gran. I Sverige kontrollstämplas alla guldföremål, som liålla över 18 K. — 2. Viktsenhet för juveler. En metrisk K. är 200 mgr. Karava’n, i Orienten namn på tåg av resande och lastdjur genom obanade trakter. Karavafnseraj’, i Orienten offentliga härbärgen för kameler. K§jlbami’d, se Urinämne. Karba’s, rotting, piska. KarbPder, föreningar mellan kol och metaller el. vissa metalloider. Karbi’dkväve, kem. fonnel CaNCN, kvävegödselmedel. C. erhålles genom upphettning av kalciumkarbid i kvävgas. Karbi’n, gevär med kort pipa. K. ingår i svenska armén bland annat i kavalleriets beväpning. Karbo’1, se Karbolsyra. Karboli’neum utgöres av en blandning av produkter, erhållna genom destillation av trätjära och stenkolstjära. Trä impregneras med K. för att skyddas mot förruttnelse. K. användes vidare inom trädgårdsskötseln såsom insektsdödande medel in. m. Karbo’lsyra, fefiol, kem. formel CqHsOH, är vid vanlig temperatur fast men smälter redan vid 40° och kokar vid 180°. K. framställes fabriksmäs-sigt bland annat ur stenkolstjära och användes som antiseptiskt medel inom medicinen. Karbona’t, kolsyrans salter. Om en väteatom i kolsyra er sättes med metall, erhållas sura K., som även kallas bikarbonat. De neutrala K., som erhållas, då bägge väteatomerna utbytas mot metall, reagera på grund av hydrolys basiskt. Karbo’n- el. stenkolsperioden, som upptar en del av den paleozoiska tidsåldern (se Geol. perioder), har fått sitt namn av de i dess avlagringar, k ar bon- el. stenkolsformationen, rikligt förekommande sten-kolsflötsen (jfr Stenkol). De växtarter, varav kolet uppkommit, äro närmast besläktade med vår tids ormbunkar, fräkne- och lummerväxter. De högst stående djuren under K., labyrinto donterna, voro närmast jämförliga med vår tids gro ddjur. Stenkolsformationen finnes ej i vårt land. Karbo’npapper, tunt, avfärgande papper, som bland annat användes för att vid maskinskrivning på en gång erhålla flera avskrifter. Karbo’nsyror, organiska syror, innehållande radikalen karboxyl [COOH]. Karboxylgruppens väte kan ersättas med positiva radikaler (t. ex. metaller), varvid salter, kallade estrar, bildas. Karborun’dum, siliciumkarbid [SiC], erhålles genom glödgning av kol och kvartssand i en elektrisk ugn. På grund av sin hårdhet användes det för slipningsändamål. Karboxy’l, den i de organiska syrorna ingående radikalen -COOH. Ivarbun’kel. — 1. Miner. Benämning på röda ädelstenar såsom rubin och granat. — 2. Med. Inflammationshärd, uppkommen genom sammanstötande av flera furunklar (finnar). H. äro särskilt vanliga i nacken. Karbura’tor, se Förbränningsmotor. Ivarbure^ing:, förgasning av kolväten med högt värmevärde, som därefter blandas med gasformiga brännmaterial för att öka dessas värmevärde el. deras förmåga att lysa. Karda’nlänk, en kopplingsanordning, som tjänar att överföra en roterande rörelse från en axel till en med denna vinkelställd axel. K. är byggd efter samma principer som cardansk upp-liängning. Se Bil. Automobiler II. Kardb orresläktet (Lappa el. Arc-tium) tillhör familjen Compositae. Blomkorgarnas holkfjäll ha krökta spetsar, med vilka de fastna på djur och människor. Blommorna äro vanligen röda. Flera arter äro allmänna vid vägkanter o. dyl. Kardemumma, frukter av tropiska växter särskilt Eletaria cardamomum från Främre Indien och E. major från Ceylon. De äro höga örter. Frukterna äro trerummiga kapslar med frön, vilka innehålla den eteriska olja, som betingar smaken. Kardina’1, ursprungligen i romerskkatolska kyrkan benämning på präster vid förnämligare kyrkor, senare namn på medlemmarna av ett vid påvens sida stående råd, kardinalkollegiet. Sedan 1200-t. utnämnas ävem präster på annat håll till K. De utnämnas formellt till kyrkoherdar el. diakoner vid någon kyrka i Rom. K. tituleras eminens och ha en högröd, bredskyggig hatt, kardinalshatten. K :s sammanträden, konklaver, äga numera huvudsakligen rum för påveval. Kardning:, den procedur, varigenom fibrerna i bomull, ull och liknande material redas ut, det vill säga bringas att. ligga i samma riktning. K. sker numera i allmänhet på maskinell väg. Kardua’n, ett slags läder, som ursprungligen skall hava beretts i Cor-doba. Kaxdu’s, papp- el. pappersomslag. — Karduspapper, grovt, brunt papper. Kare’len. — 1. Landskap i sö. Finland, invid Ladoga och Finska viken. — 2. Sovjetrepublik i nv. Ryssland, invid K. 139,000 kvkm. 210,000 inv. Huvudstad Petrosavodsk. Karel’ska näset, landet mellan Ladoga och Finska viken, sö. Finland,