Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kebnekajse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således haft ungefär samma
rasbeskaffenhet som germanerna. Naturligtvis
blevo de under sina vandringar mer
eller mindre uppblandade med
mörkare folkslag. I språkligt avseende
(jfr Keltiska språk) liksom i kulturellt
företedde de en mot germanerna
avvikande karaktär. De anses ha varit
bärare av Hallstatt- och
La-Téne-kul-turerna (jfr Järnåldern) K.
organiserade aldrig några egentliga stater.
De voro uppdelade på mindre
stammar. Det skotska klanväsendet kan
möjligen anses bottna i K :s släkt- och
stamsamhällen.
Från mellersta Tyskland utbredde
sig K. åt v. till Frankrike, England
och Spanien. I England anses
cor-nerna i Cornwall och kymrerna i
Wales samt irerna på Irland ha keltiskt
ursprung. De skotska gaelerna voro
K., som utvandrat från Irland.
Manx-männen på ön Man samt bretonerna_ i
Bretagne räknas även till K. De K.,
som inträngde i Italien, kallades
av romarna galler. V. ut nådde K.
Balkanhalvön och Mindre Asien, där de
slogo sig ned i Galatien. De kallades
av grekerna galater. K. hade sin
största utbredning omkr. år 200 f. Kr.
De underkuvades sedermera av de s.
ifrån framträngande romarna och av
de från n. kommande germanerna.
Kertiska språk höra till den andra
stora huvudgruppen av de
indoeuro-peiska språken, vilken benämnes
cen-tum-språk. K. kunna indelas i två
grupper: de ö keltisk a och de
kontinental keltisk a. Till de
förra höra 1) britanniska, som en
gång talades i hela England och
innefattar kymriska (i Wales), korniska
(i Cornwall, utdött omkring 1800) och
bretonska (fordom talat av de britter,
som omkring 400 utvandrade till n.
Frankrike, numera endast i v.
Bretagne) samt 2) gaeliska, innefattande
i riska (på Irland), högskotska (i nv.
Skottland och på Hebriderna) och
manx (på ön Man). Av de
kontinentalkeltiska, vilka sedan länge äro
utdöda, var galliskan det viktigaste.
Kel’vin, se Thomson, W.
Kem, hamnstad i n. Ryssland vid
Vita havet och Murmanbanan.
Ke’mal pasj’a, Mustafa, f. 1880,
turkisk fältherre och statsman,
tjänstgjorde under världskriget som
arméchef i Armenien (1916) och i
Palestina (1918). S. å. blev han vid
vapenstilleståndet överbefälhavare i
Syrien. K. skapade en kraftig turkisk
organisation i Mindre Asien och
undanträngde grekerna från anatoliska
kusten. Lausanne-freden 1923, vilken
medförde ökade fördelar för Turkiet,
var till stor del K: s verk. S. å. blev
K. den nya turkiska republikens
förste president.
Kc’mi, stad nära Kemi älvs
mynning i Bottniska viken, Österbotten,
Finland. 2,500 inv. I stadens närhet
stora sågverk. Export av trävaror.
Kemi’, vetenskapen om hur
materien är sammansatt, av vilka enkla
ämnen, grundämnen, den är uppbyggd,
huru dessa förena sig med varandra
och huru de kunna åtskiljas.
Allmän kemi behandlar de allmänna
kemiska naturlagarna, speciell
kemi de skilda grundämnenas el.
deras föreningars egenskaper. S y
n-tetisk kemi behandlar kemiska
föreningars uppkomst ur andra
föreningar el. grundämnen, då däremot
analytisk kemi anger metoderna
för undersökning av vilka
grundämnen, som ingå i de kemiska
föreningarna (kvalitativ analytisk kemi)
och i vilka proportioner, de ingå
(kvantitativ kemisk analys). Den
organiska kemin behandlar
kolföreningarna, av vilka den levande
materien i stort sett uppbygges, den
oorganiska kemin omfattar alla
övriga ämnen. Fysikalisk kemi
kan betraktas som en gränsvetenskap
mellan fysik och kemi. Den behandlar
särskilt energiförändringarna vid de
kemiska processerna samt de minsta
kemiska enheternas (molekyl, atom,
elektron) byggnad och fysikaliska
egenskaper. — Jfr vidare artiklarna
Atomernas byggnad, Atomteori och
Grundämnen.
Kemiska sediment, geol., se
Bergarter.
Kemiska stationer, med understöd
av allmänna medel
(hushållningssällskapen, ofta även statsverket)
upprättade och drivna anstalter, vid vilka
bland annat på begäran analyser
utföras. K., som stä under
lantbruks-styrelsens överinseende, äro avsedda
att stå jordbruket och övriga
näringar till tjänst.
Kemiska strålar, kortvågiga
ljusstrålar, liggande utanför det violetta
området i spektrum. K. äro mca
verksamma än annat ljus vid
fotografering.
Kemiska tecken ocli formler. I
kemin använder man sig av tecken el.
symboler för att beteckna de olika
kemiska elementen el. rättare sagt
dessas atomer. Dessa tecken, vilka
införts av den svenske kemisten
Ber-zelius, utgöras av
begynnelsebokstaven el., när för åtskillnad så är
nödvändigt, denna tillika med en annan
bokstav i elementets latinska
benämning. Då varje atom är
karakteriserad av en viss vikt, vilken man
brukar ange med väteatomens el. numera
syreatomens som enhet, anger det
kemiska tecknet även en viss
viktsproportion. Kemiska föreningar
betecknas med formler, vilka ange antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
