enbart antalet i molekylerna ingående atomer (empirisk formel) el. därjämte även, hur man tänker sig dessa atomer bundna till varandra (strukturformel el. konstitutionsformel). För korthetens skull bruka ett flertal lika atomer anges blott med ett atomtecken, i nedre kanten åtföljt av en siffra, som anger antalet. Vattnets formel EbO anger, att vattenmolekylen är uppbyggd av två väteatomer (H2) jämte en syreatom (O). Svavelsyrans formel H2SO4 anger, att svavelsyre-molekylen är uppbyggd av två väteatomer (H2), en svavelatom (S) och fyra syreatomer (O4). Samtidigt ange, som ovan framhölls, formlerna de olika elementens viktsproportioner. Vätets atomvikt är 1, svavlets 32 och syrets 16. I svavelsyran ingå därför 2 viktsenheter väte, 32 viktsenheter svavel och 64 viktsenheter syre el. tillsammans 98 viktsenheter: detta tal anger svavelsyrans molekylarvikt. — I konstitutionsformlerna anger man medels streck, hur man anser, att de olika atomerna äro bundna till varandra i molekylen, dessa streck beteckna atomernas valens el. värdighet: H-O-H H - Os ,0 Ss H-0' 'O Bvavelsyra. H H H-C-C-O-H H H alkohol- H 'c*c'c' I II C C ' V XI I H bonzol. Kemisk frändskap, se Affinitet. Kemisk förening:, ett sammansatt ämne med karakteristiska egenskaper, olika dem, som tillkomma de ingående beståndsdelarna i fritt tillstånd. K. skall skiljas från mekaniska blandningar, i vilka de ingående ämnena bibehålla sina egenskaper. Kemisk process el. reaktion äger rum, dä ämnen inverka på varandra under bildning av nya ämnen. En K. säges vara reversibel (omvändbar), då den kan förlöpa i båda riktningarna. I motsatt fall kallas K. irre-versibel. Ett exempel på en omvändbar K. är ett ämnes dissociation. Av odissocierade molekyler kunna joner uppstå, liksom jonerna kunna sluta sig tillsammans under bildning av odissocierade molekyler. K. äga i regel rum antingen under avgivande el. upptagande av värme. Kemisk-teknisk industri. Till K. i mera begränsad bemärkelse räknas färg- och fernissfabriker, olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker, konstgöd-ningsfabriker, kolnings- och träde-stillationsverk, tändsticksfabriker samt ytterligare en del liknande företag. Enligt Sveriges officiella statistik sysselsattes år 1924 vid dessa fabriker (förvaltningspersonalen inberäknad) över 16,000 personer. Industrins tillverkningsvärde uppgick samma år till nära 200 milj. kronor. Ke’mi älv upprinner i nordligaste Finland, rinner genom Kemi träsk, upptager från höger bifloden Ouna-sjoki och utfaller i nordändan av Bottniska viken; 425 km. lång. Kemotax’is, se Taxier. Kemotropism, se Tropismer. Kem’pe, F., 1847—1924, svensk industrimän, som haft stor betydelse för utvecklingen av det norrländska skogsbruket. Kem’pis, se Thomas a Kempis. Ke’nia, Afrikas näst högsta berg (5,240 m.) i Kenialand, Brittiska Östafrika. Ken’nel, ursprungligen hundkoja, numera större hundgård, där avel bedrives. Kenn’elklubben, se Hundraser. Kenozo’iska tidsåldern och Keno-zoiska formationer, se Geologiska perioder. Kent, grevskap i sö. England mellan Themsens mynningsvik och Engelska kanalen. 40,000 kvkm. 1,140,000 inv. Jordbruket är huvudnäring. Dess produkter äro säd, grönsaker och frukt (”Englands trädgård”). Kentaurer, se Centaurer. Kentuek’y, förkortas Ky., stat i ö. Förenta Staterna. 105,000 kvkm. 2.417.000 inv. Huvudstad Frankfort, 10.000 inv. Viktigaste stad Louisville, 257.000 inv. — I ö. delen av K., där förgreningar från Appalachernas bergskedjor intränga, brytes en ansenlig mängd stenkol. Åkerbruket är givande. I fråga om tobaksodling intager K. främsta rummet bland Förenta Staterna och har en högt uppdriven tobaksindustri. Bland övriga industrigrenar av betydelse märkas kvarn- och trävaruindustri. Ke’opspyramiden, en 138 m. hög pyramid vid Gize. Jfr Cheops och Gize. Kep’ler el. Keppler, J., tysk astronom, 1571—1630, Tycho Brahes medhjälpare i Prag, därefter dennes efterträdare som kejserlig astronom. K. kom slutligen i tjänst hos Wallenstein. Hans stora och för vetenskapen om planeterna epokgörande upptäckter äro