Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemisk frändskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enbart antalet i molekylerna ingående
atomer (empirisk formel) el. därjämte
även, hur man tänker sig dessa
atomer bundna till varandra
(strukturformel el. konstitutionsformel). För
korthetens skull bruka ett flertal lika
atomer anges blott med ett
atomtecken, i nedre kanten åtföljt av en
siffra, som anger antalet. Vattnets
formel EbO anger, att vattenmolekylen
är uppbyggd av två väteatomer (H2)
jämte en syreatom (O). Svavelsyrans
formel H2SO4 anger, att
svavelsyre-molekylen är uppbyggd av två
väteatomer (H2), en svavelatom (S) och
fyra syreatomer (O4). Samtidigt ange,
som ovan framhölls, formlerna de
olika elementens viktsproportioner.
Vätets atomvikt är 1, svavlets 32 och
syrets 16. I svavelsyran ingå därför
2 viktsenheter väte, 32 viktsenheter
svavel och 64 viktsenheter syre el.
tillsammans 98 viktsenheter: detta tal
anger svavelsyrans molekylarvikt. —
I konstitutionsformlerna anger man
medels streck, hur man anser, att de
olika atomerna äro bundna till
varandra i molekylen, dessa streck
beteckna atomernas valens el. värdighet:
H-O-H
H - Os ,0
Ss
H-0’ ’O
Bvavelsyra.
H H
H-C-C-O-H
H H
alkohol-
H
’c*c’c’
I II
C C
’ V XI
I
H
bonzol.
Kemisk frändskap, se Affinitet.
Kemisk förening:, ett sammansatt
ämne med karakteristiska egenskaper,
olika dem, som tillkomma de ingående
beståndsdelarna i fritt tillstånd. K.
skall skiljas från mekaniska
blandningar, i vilka de ingående ämnena
bibehålla sina egenskaper.
Kemisk process el. reaktion äger
rum, dä ämnen inverka på varandra
under bildning av nya ämnen. En
K. säges vara reversibel (omvändbar),
då den kan förlöpa i båda
riktningarna. I motsatt fall kallas K.
irre-versibel. Ett exempel på en
omvändbar K. är ett ämnes dissociation. Av
odissocierade molekyler kunna joner
uppstå, liksom jonerna kunna sluta
sig tillsammans under bildning av
odissocierade molekyler. K. äga i
regel rum antingen under avgivande el.
upptagande av värme.
Kemisk-teknisk industri. Till K. i
mera begränsad bemärkelse räknas
färg- och fernissfabriker, olje-, tvål-,
ljus- och parfymfabriker,
konstgöd-ningsfabriker, kolnings- och
träde-stillationsverk, tändsticksfabriker samt
ytterligare en del liknande företag.
Enligt Sveriges officiella statistik
sysselsattes år 1924 vid dessa fabriker
(förvaltningspersonalen inberäknad)
över 16,000 personer. Industrins
tillverkningsvärde uppgick samma år till
nära 200 milj. kronor.
Ke’mi älv upprinner i nordligaste
Finland, rinner genom Kemi träsk,
upptager från höger bifloden
Ouna-sjoki och utfaller i nordändan av
Bottniska viken; 425 km. lång.
Kemotax’is, se Taxier.
Kemotropism, se Tropismer.
Kem’pe, F., 1847—1924, svensk
industrimän, som haft stor betydelse
för utvecklingen av det norrländska
skogsbruket.
Kem’pis, se Thomas a Kempis.
Ke’nia, Afrikas näst högsta berg
(5,240 m.) i Kenialand, Brittiska
Östafrika.
Ken’nel, ursprungligen hundkoja,
numera större hundgård, där avel
bedrives.
Kenn’elklubben, se Hundraser.
Kenozo’iska tidsåldern och
Keno-zoiska formationer, se Geologiska
perioder.
Kent, grevskap i sö. England mellan
Themsens mynningsvik och Engelska
kanalen. 40,000 kvkm. 1,140,000 inv.
Jordbruket är huvudnäring. Dess
produkter äro säd, grönsaker och frukt
(”Englands trädgård”).
Kentaurer, se Centaurer.
Kentuek’y, förkortas Ky., stat i ö.
Förenta Staterna. 105,000 kvkm.
2.417.000 inv. Huvudstad Frankfort,
10.000 inv. Viktigaste stad Louisville,
257.000 inv. — I ö. delen av K., där
förgreningar från Appalachernas
bergskedjor intränga, brytes en
ansenlig mängd stenkol. Åkerbruket är
givande. I fråga om tobaksodling
intager K. främsta rummet bland
Förenta Staterna och har en högt
uppdriven tobaksindustri. Bland övriga
industrigrenar av betydelse märkas
kvarn- och trävaruindustri.
Ke’opspyramiden, en 138 m. hög
pyramid vid Gize. Jfr Cheops och Gize.
Kep’ler el. Keppler, J., tysk
astronom, 1571—1630, Tycho Brahes
medhjälpare i Prag, därefter dennes
efterträdare som kejserlig astronom. K.
kom slutligen i tjänst hos Wallenstein.
Hans stora och för vetenskapen om
planeterna epokgörande upptäckter äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
