Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klapka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. var troligen biskop i Rom 91—100.
— 2. K. VII (egentligen Giulio Medici),
påve 1523—34. K. Invecklades i
strider med kejsar Karl V ocli med
Henrik VIII av England. Till följd av
K: s vägran att legalisera Henriks
skilsmässa inträffade den anglikanska
kyrkans brytning med Rom.
Kleno’d, smycke, (litet) dyrbart
föremål.
Klensmed, person, som
hantverksmässigt utövar smedsyrket i motsats
till vid bruk, fabriker o. dyl. anställda
smeder.
Klena’t, kakor av tunn deg, kokta i
flottyr.
Kle’on, d. 422 f. Kr., grekisk
folkledare i Aten. K. var till yrket
gar-vare och beskrives som djupt
okunnig och utrustad med en väldig
stämma. Han var Perikles’ farligaste
motståndare och lyckades efter dennes
död i spetsen för krigspartiet erhålla
ledningen i Aten. K. motarbetade
under det Peloponnesiska kriget varje
försök till en fredlig uppgörelse med
Sparta. Vid Amfipolis besegrades K.
av spartanen Brasidas och stupade. K.
står för eftervärlden som typen för
en demagog, en okunnig ledare med
förmåga att slå an på de breda
folkmassorna, en man, för vilken
ledarskapet är huvudsaken, en förnuftig
lösning av statsproblemen däremot en
bisak.
Kleo’patra, 69—30 f. Kr., drottning
av Egypten, dotter till Ptolemaios
VII. K. var utrustad med en
enastående skönhet. Då Caesar som segrare
anlände till Egypten 48, fångades han
av hennes tjuskraft. Han förde henne
sedermera till Rom och hade med
henne en son, Cfiesarion. Efter Ccesars
död återvände K. till Egypten. Anr
tonius blev därefter hennes beundrare.
Sedan han i slaget vid Aktion år 31
besegrats av Octavianus, sökte K.
förgäves vinna segraren. Då detta
misslyckades, begick hon självmord. K.
är en av historiens mest bekanta
kvinnogestalter och står som typen för
en kvinna, som hänsynslöst utnyttjar
sin skönhet och tjuskraft för att
undkomma svårigheter.
Kleo’patras nålar, namn på två
egyptiska obelisker, 21 m. höga, vilka
härstamma från omkring 1550 f. Kr.
K. fördes från Heliopolis till
Alexan-dria under romarväldet. Senare har
den ena överförts till London (1878)
och den andra till New Tork (1880).
Kleptomani’, sjuklig benägenhet att
stjäla. Vanligen ske stölderna
meningslöst, den sjuke samlar på ett
visst slags föremål utan hänsyn till
deras värde. K. är vanligast hos
kvinnor och uppträder i enstaka fall
som en övergående rubbning vid
havandeskap.
Kleresi’, prästerskap.
Klerika’l, hörande till katolska
prästerskapet ; påvligt sinnad.
Klerk, präst. Förr användes K. även
om skrivkunniga och boksynta
personer i allmänhet.
* Kli, produkt, som erhålles vid
målning och siktning av sädeskorn. K.
består av skalen, groddarna och de
glutenrika yttre cellagren i frövitan
av sädeskornen, som frånskiljas
mjölet. K. användes som fodermedel,
dess glutenhalt gör det synnerligen
näringsrikt.
Klibbal, se Al.
Kliché el. klisché, för
illustrations-tryck avsedd platta. Framställes efter
flera olika metoder t. ex. genom
fotografering av bilden på en zinkplatta
och efterföljande etsning, på galvanisk
väg m. m.
Klient, person, som anlitar en
sakförares hjälp; hos de gamla romarna
person, som ställde sig under en
mäk-tigares beskydd; myndling.
Kliente’l, kundkrets.
Klimakte’rium, den period i en
kvinnas liv, då äggstockarna sluta att
avsöndra ägg och då menstruationerna
upphöra. K. inträffar vanligen vid
omkring 45 års ålder, ibland dock
mycket tidigare el. mycket senare.
Under Iv. äro nervösa rubbningar
vanliga (nedstämdhet, hettningar i
kroppen, hjärtklappning, sömnlöshet). Så
småningom försvinna besvären, ofta
dock först efter år. En ökad
benägenhet för fetma inträder, vilken sä
småningom kombineras med den
avslappning och förtvining av
vävnaderna, som medföljer ålderdomen.
Klima’t, sammanfattning av alla de
meteorologiska faktorer, som sätta sin
prägel på ett lands el. områdes natur.
Läran härom är klimatologi.
Man urskiljer maritimt el. havs-klimat,
och kontinentalt el. fastlands-klimat,
vidare tropiska, subtropiska,
varm-och kalltempererade, subarktiska och
arktiska klimat, klimat-typer, för
vilka i stort sett breddgraderna äro de
mest bestämmande. Vidare talar man
om arida (torra), semiarida
(halvtorra) och pluviala (regnrika)
klimattyper. Inom de arida K. är
avdunst-ningen lika stor som el. större än
nederbörden, områdena bliva avloppslösa
öknar och saltstäpper med saltsjöar;
inom de pluviala el. pluviatila
klimatområdena nå floderna havet, sjöarna
ha sött vatten och marken är i
allmänhet vegetationstäckt. Se vidare
Atmosfär, Lufttryck, Lufttemperatur,
Luftfuktighet, Nederbörd, Vindar.
Klimatologi’, läran om klimatet.
Klima’tväxlingar, förändringar i
jordens klimat, antingen mera kortvariga
el. under längre tidsskeden.
Vittnesbörd om K. i historisk tid har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
