K. var troligen biskop i Rom 91—100. — 2. K. VII (egentligen Giulio Medici), påve 1523—34. K. Invecklades i strider med kejsar Karl V ocli med Henrik VIII av England. Till följd av K: s vägran att legalisera Henriks skilsmässa inträffade den anglikanska kyrkans brytning med Rom. Kleno’d, smycke, (litet) dyrbart föremål. Klensmed, person, som hantverksmässigt utövar smedsyrket i motsats till vid bruk, fabriker o. dyl. anställda smeder. Klena’t, kakor av tunn deg, kokta i flottyr. Kle’on, d. 422 f. Kr., grekisk folkledare i Aten. K. var till yrket gar-vare och beskrives som djupt okunnig och utrustad med en väldig stämma. Han var Perikles’ farligaste motståndare och lyckades efter dennes död i spetsen för krigspartiet erhålla ledningen i Aten. K. motarbetade under det Peloponnesiska kriget varje försök till en fredlig uppgörelse med Sparta. Vid Amfipolis besegrades K. av spartanen Brasidas och stupade. K. står för eftervärlden som typen för en demagog, en okunnig ledare med förmåga att slå an på de breda folkmassorna, en man, för vilken ledarskapet är huvudsaken, en förnuftig lösning av statsproblemen däremot en bisak. Kleo’patra, 69—30 f. Kr., drottning av Egypten, dotter till Ptolemaios VII. K. var utrustad med en enastående skönhet. Då Caesar som segrare anlände till Egypten 48, fångades han av hennes tjuskraft. Han förde henne sedermera till Rom och hade med henne en son, Cfiesarion. Efter Ccesars död återvände K. till Egypten. Anr tonius blev därefter hennes beundrare. Sedan han i slaget vid Aktion år 31 besegrats av Octavianus, sökte K. förgäves vinna segraren. Då detta misslyckades, begick hon självmord. K. är en av historiens mest bekanta kvinnogestalter och står som typen för en kvinna, som hänsynslöst utnyttjar sin skönhet och tjuskraft för att undkomma svårigheter. Kleo’patras nålar, namn på två egyptiska obelisker, 21 m. höga, vilka härstamma från omkring 1550 f. Kr. K. fördes från Heliopolis till Alexan-dria under romarväldet. Senare har den ena överförts till London (1878) och den andra till New Tork (1880). Kleptomani’, sjuklig benägenhet att stjäla. Vanligen ske stölderna meningslöst, den sjuke samlar på ett visst slags föremål utan hänsyn till deras värde. K. är vanligast hos kvinnor och uppträder i enstaka fall som en övergående rubbning vid havandeskap. Kleresi’, prästerskap. Klerika’l, hörande till katolska prästerskapet ; påvligt sinnad. Klerk, präst. Förr användes K. även om skrivkunniga och boksynta personer i allmänhet. * Kli, produkt, som erhålles vid målning och siktning av sädeskorn. K. består av skalen, groddarna och de glutenrika yttre cellagren i frövitan av sädeskornen, som frånskiljas mjölet. K. användes som fodermedel, dess glutenhalt gör det synnerligen näringsrikt. Klibbal, se Al. Kliché el. klisché, för illustrations-tryck avsedd platta. Framställes efter flera olika metoder t. ex. genom fotografering av bilden på en zinkplatta och efterföljande etsning, på galvanisk väg m. m. Klient, person, som anlitar en sakförares hjälp; hos de gamla romarna person, som ställde sig under en mäk-tigares beskydd; myndling. Kliente’l, kundkrets. Klimakte’rium, den period i en kvinnas liv, då äggstockarna sluta att avsöndra ägg och då menstruationerna upphöra. K. inträffar vanligen vid omkring 45 års ålder, ibland dock mycket tidigare el. mycket senare. Under Iv. äro nervösa rubbningar vanliga (nedstämdhet, hettningar i kroppen, hjärtklappning, sömnlöshet). Så småningom försvinna besvären, ofta dock först efter år. En ökad benägenhet för fetma inträder, vilken sä småningom kombineras med den avslappning och förtvining av vävnaderna, som medföljer ålderdomen. Klima't, sammanfattning av alla de meteorologiska faktorer, som sätta sin prägel på ett lands el. områdes natur. Läran härom är klimatologi. Man urskiljer maritimt el. havs-klimat, och kontinentalt el. fastlands-klimat, vidare tropiska, subtropiska, varm-och kalltempererade, subarktiska och arktiska klimat, klimat-typer, för vilka i stort sett breddgraderna äro de mest bestämmande. Vidare talar man om arida (torra), semiarida (halvtorra) och pluviala (regnrika) klimattyper. Inom de arida K. är avdunst-ningen lika stor som el. större än nederbörden, områdena bliva avloppslösa öknar och saltstäpper med saltsjöar; inom de pluviala el. pluviatila klimatområdena nå floderna havet, sjöarna ha sött vatten och marken är i allmänhet vegetationstäckt. Se vidare Atmosfär, Lufttryck, Lufttemperatur, Luftfuktighet, Nederbörd, Vindar. Klimatologi’, läran om klimatet. Klima’tväxlingar, förändringar i jordens klimat, antingen mera kortvariga el. under längre tidsskeden. Vittnesbörd om K. i historisk tid har man