Näbbdjur. pen är täckt av taggar. Det finnes i Australien, Tasmanien och Nya Guinea. Näbbdjuret (Onithorhyn-clius anatinus) har mörkbrun päls, platt svans, simhud mellan tårna och käkarna formade till en platt näbb. Det finnes i Australien och Tasmanien och lever i sötvatten. Kloa’kledning, underjordisk avloppsledning. Rörande framdragande av K. över annans mark, rörande samverkan mellan olika kommuner vid anläggning av K. m. m. finnas särskilda i vattenlagen meddelade bestämmelser. Klockspel består av olikstämda klockor, som anslås med hammare. Klocktorn, se Kampanil. Klockupproret, se Dalupproren. Klod’vig I, omkring 466—511, skaparen av det mäktiga frankiska riket. K. besegrade 486 en romersk ståthållare vid Soissons och därefter alemanner, burgunder och västgöter, sålunda görande sig till herre över hela Gallien. K. lät omvända sig till kristendomen och döptes i Reims. Klo’e, se Dafnis. Klondyke [klånnJdajk], guldfält i Yukondistriktet, nv. Canada, nära gränsen till Alaska. Har sitt namn efter en flod med samma namn. Guld-fyndigheterna, som upptäcktes 1896, ansågos då vara bland de rikaste i världen. Sedan början av 1900-t. har produktionen dock varit i avtagande. Huvudort är Dawson City [då’sn sitti]. Klop’stock, F. G., 1724—1803, tysk skald, föregångsman för de tyska nyklassikerna och romantikerna. K: s mest berömda verk är det religiösa eposet Messia s. Med sitt fosterländska patos påverkade K. den nationella andan i tysk litteratur. Klor, ett icke metalliskt grundämne, hörande till saltbildarna (F, Cl, Br, J). Kem. tecken Cl. Atomvikt 35.5. Atomvärde 1, 3, 4, 5 el. 7. K., som kan framställas genom oxidation av klorväte el. genom elektrolys av olika klorider, är en gröngul, tung gas, som vid — 34° förtätas till en gröngul vätska. K.-gas förenar sig häftigt med många ämnen och angriper andningsorganen, varför den måste handhavas med försiktighet. I vatten löses den i betydlig mängd; lösningen, som kallas klorvatten, verkar blekande och desinficierande. — K. förenar sig i solljus under explosion direkt med väte till K.-väte [HC1], en färglös gas med stickande lukt. Denna gas kan upptagas av vatten till 500 gånger vattnets volym. Lösningen, klorväte-syra el. saltsyra, som i stor utsträckning användes i tekniken, framställes fabriksmässigt genom inverkan av svavelsyra på koksalt. Saltsyrans salter kallas klorider, de äro med få undantag (silverklorid, kvicksilverklo-rur och blyklorid) lättlösliga i vatten. Den viktigaste kloriden är natrium-klorid [NaCl] el. koksalt. Med syre ger K. flera föreningar, vilka motsvaras av syror; de viktigaste av dessa äro K.-syra [HCIO3], vars salter kallas klorat, och underklorsyrlighe-ten, vars salter kallas hypoklorit.— Den viktigaste i naturen förekommande K.-föreningen är natriumklorid el. koksalt, som utgör huvudmassan av de i havsvattnet lösta salterna och som även i stor mängd förekommer i fasta saltavlagringar (stensalt). Klora’l, trikloraldehyd, kem. formel CCI3CHO, en skarpt luktande, färglös vätska, vars hydrat, som är en fast kropp, användes såsom sömnmedel. Klo’rammonium, se Salmiak. Klore’rande röstning kallas en vid vissa metallers (t. ex. koppar) framställning ur svavelhaltiga malmer förekommande upphettning av malmen tillsammans med koksalt, varvid bildas natriumsulfat och metallklorid. Klori’d, salt av klorvätesyra el. saltsyra. Klo’ris, grek. ”den ljusgröna”, växtlighetens gudinna i den grekiska gudasagan. K. är även ett i herdedikter vanligt namn. Klori’t, ett fjälligt, svartgrönt el. grågrönt, glimmerartat silikatmineral, innehållande magnesium, järn, aluminium m. m., ingår bland annat i bergarten kloritskiffer. Klorkarcium, se Kalcium. Klorka’lium, se Kalium. Klo’rkalk, se Kalcium. Klo’rkväve, se Kväve. Klo’rnatrium, se Koksalt. Klorofor’m, triklormetan, kem. formel CHCI3, är en färglös, flyktig vätska med kokpunkt vid 61°. Det framställes genom inverkan av klorkalk på etylalkohol. K. är ett kraftigt bedövningsmedel. Inandade kloroformångor påverka hjärnan, så att medvetandet försvinner. Vid starkare dos påverkas även hjärtat. På grund härav är sövning med K. ej alldeles ofarlig, varför det vid operationer i stor utsträckning ersatts av eter, som är mindre riskabelt.