Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloroformliniment ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klumpfisksläktet (Orthagoriscus)
hör till underordningen Plectognathi
bland benfiskarna (Teleostei).
Kroppen är kort och hög; rygg- och
anal-fenorna sammanhänga med den breda,
liksom avhuggna stjärtfenan.
Bukfenor saknas. Huden är tjock och
elastisk. Den vanliga
klumpfisken el. s o 1 f i s k e n (O. mola)
tillhör de varmare haven men träffas
även någon gång vid vår västkust.
Den kan uppnå en längd av över 2 m.
och en vikt av över 300 kg.
Klumpfot beror på felaktig
fotställning. Foten är vriden inåt, så att
utsidan stöder mot marken. K. kan vara
medfödd och bero på ärftliga anlag
men kan även uppstå senare under
livet och bero på förlamningar el. dyl.
K. behandlas med bandage; ofta måste
även operation utföras.
Klysti’r, lavemang*.
Klytaimes’tra (Klytaimnestra),
enligt den grekiska gudasagan maka till
konung Agamemnon i Mykene, moder
till Orestes, Elektra och Ifigenia. K.
mördade sin make. Sonen Orestes
dödade sedermera K. och hennes älskare
Aigisthos.
Klyvarbom, förlängning av
bogsprö-tet för över.
Klyvare, mellan klyvarbommen och
förmärsstången fäst, trekantigt segel.
Klyvfrukt kallas en sådan frukt, som
vid mognaden sönderfaller i enfröiga
delfrukter utan att fröna frigöras.
Delfrukterna hänga gärna delvis
samman (t. ex. Umbellaternas 2-delade
klyvfrukt).
Klyvsvampar (Schizomycetes), se
Bakterier.
Klyvöppningar äro små porer i
växternas överhud, vilka omgivas av
särskilt formade celler, vanligen tvenne
halvmånformiga, vilka vid varierande
fuktighetsförhållanden i atmosfären
kunna öppna och sluta den lilla poren.
K. äro av betydelse för växternas
assimilation, andning och transpiration.
De förekomma i växlande antal, ibland
ända till 200 pr kvmm.
Klä’pare, oskicklig person.
Kläckningsapparater bestå av ett
värmeisolerat rum, där temperaturen
med hjälp av elektriskt värmeelement
el. fotogenlampa hålles vid 38—39°.
K. har särskilt användning vid
bedrivande av fjäderfäskötsel i större skala.
Kläde, enfärgade, täta, lärfts- och
kypertvävda ylletyger med filtartad
yta med låg och tät ludd.
Klädesholmen och Koholmen,
municipalsamhälle på en ö utanför Tjörn,
s. Bohuslän. 750 inv. Fiskläge.
Klädesmalar, se Malfjärilar.
Klädlusen (Pediculus vestimenti)
tillhör insektsordningen Corrodentia.
Saknar vingar. Har extremiteternas
ändar försedda med klolikt utbildade
anklamringsapparater. Ungarna
genomgå inga förvandlingar. Blir ända
till 3.5 mm. lång. Är släkt med
huvudlusen (Pediculus capitis); en del
författare anse t. o. m., att de bägge
lössen tillhöra en och samma art. Bägge
hemsöka människan. Klädlusen
överför fläckfebern. Lever på de med
blott småhår beklädda delarna av
bålen.
Ivlängapor el. spindelapor (Ateles)
tillhöra nya världens apor
(Platyr-rhini). Tack vare de långa
extremi-teterna och sin långa, starka
gripsvans nästan flyga de fram mellan
träden. De finnas i Amerika, från
Mexico till Uruguay, och leva i flockar
på 10 å 12 stycken, stundom parvis.
Ungarna lämna ej sin mor, ej ens när
denna blivit skjuten, varför de lätt
kunna infångas. De gripa stundom
föremål med gripsvansen och kunna
t. o. m. sitta och se oskyldigt på en
människa, medan de med svansen
snatta något föremål.
Klängen äro till fastklamringsorgan
av olika slag hos växterna ombildade
blad el. grenar. K. förekomma
merendels hos s. k. slingerväxter, såsom
flera ärtväxter, vinrankan etc.
Egendomliga äro murgrönans
”klätterröt-ter”. Jfr Klätterväxter.
Klängning, se Fröklängning och
Frönötare.
Klän g väx ter, se Klätterväxter.
Klärobsky’r, se Clairobscur.
KIärvoajan’s, se Clairvoyance.
Klätt, se Klint.
Klätterfåglar, beteckning för fåglar
med klätterfötter t. ex. hackspett- och
gökfåglar.
Klätterväxter, växter, som växa
utefter stöd och sakna tillräcklig
stadga för att växa fritt upp i luften. För
att kvarhålla sig vid stödet äro de
vanligen utrustade med speciella
organ t. ex. bladklängen (ärter, gurka),
stamklängen (vildvin), rotklängen (en
del orkidéer i tropikerna), häftrötter
(murgröna). En del växter slingra
stammen spiralformigt kring smalare
stöd, s. k. slingerväxter.
Klövar, på utsidan rundade, på
insidan plana hovar. Jfr Klövdjur.
Klövdjur (Artiodaktyla), en
underordning bland hovdjuren (Ungulata),
omfattande stora lantdjur, som ha
tredje och fjärde tån försedda med
lioVar, klövar. Andra och femte tån
saknas el. äro förkrympta och beröra
ej marken, s. k. lättklövar el. bitår.
K. kunna indelas i icke idisslande
(Nourumantia), som omfattar
svinfamiljen och flodhästfamiljen, samt
idisslare (Ruminantia), till vilka bland
annat höra kameldjur, hjortdjur, får,
bufflar, antiloper, nötdjur och
giraffer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
