Klöver, arter av släktet Trifolium, familj Leguminosaa. De ha trefingrade blad och blommor i huvud, vilka efter vissnandet kvarsitta oeh omsluta frukten, som är en kort, rak balja. I Sverige finnas 12 arter, bland vilka märkas några av våra viktigaste foderväxter t. ex. Rödklöver (T. pratense), Vitklöver (T. repens) o. Al s i k e k 1 ö v e r (T. hybridum). Utländska klöversorter äro ofta mindre lämpade för Sveriges klimatförhållanden, varför det i stor utsträckning importerade klöverfröet ofta ger mindre goda skördar. Klövernötare, se Frönötare. Klöverröta, sjukdom hos klöver, orsakad av en svamp. Plantorna bli fullkomligt förstörda av svampen, som särskilt utvecklas i fuktig väderlek. Klöverål, se Trådmaskar. Klövjning, varutransport på ryggen av hästar, åsnor oeh andra packdjur, varvid användes klövsadel, d. v. s. en så konstruerad sadel, att bördorna bli jämnt fördelade på djurets bägge sidor. Klövsjuka, se Mul- och klövsjuka. KlövsjöfjäUen, fjälltrakt på gränsen mellan Jämtland och Härjedalen, ssv. om Storsjön. km., officiell svensk förkortning för kilometer. K. M: t, förkortning för Kunglig majestät. Knack, ett med en vanlig kortlek spelat hasardspel. Knalle, se Gårdfarihandel. Knallgas, benämning på blandning av vätgas och luft, som exploderar vid antändning. K. i mera begränsad bemärkelse är en blandning av två volymdelar väte och en volymdel syre, d. v. s. vattnets beståndsdelar. Vid förbränningen bildas också vatten. Knallgasvoltametern är en vatten-voltameter, där det utvecklade syret oeh vätet uppsamlas gemensamt. Se Elektriska mätinstrument. Knallhatt, se Tändhatt. Knallkvicksilver, knallsyrans [CNOH] kvicksilversalt, ingår i tändsatsen i vanliga knallhattar. Kna’padel, skämtsam benämning pä lägre, obemedlad adel. Knappologi’, ett av Strindberg skapat uttryck, karakteriserande ett av obetydligheter uppbyggt, skenbart vetenskapligt system. Knas’ter, ett slags röktobak. Kneip [knajp], S., 1821—97, tysk katolsk präst, som utarbetade kall-vattenkurer av olika slag, vilka tidvis varit mycket moderna. Kneippbaden, numera nedlagd badanstalt nära Norrköping. Knekt, soldat; spelkort, föreställande en soldat. — Byggnlc., halv- el. tre-kvartskolonn. Knickerbocker [nik’aibåk£e], skämtsam benämning på New-Yorkbon. Jfr Irving. Kni’dos, forngrekisk kuststad i landskapet Karien i Mindre Asien, grundad av dorer. I ett av K: s tempel var uppställd en bildstod av gudinnan Afrodite (den knidiska Afrodite), utförd av Praxiteles och ansedd som ett av antikens förnämsta konstverk. Knight [najt], eng., riddare; knight-liood är numera den lägsta adliga graden, som antingen medföljer innehavet av vissa ordnar eller ensam utdelas som en utmärkelse. K. medför rätt till sir-titeln. Knipa (Clangula clangula) tillhör Andfåglar. Hannen är i vårdräkt tecknad i svart och vitt. Sommartid är hannen mera lik honan och tecknad i brunt och grått. K. häckar hos oss särskilt i n. Sverige. Knippe, se Blomma. Knippepelare, pelare, uppbärande valvbågar och bestående av en kärna med omgivande smala pelare, kolonnetter el. ”knektar”, vilka ej äro fristående utan huggna ur samma block som kärnan. Knipp'erdollinck, B., avrättad 1536, köpman, en av ledarna för anabaptisterna i Mtinster, Johan av Leydens närmaste man. Knipplan, municipalsamhälle på en ö i Kattegatt, s. Bohuslän. 500 inv. Knitfelvers, fyrfotade, vanligen parvis rimmade verser med stor frihet både i avseende på rim och rytm. K. var omtyckt under medeltiden och har senare bland annat använts av Strindberg i hans Mäster Olov. Knock out [nåk a’ot], fällande slag, inom boxning ett slag, som gör motståndaren oförmögen att resa sig inom 10 sekunder. Knodd, spenamn på obildad person, som uppträder snobbigt, ursprungligen på snobbig bodbetjänt. Knop, den vid angivande av fartygs hastighet vanligen använda måttsenheten. En knop är en sjömil (1852 m.) i timmen. Knopar ocli stek, sjömansknutar, finnas av många olika slag såsom rå-bandslcnop, garnknop, taljerepsknop, halvslag, halvknop, timmerstek, ankarstek, märlstek, pålstek, kabelstek och slirstek. Knopp består av en stamspets omgiven av bladämnen. Man skiljer mellan spetsknoppar, bladvecks-knoppar och biknoppar, vilka senare uppstå på andra delar av växten än grenspetsar oeh bladveck. Hos vissa träd såsom almar, askar och lindar kunna K. uppstå direkt från stammen, t. ex. om kronan avsågas. Knoppfjäll kallas brunfärgade, tjocka oeh hårda lågblad, som påträffas