Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommission ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommission. — 1. Att en affärsman
mottager varor i K. innebär motsatsen
till att han köper dem i fast räkning.
Han äger i sådant fall återlämna de
varor, han ej kan sälja. Den svenska
bokhandeln är t. ex. genomgående
byggd på kommissionssystemet. — 2.
Kommittéer benämnas understundom
K., dock blott då fråga är om ett
mera långvarigt uppdrag (ex.
processkommissionen).
Kommissionä’r. — 1. Person, som i
eget namn för annans räkning
verkställer inköp och försäljning. I lagen
den 18 april 1914 om kommission,
handelsagentur och handelsresande finnas
bestämmelser rörande K., som syssla
med försäljning el. köp av lös
egendom. 30n särskild grupp bland K.
utgöres av dem, som yrkesmässigt
bedriva platsanskaffningsverksamliet.
För drivande av sådan verksamhet
kräves vederbörande länsstyrelses
tillstånd. — 3. Tjänstemän hos vissa
ämbetsverk, som mot ersättning gå
allmänheten tillhanda med ingivande av
handlingar, med meddelanden om
ämbetsverkens beslut, med en del
upplysningar m. m.
Kommitté, några personer, som
erhålla i uppdrag att gemensamt
utreda en fråga och att avgiva förslag till
åtgärder. Se även Kommission.
Kommu’n, menighet, samhälle inom
en stat med särskilt landområde. Se
även Landskommun.
Kommunal beskattning:, se
Skattelagstiftning.
Kommunalfullmäktige, se
Landskommun.
Kommunalise’ring:, enskilda företags
övertagande av kommunen.
Kommunal mellanskola,
överbyggnad på folkskolan, omfattar fyra
årsklasser och för fram till
realskoleexa-men. K. står i regel öppen för såväl
gossar som flickor. K. är en
kommunal institution; statsunderstöden äro
dock så stora, att över hälften av
utgifterna torde bestridas med
statsmedel. Förvaltningen, därunder
inbegripet även tillsättandet av lärare,
hand-haves av en styrelse, vars alla
ledamöter så när som på rektor, som är
självskriven, äro kommunalvalda. Den
statliga kontrollen över K. handhaves
av skolöverstyrelsen.
Kommunalnämnd, se Landskommun.
Kommuna’1 rösträtt, se Rösträtt.
Kommunalstyrelse, se
Landskommun och Stad.
Kommunalstämma, se
Landskommun.
Kommunice’rande kärl, kärl, som
nedtill stå i förbindelse med varandra.
Om i dessa kärl fyllas olika vätskor,
ställa sig vätskorna så, att
vätske-höjderna över den gemensamma ytan
äro omvänt proportionella mot vät-
skornas specifika vikter (lagen för
kommunicerande kärl). Härav följer,
att om samma vätska fylles i kärlen,
den fria vätskeytan ställer sig lika
högt i dem alla.
Kommunikationsdepartementet
tillkom år 1920 vid civildepartementets
uppdelning. Under K. höra bland
annat förvaltningsärenden, som röra
järnvägar, spårvägar, post, telegraf,
telefon, kanaler, hamnar, vanliga
vägar, automobiltrafiken, lufttrafiken,
statens vattenfall, stadsplaneväsendet,
byggnads- och brandväsendet. Inom Iv.
handläggas ock ärenden, som röra
lagstiftningen angående byggande och
underhåll av vägar på landet och
lufttrafiken samt koncessions- och
trafik-säkerhetslagstiftningen för järnvägar.
Under K. sortera Generalpoststyrelsen,
Telegrafstyrelsen, Järnvägsstyrelsen,
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
Väg- och vattenbyggnadskåren,
Vattenfallsstyrelsen, Byggnadsstyrelsen
m. m. Departementschefens närmaste
män äro statssekreteraren och
expeditionschefen.
Kommunikationsverken, statens K.,
sammanfattande benämning, under
vilken inbegripas Statens järnvägar,
Postverket, Telegrafverket och
Statens vattenfalls ver k.
Kommuniké, meddejande, särskilt
från ett lands regering el. offentligt
ämbetsverk; offentligt
tillkännagivande, avsett att intagas i en tidning.
Kommunio’n, nattvardsgång. —
Kommunikant’, nattvardsgäst.
Kommunism. — 1. Beteckning för
den samäganderätt, särskilt i fråga
om jorden, som enligt äldre
åskådningar ansetts ha funnits i de äldsta,
enkla samhällena, ur vilken
samäganderätt den enskilda äganderätten
ansågs så småningom ha utvecklat sig.
— 2. En grupp socialistiska
samhälls-åskådningar, vilkas karakteristiska
drag bruka anges vara att de
förutsätta upphävande av den enskilda
äganderätten ej blott, såsom socialismen i
mera begränsad bemärkelse, till
produktionsmedlen utan även till
konsumtionsmedlen. Den ryska
bolsjevis-men och de med densamma allierade
partierna i andra länder ha för sina
idéer valt beteckningen kommunism.
En markerad skiljelinje mellan de
moderna socialdemokratiska partierna
och de moderna kommunistiska
partierna bildar uppfattningen om de
medel, som få komma till
användning vid samhällets omdaning.
Medan de socialdemokratiska partierna
vilja nå sina mål med lagliga
medel genom fredligt och successivt
uppbyggande samhällsarbete, hävdar K.,
att omdaningen icke kan ske annat
än genom en proletariatets diktatur,
erövrad av arbetarklassen på det re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
