Koraller. utsögs sedan blod. K. har numera utträngts av enklare oeh ofarligare metoder för åderlåtning. Kop’por, se Smittkoppor och Vattenkoppor. Kopp’ympning:, se Vaccination. Kopra, se Copra. KoprolPtcr, förstenade djurexkre-ment. Kop’ter, de gamla egypternas kristna ättlingar i mellersta och övre Egypten. K: s antal beräknas vara omkring 600,000. De bo vanligen i städerna (som skrivare, skatteindrivare, köpmän). K. bekänna sig mestadels till den inhemska nationalkyrkan (kop-tiska kristna). På 1880-t. gjordes märkliga fynd (särskilt textilier), som vittna om en självständig koptisk konst. Kopulation, se Befruktning. Kor. — 1. Se Kör. — 2. Det arkitektoniskt avdelade parti av en kristen kyrka, som är avsett för högaltaret (vanligen den ö. delen). Kora’l, egentligen den katolska kyrkans liturgiska körsång; i den evangeliska kyrkan liktydigt med psalmsång. KoralTer (Anthozoa) bilda en klass av nässeldjurens provins (Cnidaria). Utmärkas av att de endast ha polypgeneration, alltså ej generationsväxling. Polypen har munkanterna invikta, så att ett s. k. svalgrör bildas. Från djurets yttre vägg gå inåt vertikala skiljeväggar (septa) liksom ekrarna på ett hjul, men de sluta fritt mot kroppsliålan. Från deras fria kanter bildas könscellerna. K. äro mycket ofta kolonibildande. Ha då nästan alltid ett skelett av kalciumkarbonat el. ett slags hornsubstans. Jämte köns-fortplantning förekommer fortplantning {+förekommer fortplant- ning+} genom knoppning och delning, då de nya djuren oftast stanna i förbindelse med moderdjuret och bilda en koloni. De finnas i nästan alla hav. De hårda korallerna, som bilda korallrev, förekomma dock blott i varmare hav och ej på alltför stort djup. Välkänt är det stora barriärrevet utanför Australiens nö. kust. I forna tider funnos korallrevbildande former även hos oss. I exempelvis Gotlands och Dalarnas silur (n. om Siljan) ingå väldiga korallrev. I Gotlandssilurens korallrev påträffas bl. a. Halysites ca-tenularius och Favosites gotlandicus. Dessa tillhöra en annan ordning (Te-tracorallia) än de nu levande korallerna, som efter septas antal kunna indelas i Hexacorallia och Octocorallia. Bland mera kända koraller kunna nämnas: 1. Ädelkorallen. Från Medelhavet. Dess hårda, vackert röda kalkstomme användes till smycken o. dyl. 2. Sjöpennorna, som med ett skaft sitta fast i sanden. Finnas vid vår västkust. 3. St järnkoraller. Bilda de stora korallreven i de varma haven. 4. Orgelkoraller. 5. Kork koraller. 6. Sjörosor el. S j ö s i p p o r äro ofta mycket stora, icke kolonibildande koralldjur utan skelett. Många arter finnas vid vår västkust. Särskilt i de varma haven uppnå de en utomordentlig färgprakt. KoralTrev, av koralldjur och andra kalkorganismer uppbyggda kalkstens-bankar, vilka på något avstånd följa kusten (kustrev) och omgiva öar (ringrev, atoller) i de tropiska haven. Om havsbottnen undergår sänkning, fortfara korallerna att bygga på sina rev, som på sådant sätt kunna nå en mäktighet av flera hundra meter, ehuru djuren endast leva på grunt vatten. På sådant sätt kunna uppkomma ringrev el. atoller, inom vilka den ursprungliga ön, omkring vilken revet anlagts, genom landsänkningen försvunnit. Kora'n, alkoran, muhammedanernas bibel, innehållande Muhammeds uppenbarelser, upptecknade på arabiska och indelade i 114 kapitel (sura). Jfr Islam. Korasa’n, se Chorasan. Ko’rda, en rät linje, som förbinder två punkter på en cirkelperiferi el. annan kroklinje. Jfr Cirkel. Korderoj’, benämning på flera slags svenska hel- och halvylletyger. Eng. corduroy är ett slags grovrandigt, sammetsliknande bomullstyg. ’ Kordia’l, hjärtlig, kamratlig. Kordiljä’rerna, se Cordilleras. Kordi’t, se Krut. Kordofa’n, provins i Anglo-Egypti-ska Sudan, belägen v. om Nilens västra källflod Bar-el-akjad. 100,000 kvkm. Befolkningen * utgöres huvudsakligen