Kuru Sivo (”Svarta strömmen”), varm havsström i Stilla oceanen, som flyter från Japanska öarna mot Nordamerikas v. kust. Kurva. — 1. Mat. Kroklinje. Jfr Analytisk geometri. — 2. Krökning å en väg, en järnvägslinje el. dyl. Denna krökning mätes med tillhjälp av radien i den cirkel, av vilken båg-linjen kan anses utgöra en del. Denna radie, kurvradien, får på en livligt trafikerad, större bana ej understiga 600 m., på mindre järnvägar får den gå ned till 240 m. På landsvägar får den i vissa fall gå ned ända till 10 m. Kusch, se Couche. Kusiner, syskons barn. Till 1845 var äktenskap mellan K. förbjudet i svensk lag. Kusken, stjärnbild på norra stjärnhimmeln. Till K. hör Capella, en av himmelns ljusstarkaste stjärnor. Kustartilleri, den artillerimaterial, som är avsedd för kusternas försvar, samt de trupper, som betjäna denna material. Om organisationen av K. i Sverige, se Sveriges Försvarsväsen. Kustbefästning:, befästningsanlägg-ningar, som äro avsedda till skydd för örlogshamnar, viktiga farleder o. dyl. De fientliga fartygens annalkande förhindras genom utläggande av minor, försänkningar m. m. Smärre fientliga fartygs försök att oskadliggöra dessa anordningar försvåras genom beskjut-ning med lätt och medelsvårt artilleri, varjämte tungt artilleri finnes för be-skjutning av de pansarskyddade, större, fientliga örlogsfartygen. Kustbevakning, tullverkets uppgift att förhindra insmuggling av varor över kusterna och andra förseelser mot tullförfattningarna på dessa. K :s chef benämnes kustbevakningsinspektör. Kusto’d, ord el. stavelse, som fordom trycktes nederst till höger på en sida, utgörande början på nästa sida. Kut al Amara’, stad vid Tigris, s. om Bagdad, i Mesopotamien. 6,000 inv. År 1916 tvangs den engelske generalen Townshend, som med en engelsk armé var innesluten i staden, att giva sig till turkarna. Kutter. — 1. En maskindel på hyvel-och fräsmaskiner. — 2. Mindre segelfartyg med skarp bottenform. K., som har en mast med stång och är försedd med klyvarbom, för i regel bomsegel, toppsegel, stagfock och kly-vare. Kuty’m, vana, sedvänja. Kuvert’ el. kuvä’r. — 1. Omslag till brev. — 2. Det som vid en måltid framdukas till varje person (tallrik, gaffel, kniv etc.). Kuvö’s, liten säng, försedd med särskilda uppvärmningsanordningar. K. användes för klena el. för tidigt födda barn, vilka ej tåla rumstemperatur. Kuxhafen, se Cuxhafen. Ku ylens tierna. — 1. A. K., f. 1862, författare, som bland annat skrivit krigsskildringar, reseberättelser m. m. — 2. E. K.-Wenster, f. 1869, författarinna, som utgivit talrika romaner och novellsamlingar. Kw., förkortning för kilowatt. Kvacksalveri straffas enligt lag av 21 sept. 1915. Kvacksalvare, som mot ersättning behandlat venerisk sjukdom, tuberkulos, kräfta, smittosjuk-dom el. företagit liypnotisk behandling, straffas med böter från 50—1,000 kr. Även om behandling lämnas utan ersättning straffas kvacksalvare, 0111 behandlingen i ett el. annat avseende kunnat medföra fara för den sjukes liv och hälsa. K va’der, fyrkantig, rätvinklig bygg-nadssten. Kvadrant’. — 1. Mat. En fjärdedel av en cirkel. — 2. Astr. Instrument, med vars tillhjälp st järnhöj den mätes. Kvadra’t, en fyrsidig och rätvinklig figur, vilken även är liksidig. Är sidan i en K. a, är dess yta a2, kvadraten på a. Kvadra’tisk, annan benämning på en ekvation el. funktion av andra graden. Kvadra’tiska systemet, se Kristall. Kvadra’tmått, ytmått. Om längdenheten är en meter, är ytenheten en kvadratmeter, det vill säga en kvadrat med en meters sida. Kvadra’trot. Med K. ur ett tal a, som tecknas ]/V» förstås det tal, som multiplicerat med sig självt blir a el., med andra ord uttryckt, det tal, vars kvadrat är a. Ett tal har två K., numeriskt lika stora men med motsatta tecken. är såväl + 2 som — 2. Kvadratu’r, se Cirkelns kvadratur. Kvadre’ra, att upphöja ett tal i kvadrat. Kvadrillio’n el. kvadriljon, en miljon trillioner, en miljon upphöjt till fyra = 1024. I Frankrike och en del andra länder är K. en miljon miljarder = 101B. Kvadrup’pelallians’, fyrmaktsförbund. Det mest kända av sådana förbund är K. av 1718 (England, Frankrike, Österrike och Nederländerna), som var riktad mot Spanien. Kvalifiee’ra, ange art el. beskaffenhet ; förklara behörig. — K v a 1 i f i-c e’r a d, behörig, lämplig, skicklig; närmare bestämd; vid sporttävling använd term för att ange, att en deltagare uppfyller de för tävlingen erforderliga villkoren. Kvalitati’v, hänförande sig till beskaffenheten, kvaliteten.