Kvalite’t, egenskap, sort, beskaffenhet. — Språkv. De för ett visst språkljud karakteristiska egenskaperna, vilka bestämmas av de vid språkljudets bildning medverkande artikulations-faktorerna (röstbandens vibrering, luftströmmens passerande genom mun el. näsa, friktion, tungvibration etc.). Ett språkljuds K. varierar alltefter dess ställning i förhållande till närgränsande språkljud. Kval’st er (Acarina), små spindeldjur med sammanvuxen fram- och bakkropp, läderartad hud och bitande, stickande el. sugande mundelar. En del arter äro parasiter på växter el. djur. Till K. höra bland annat Fästingar och Skabbdjur. Kvangsi, provins i s. Kina omkring floden Sikiangs mellersta lopp. 217,000 kvkm., folkmängden uppges olika, 5— 12 milj. Förnämsta stad Nanning. Kvangtung, kustprovins i s. Kina, omkring nedre . Sikiang. 243,000 kvkm. Folkmängden uppges olika, 24 till 37 milj. Huvudstad Kanton. Provinsen är bergig, bebyggelsen koncentrerad till floddalarna och alluvialslätterna. Produkter äro ris, socker, tropiska frukter. Yid kusten ligga det engelska Hongkong, det franska Kuang-tchéou och det portugisiska Macao. Kvantite’t, myckenhet, storhet, mängd. — Språkv. Fonetisk benämning på ett språkljuds artikulations-längd. Språkljuden äro antingen långa (ex. o i bok) el. korta (o i bock). En stavelses K. varierar alltefter längden av de språkljud, av vilka den är uppbyggd. Kvantite’tsteorin, en teori rörande penningvärdets förändringar, som innebär, att penningens värde, dess köpkraft, under eljest lika förhållanden, förhåller sig omvänt som penningmängden. ökad penningmängd medför sänkt penningvärde el., vilket är detsamma, höjd varuprisnivå. Kvan’tum, mängd. Kvantteorin, en år 1900 av den framstående fysikern M. Planck uppställd teori, enligt vilken strålningen (t. ex. ljusstrålningen) ej sker kontinuerligt utan diskontinuerligt. K. har varit av genomgripande betydelse för de sista decenniernas fysikaliska forskning och har tillämpats på allt vidsträcktare områden. Kvarka är en smittosam sjukdom hos hästar; vanligen angripas unga djur. K. är en katarr i slemhinnan i svalget och i övre luftvägarna, vartill ofta komma bölder i lymfkörtlarna i käkgropen. Orsakas av en bakterie, som bland annat finnes i det varblandade näsflödet. För att hindra sjukdomens utbredning böra de sjuka djuren flyttas till särskilda stall och vårdas av person, som ej får ha beröring med friska hästar. De spiltor, där de sjuka djuren stått, böra desinfekteras. Kvarken. — 1. Norra K., den smalaste delen av Bottniska viken, mellan städerna Umeå och Vasa. — 2. Södra K., n. delen av Ålands hav. Kvarnsveden, industrisamhälle nära Domnarvet, mellersta Dalarna. 2,000 inv. Stort pappersbruk. Kvarnzelius, S. H., f. 1864, svensk nykterhetsman och politiker, landshövding i Kopparbergs län. K., som tillhör det folkfrisinnade partiet, spelar en betydande roll som politiker, särskilt som ordförande i statsutskottet, som förlikningsman i arbetstvister och har varit medlem av ett betydande antal kommittéer. Kvarstad. Borgenär kan, därest fara föreligger, att en gäldenär skall förskingra sin egendom, hos överexe-kutor till säkerhet för sin fordran begära K. å gäldenärens lösa egendom. Även å det, soni annan innehar men vartill man förmenar sig ha bättre rätt, kan man begära K. Kvart, fjärdedel, femton minuter; fjärde tonen från en viss ton räknat; bokformat, erhållet genom att vika ett ark papper två gånger. Kvar’ter, äldre rymdmått (*4 stop, 0.33 liter), äldre längdmått (% aln, 14.8 cm.). Kvarte’r, fjärdedel; grupp av hus i en stad, som avgränsas av fyra gator ; bostad, härbärge. — Astr., se Månen. Kvartero’n, avkomling av vit och mestiz el. vit och mulatt. Kvartett’, mus., tonstycke för fyra (vokala el. instrumentala) stämmor; de personer, som utföra ett dylikt stycke. Kvarts, ett av de allmännast förekommande och viktigaste, bergarts-bildande mineralen, består av kisel-syra [Si02]. Yäl utbildade K.-kristaller el. bergkristaller bestå av sexsi-diga prismor och pyramider. Hårdhetsgraden är 7, spec. vikt 2.7. Bergkristaller äro vattenklara, färglösa och finnas utvuxna från väggarna av sprickor och hålrum särskilt i granit, sandsten och andra kiselsyrerika bergarter. Röktopaser ha en rökbrun, ametister en violett färg; de äro avarter av bergkristall. Vanlig K. är halvgenomskinlig, oftast vit el. grå, ibland blåaktig. Den är en viktig beståndsdel i granit, gneis och glimmer-skiffer och utgör huvudbeståndsdelen i sand, sandsten och kvartsit. Mineralkornen sakna vanligen kristallbegränsning. Kiselsyra förekommer vidare som mineral i form av flinta, agat och kalcedon. Kvartsi’t, hård, av sammanvuxna kvartskorn bestående bergart, bildad