genom metamorfos av sand el. sandsten. Kvartslampa, se Kvicksilverlampa. Kvartsporfy’r, porfyr, innehållande strökorn av kvarts. Kvartä’rperioden omfattar istiden och nutiden (glaciala och postglaciala tiden). Om istiden och dess avlagringar se Istiden. Nutida el. postglaciala avlagringar äro t. ex. i flodmynningarna avsatt sand och lera, vidare gyttja, torv och kalktuff. Hela Skandinaviens nutida växt- och djurvärld är liksom människan inkommen efter istiden. Kva’si, ”liksom”, är i sammansättningar liktydigt med skenbar, oegentlig, föregiven. Kvass, dryck, beredd genom jäsning av rågbröd och malt, som överslagits med varmt vatten. K. är en syrlig, alkoholhaltig dryck, som mycket användes av den ryska allmogen. Kvas’sia, ved från Quassia amara och Picrasma excelsa, tvenne sydamerikanska . träd. K. innehåller bitterämnen och användes inom medicinen bland annat som maskmedel. K-lös-ning användes även till besprutning mot bladlöss. Kvast, se Blomma. Kvastprick, se Utprickning. kvcm., förkortning för kvadratcentimeter. kvdm., förkortning för kvadratdecimeter. Kveitsjo, provins i sv. Kina, 157,000 kvkm., 10 milj. inv. Är till stor del ett karstland. Huvudstad Kvei-jang. Kwenlun, se Kuen-lun. Kverulant’, processmakare, grälsjuk person. K. användes egentligen om personer, som lida av en viss sinnessjukdom, vilken bland annat yttrar sig i ett envist kämpande för mer el. mindre förmenta rättigheter. Kvickrot (Triticum repens) hör till familj Graminero och är besläktad med vete. K. är ett ogräs, som är svårt att utrota, beroende på den långa, krypande rotstocken. Kvicksilver, den enda metall, som vid vanlig temperatur är flytande. Kem. tecken Hg. Atomvikt 200.6. Atomvärde 1 el. 2. K. är en av de tyngsta metallerna, spec. vikt 13.6. Fryspunkt —38.9°, kokpunkt 357°. — K. användes i fysikaliska instrument såsom termometrar, manometrar och barometrar, inom medicinen m. m. Med de flesta andra metaller legeras K. till s. k. amalgamer. — 1-värdiga kvicksilverföreningar kallas merkuro-föreningar, 2-värdiga merkuriförening-ar. De flesta K.-föreningarna äro mycket giftiga. K.-kloruren [I-IgCl] el. kalomel användes i medicinen bland annat som avförande medel. K.-ldori-den [HgCk] el. sublimat har mycket stor betydelse som antiseptiskt medel. K.-sulfiden [HgS] el. cinnober, som förekommer i naturen som mineralet cinnober, användes som rött färgämne. — K. förekommer, ehuru sällsynt, gedigen i naturen. Till största delen erhålles det från mineralet cinnober. Spanien är det främsta K.-produce-rande landet. Kvicksilverlampa, en båglampa, där den negativa elektroden utgöres av kvicksilver. Det alstrade ljuset är mycket fattigt på röda strålar. Kvartslampan är en specialtyp av K. Det glasrör, som i den vanliga K. utgör omhöljet kring elektroderna, är i kvartslampan ersatt med ett kvartsrör. Kvartslampan användes inom medicinen på grund av att dess ljus är särskilt rikt på de kemiskt verksamma ultravioletta strålarna. Kvicksilverlikriktare, apparat för omformning av växelström till likström, bestående av en kolv av glas (för strömmar under 100 ampére) el. järn (strömmar över 100 ampére). Kolven, ur vilken luften utpumpats, är fylld med kvicksilvergas, som har den egenskapen att låta strömmen passera endast i en riktning. Anoderna bestå i allmänhet av stål el. grafit. Kato-den utgöres av kvicksilver. Kvietism, en religiös rörelse, som på 15- och 1600-t. uppstod inom den katolska kyrkan. K. strävade efter en innerlig fromhet med uppgivande av egna önskningar, tankar och begär och var i hög grad mystiskt betonad. K. uppmuntrades till en början av de kyrkliga myndigheterna. Senare togo dock dessa avstånd från K., speciellt under påverkan av jesuiterna under 1600-t. Kvillaj’abark erhålles av Quillaja saponaria (familj Rosacese), såpträ-det, som hör hemma i Peru och Chile. K. innehåller s. k. saponiner, som med vatten bilda skum, och användes därför till tvättning och fläckuttag-ning. Kvinnligt rim, tvåstavigt rim (tycka-smycka). Kvinnorörelsen, arbetet på att göra kvinnan likställd med mannen i socialt, kulturellt, ekonomiskt och politiskt avseende. Rörelsen leder sitt ursprung från upplysningstidens lära om de mänskliga rättigheterna. Den inriktade sig under sitt första skede väsentligen på att skapa rätt och möjligheter till utbildning och självständigt arbete för kvinnan, i första hand den ogifta. Bland dem, som utformade rörelsens teoretiska program, må nämnas Saint Simon och Stuart Mill samt i Sverige Thorild och Fredrika Bremer. Ett senare skede av rörelsen har karakteriserats av ökat deltagande från den gifta kvinnans