Kyrkotagning:, kyrkogång, en kyrklig ceremoni, genom vilken barnaföderska förr upptogs i den kristna församlingens gemenskap. K. har uppkommit ur den judiska föreställningen, att en barnaföderska var oren. K. har numera i Sverige kommit tämligen ur bruk. Kyrkotonarter användes till omkring 1000 och äro alla diatoniska tonarter, vilka skilja sig genom de halva tonstegens läge. Under medeltiden och renässansen hade de stor betydelse för såväl religiös som världslig musik. De undanträngdes i och med den moderna harmonilärans utveckling. Kyrkoår. Det kyrkliga året räknas börja första söndagen i advent (fjärde söndagen före jul). Trettondagen och följande söndagar ansluta sig sedan till julen. Därefter följa . Septuage-sima och Sexagesima, efter vilka fastlagen inträder. Påsk och Pingst äro rörliga högtider, efter vilka komma trefaldighetssöndagen samt Johannes Döparens dag. Kyrkstöt, en kyrkvaktare, som fordom hade till uppgift att gå omkring under gudstjänsten och väcka sovande kyrkobesökande. Kyrkvärd väljes av kyrkorådet bland dess medlemmar för två år. Ky’ros el. Cyrus, namn på persiska härskare. — 1. K. den äldre, skaparen av det persiska världsväldet. Hos I-Ierodotos finns en beskrivning över K: s levnad. Persien var på K: s tid en lydstat under Medien, men under ledning av K. reste sig perserna, besegrade den mediske härskaren (omkring 550 f. Kr.) och införlivade hans rike med den persiska staten. Därefter besegrade K. den lydiske konungen Kresus och utökade sitt välde med erövringar av grekiska städer i Mindre Asien. 539 intogs Babylonien. K. skall ha omkommit under ett härnadståg mot massageterna (529). — 2. K. den yngre, tronkrävare, yngre son till konung Dareios Nothos av Persien. K. sökte förgäves störta sin äldre broder Artaxerxes och samlade slutligen mot honom en stor här, varav 13,000 greker. 401 tågade K. från Sardes och sammandrabbade med Artaxerxes vid Kunaxa i Babylonien, där K. stupade. Den grekiska flygeln blev segerrik. Den övriga hären blev emellertid slagen och grekerna måste åter-tåga. Deras öden under detta fälttåg är av Xenofon skildrat i hans berömda ”Anabasis”. Kus’trin, befäst preussisk stad ö. om Berlin, vid Oder. 20,000 inv. Järnvägsknut och viktig station för flodfarten. Kåda, vanlig benämning på saft, som sipprar ut ur trädstammar och trädgrenar och sedermera stelnar i luften. Dess kemiska sammansättning växlar i hög grad (lösningar av gummi och växtslem, av harts i flyktiga oljor m. m.). Kåk, skampåle, trä- el. stenpelare på offentlig plats, vid viiken man fordom fängslade brottslingar, och utsatte dem för pöbelns hån. Kål, arter av släktet Brassica (familj Cruciferse). Huvudformen är B. oleracea, som finns vild vid Europas västra kuster. Odlingsraser äro Grönkål (B. acephala) med öppen bladrosett, K å 1 r a b b i (B. gongylo-des) med ovanjordisk knölstam, Vir-sing-kål (B. sabauda) med sluten, huvudlik rosett, Rosenkål (B. gemmifera) med toppliuvud och talrika smärre sidohuvuden, Huvud-k å 1 (B. capitata) med blad tätt omslutande varandra, de inre vita, B 1 o m-k å 1 (B. botrytis) med inre blad och blommor missbildade till en köttig, tätgrenig kaka. Kålf järilsläktet (Pieris) hör till dagfjärilarnas underordning och omfattar några allbekanta arter, vilkas larver stundom göra betydlig skada i trädgårdar. Mest känd är K å 1 f j ä-rilen (Pieris brassicae). Denna är vit med framvingarnas spetsar svarta. Bakvingarna ha på framkanten en svart fläck. Honan har två svarta fläckar på framvingarnas båda sidor, hannen blott på undersidan. Larven är grön med svarta prickar och gula längslinjer. Ett par andra arter äro Rapsfjärilen (Pieris napi) och Rovef järilen (Pieris rapse). Rapsfjärilen är kanske vår allmännaste dagfjäril. För att skydda kålen och andra korsblomstriga växter, som angripas av dessa fjärilars larver, böra larverna bortplockas och växterna besprutas med någon insektsdödande vätska. Kålflyet (Mamestra brassicse), en till nattflyens underordning hörande fjäril, som har brungrå framvingar med svarta tvärlinjer och en vit fläck på utsidan. Den är allmän i södra Sverige. Larven, som är grön el. brun-aktig med ljusa rygglinjer och bred, Kålfjäril.