Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkotagning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vit sidostrimma, lever i synnerhet på
kålhuvuden, som han ofta skadar
genom att äta sig in i de inre bladen.
Kålmalen (Plutella crucif erarum)
hör till malfjärilarnas underordning.
Dess larv skadar kål, rovor och
andra korsblomstriga växter. Larven är
grön med svart huvud.
Kålmottet (Pionea forficalis) hör
till mottfjärilarnas underordning.
Skadeinsekt på kålartade växter.
Larven är grönaktig med omväxlande
mörkare och ljusare längslinjer.
Kålvivlar kallas åtskilliga arter av
vivelsläktet (Ceutorhynchus) bland
skalbaggarna. Kålvivlar leva på
kålartade växter. Särskilt är K å 1 g a
11-viveln (C. pleurostigma) känd på
grund av de gallartade bildningar dess
larver åstadkomma kring rothalsen på
kål, rovor, raps m. fl. korsblomstriga
växter. De angripna plantorna böra
upptagas och förstöras, innan
larverna lämnat gallknölarna.
Kår, slutet sällskap, samfund;
truppstyrka.
Kåsa, namn på en del forntida
dryckeskärl i Sverige.
Kåseri’, lätt samspråk; kortare
föredrag el. tidningsuppsats, hållen i
elegant skämtsam och kvick ton. —
K å s e’r a, småprata på ett roande
sätt över ett och annat. — K å s ö’r,
författare av tidningskåserier; person,
som gör roande och smålustiga
skildringar. — K å s ö’s, liten soffa.
Kåta, ett slags koja, använd som
boning av lappar. K. kan vara såväl
flyttbar som fast.
Kägelspel, ett spel med käglor och
klot, utspelat på en kägelbana (21—
24 m.). I Sverige användas vanligen
9 käglor, uppställda med ”kungen”,
en med krona försedd kägla, i mitten.
För spelaren gäller i allmänhet att
från ena ändan av banan med klotet
slå ned så många käglor som möjligt.
F. ö. finnas en mångfald olika regler
i olika länder.
Käkhål a, ett slemhinneklätt hålrum
i vardera överkäksbenet. K. är ibland
säte för inflammationer.
KäkisaFmi, se Keksholm.
Kälkborgare, beteckning för en
genomsnittsmänniska med inskränkta
synpunkter och utan allmänna
intressen. K. är egentligen medborgare i
Kälkestad, som i 1800-t: s litteratur
motsvarade vår tids Grönköping.
Källor bildas, där det i jordlager
el. berggrund cirkulerande
grundvattnet träder fram mera rikligt i
jordytan.
Kämpagravar, ibland använd
benämning på stensättningar, vilka
utgöra lämningar av förhistoriska hus.
K. förekomma särskilt på Gotland och
Öland.
Jättekänguru.
Kämpalekar, namn på
idrottsöv-ningar bland de gamla skandinaverna.
— Kämpaspel, benämning på de
riddarspel el. karuseller (se Karusell),
vilka forekommo vid svenska hovet på
1600-t.
Kängurudjuren tillhöra familjen
Macropodidte inom
däggdjursordning-en pungdjur. De ha litet huvud,
svaga framben och mycket kraftiga
bakben, avsedda för hopp. En
jättekänguru kan taga 10 m. i språnget.
Svansen lång. När djuren sitta, stöda
de på bakbenen och svansen som på
en trefot. Vid språnget användes
svansen som balanserstav. Hit höra
bl. a. Kängurusläktet
(Halma-turus), Jättekänguru (Macropus
giganteus), Träd känguru
(Den-drolagus ursinus), Klippkänguru
(Petrogale penicillata),
Kängururåtta (Potorous tridoctylus), alla
från Australien el. Nya Guinea och
Tasmanien.
Känn dig själv, se Gnothi seauton.
Känsel betecknar vanligen hudens
beröringssinne men användes ibland
även som beteckning för alla
hudsinnena. I huden finnas nämligen
nervändorgan, som vid retning ge
beröringsförnimmelse. Andra
nervändorgan ge vid retning
smärtförnim-melse, respektive köld- och
värmeförnimmelse. Dessa organ ligga olika
tätt på olika delar av kroppen. Pä
läppar och fingerspetsar är avståndet
mellan dem mindre än en mm., på
ryggen uppgår avståndet till flera cm.
I mellanrummet är huden okänslig.
Känsö, karantänsplats på en ö i
Bohuslän.
Käpplingeliolmen, äldre benämning
på Blasieliolmen*.
Kärande kallas den person, som
anhängiggör en rättegång för att få
ett visst anspråk fastslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
