Käringrön, municipalsamhälle på en ö utanför Orust, Bohuslän. 530 inv. Fiskläge, badort. Kärlkryp togra’mer kallas ibland orm-bunksväxterna, emedan de liksom fa-nerogamerna ha kärlsträngar. Andra kryptogamer sakna kärlsträngar. Kärlsträng är ledande cellvävnad uti växternas stam och blad. Hos de senare kallas K. också ”nerver”. K. består av bastdel och veddel; i den förra ledas kolhydrater och äggviteämnen, i den senare vattenlösningar av ämnen, upptagna ur jorden. K: s fördelning och placering hos växterna skifta. Hos vissa vattenväxter och alla lägre växter, mossor, alger och svampar, finnas inga kärlsträngar. Kärn’ten, provins i Österrike, belägen kring Dravas övre lopp. Kärr, sank mark, vanligen bevuxen med starrväxter, vide, magert gräs etc. K. kunna ofta efter utdikning göras brukbara för odling. Kärrhökarna tillhöra släktet Circus av de falkartade dagrovfåglarnas familj (Falconidse). Kärrhökarna kunna ej fånga fåglar i flykten och leva därför mest av smärre djur, små gna-gare, fågelungar, grodor och insekter. Vingarna och stjärten äro ganska långa och benen höga. Näbben utan tand. Flyttfåglar. Blå kärrhöken (Circus cyaneus) finnes hos oss mest på de stora norrländska myrarna. Bruna kärrhöken (Circus druginosus) förekommer på spridda ställen i Göta- och Svealand. Kärrsångarsläktet (Acrocephalus), fågelsläkte av sångarnas familj (Sylvi-idfie), tättingarnas ordning (Passeres). Våra arter äro gråbruna till färgen. De fåglar, som höra hit, hålla vanligen till bland vass och annan växtlighet vid vatten, där de klättra omkring och även bygga bo. Flyttfåglar. Hit höra bland annat Rörsångaren (Acrocephalus streperus), som finnes i s. och ö. delarna av vårt land, Kärrsångaren (A. palustris), som finnes i s. Skåne, och Sävsångaren (A. schsenobsenus), som är utbredd över hela vårt land. Kättare, se Katarer. Kävlinge, municipalsamhälle 1 mil nv. om Lund, v. Skåne. 2,100 inv. Läderindustri. Råsockerbruk. Järnvägsknut. Kö, personer, ordnade på led, vilka i tur och ordning släppas fram till en biljettlucka el. dyl.; biljardkäpp (se Biljard). — Krigsv., sista avdelningen i en kolonn. Ivöbenhavn, se Köpenhamn. Köge, stad vid Köge bukt, ö. Sjsel-land, Danmark. 5,000 inv. Kökkenmöddinger, se Kjökkenmöd-ding. Kökslatin, benämning på latin med felaktiga ändelser och vändningar. Köldblandning. Då en fast kropp löses i en vätska, åtgår värme. På detta förhållande grunda sig K., av vilka den vanligaste är en blandning bestående till en fjärdedel av salt och till tre fjärdedelar av snö. Tempera-turnedsättningen beror i detta fall även på den omständigheten, att saltet nedsätter isens smältpunkt, varför isen börjar smälta, vilket medför värmeåtgång. Med denna K. kan åstadkommas temperaturer något understigande — 20°. Köldknölar, se Frostknölar. Kölen. I forna tider ansåg man, att en bergskedja, som man kallade Kölen, löpte på gränsen mellan Sverige och Norge. De högsta topparna av bergskedjan ligga emellertid i n. pä svenska sidan, i s. på den norska sidan. Köligruppen, geol., beteckning för en del i våra fjälltrakter förekommande lagerserier, bestående mestadels av lösa glimmerskiffrar och fyl-liter. Köln, stad vid Rhen i Rhenprovinsen, Preussen. 690,000 inv. Livlig industristad. Särskilt bekant är tillverkningen av Eau de Cologne (Köl-nerwasser, ”vatten från Köln”). Världsberömd domkyrka, ”Kölnerdomen”, uppförd i spetsbågestil. K. är starkt befäst. Kölnische Zeitung [kölFnisje [-tsaj’-tong],-] {+tsaj’- tong],+} en av Tysklands ledande dagliga tidningar, som sedan 1802 utkommer i Köln. Kölsvin, en invändig förstärkning av kölen på fartyg. Kön. Under fosterutvecklingen skilja sig de bägge könen hos människan föga. Så småningom utbilda sig könsorganen på karakteristiskt sätt. Även i den följande utvecklingen kan man skönja olikheter hos könen. Flickor äro i allmänhet större vid födelsen. Deras tillväxt sker i annan rytm. Vid puberteten, då könskörtlarna börja funktionera, 13—15 år hos kvinnor, 14—16 hos män, utvecklas de s. k. sekundära könskaraktärer-n a (kraftigare fettansats hos kvinnor, bättre utveckling av muskulatur och behåring hos män, i viss mån olika intellektuell utveckling, såväl till grad som till art etc.). Königgrätz [ kö’nis jgräts], stad i nö. Böhmen. 35,000 inv. År 1866 besegrades österrikarna av preussarna under en stor drabbning vid K. Fransmännen benämna slaget efter den närbelägna byn Sadowa. Königsberg, stad vid floden Pregel, nära dess utlopp i Frisches Haff, 275,000 inv. Livlig handelsstad. Var före kriget av stor vikt för Tysklands