J-i. saccharina i och för sockerberedning. L.-arter användas även som gödningsmedel. La’mium, växtsläkte, tillhörande familj Labiatse. Rödplister (L. purpureum) och v i t p 1 i s t e r (L. album) äro allmänt förekommande arter vid gårdar. Vitplister benämnes också blindnässla, beroende på dess likhet med den vanliga nässlan. Lamm, EL, f. 1853, grosshandlare i Stockholm, framstående kommunalman, liberal politiker, ledamot av första kammaren sedan 1910, vice talman 1919—20, förste vice talman sedan 1921. Lammgam el. skägg-gam (Gypaétus barbatus), en art falkfåglar, som under näbbroten ha av borstlika fjädrar bildat skägg. L. är tecknad i svart och vitt med huvud och undersida rostgula. Den lever i Europas och Asiens fjälltrakter och angriper mindre däggdjur, såsom får, rådjur o. dyl. La Morgue [lamårg’], bårhus i Paris, där lik av okända utställas för att igenkännas. Lampett’, ljushållare att upphängas på väggen, väggarm. Lam’precht, K., f. 1856, tysk historieskrivare, professor i historia i Leipzig 1891. L:s förnämsta arbete är Deutsche Geschichte, där han mera framhåller kulturella faktorers betydelse än den tidigare, mera politiskt betonade historieskrivningen. Lamslag, se Korsförlamning. La’nark, grevskap omkring floden Clyde, sv. Skottland. 2,278 kvkm., 1% milj. inv. Rika kolfält. Livlig industri. Laneasliire [la^kasjse], grevskap vid Irländska sjön, nv. England. 4,870 kvkm., 4.4 milj. inv. Givande stenkols- och järnmalmsfält. Englands viktigaste industriella centrum. Bomullsindustri och maskinindustri. Lancashiresmide [lan’kasj£e-], en härdfärskningsmetod, som först användes i England och därifrån på 1830-t. infördes till Sverige, där den alltjämt användes i betydande utsträckning. Lancashirejärnet är rent och av stor smidbarhet och användes därför vid klensmide samt som utgångsmaterial för framställning av kvalitetsstål. La’ncaster. — 1. Huvudstad i Lancashire, nv. England. 40,000 inv. — 2 Stad i sö. Pennsylvania, U. S. A. 53,000 inv. Tobaks- bomulls- och metallindustri. — 3. Benämning på Lancashire*. La’ncaster, J., 1778—1838, engelsk pedagog, grundade skolor, där undervisningen byggde på medverkan från de • äldre och mera långt komna eleverna. Jfr Växelundervisning. La’ncasterkanalen, Lancaster sundet, sund i Norra Ishavet, n. om Baffins land. Lancelot [lang’slå], en av Artursa-gornas riddare. L. älskade konung Arturs fagra drottning, Guinevra. Lance’ra, se Lansera. Laneiä’r, se Lansiär. Landamäre, landskaps- el. lands-gräns. Landborgen, västra och östra, se Öland. Landes, Les [lä langd], ett område i sv. Frankrike, mellan floderna Adour och Garonne, till största delen bestående av sandhedar och osunda kärr. 34,000 kvkm. Hedarna voro förr endast användbara till fårbete, men pä senare tid har skog planterats i stor utsträckning. Genom alltjämt pågående dräneringsarbete ha stora delar av kärren förvandlats till odlingsbara trakter. Landhöjning, se Nivåförändringar. Landis, glaciäris, som täcker större landområde (t. ex. den nutida grönländska landisen). Landisar ha under istiderna övertäckt stora, nu isfria, delar av Europa och n. Amerika m. fl. områden. Jfr Istiden. Landklimat el. kontinentalklimat utmärker sig för stor skillnad i värme mellan sommar och vinter och mellan natt och dag. Landet upphettas mycket snabbare och avger också snabbare värmet än havet. L. blir därför utmärkande för de inre delarna av världsdelarna i motsats till havsklimatet, som är kännetecknande för kusterna och öarna. Jfr Klimat. Landkiinning har ett fartyg, då det får i sikte ett känt föremål på land. Landmansbanken (Den danske Land-mansbank), grundad 1871, Danmarks största bank. L. var år 1922 på grund av alltför stora engagemang i företag, som under kristiden efter kriget råkade i svårigheter, nära att störta samman men räddades genom statens ingripande och har sedan dess ånyo gått raskt framåt. Landor [hen’då], \V., 1775—1864, engelsk författare. L. skrev flera poetiska arbeten, som stundom förebåda den engelska nyromantiken, men vann föga omedelbart erkännande. Hans mest bemärkta arbete är en samling verkningsfulla dialoger efter mönster av Platon. Landsarkiv, se Arkiv. Landseer [laän’sie], sir E. H., 1802 —73, engelsk målare, vann stor berömmelse för sina djurtavlor, särskilt hundmålningar, vilka utmärkas av skarp iakttagelseförmåga och en stundom karikerande humor. Landsend, se Kap Landsend. Landsfiskal, en länsstyrelsen underställd statens tjänsteman, som inom