Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Tour ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
La Tour [tor], M. Q. de, 1744—89,
fransk porträttmålare, vars i pastell
utförda arbeten äro mästerliga.
LatrFn, människogödsel.
Lats, lettiskt mynt, guldvärde 0.72
kronor.
La’tvija, se Lettland.
Laud [låd], V., 1573—1645,
ärkebiskop av Canterbury, Karl den I: s
rådgivare och ivrig motståndare till
puritanerna. L. anklagades sedan
långa parlamentet sammanträtt för
försök att införa katolicismen och
avrättades.
Lauda’num, ett fordom använt
opi-umhaltigt medikament.
Lauda’tur, lat., ”han (hon)
berömmes”, berömlig, den högsta svenska
betygsgraden, motsvarar tre
betygs-enheter i universitetsexamina.
Laue [la’oe], M. v., f. 1879, tysk
fysiker, som för sina undersökningar av
kristaller med röntgen erhöll
Nobelpris 1914.
Lauenburg [la’o-] (Sachsen-L.),
hertigdöme, beläget på Elbes högra
strand, till 1864 hörande till Danmark,
som då avträdde det till Preussen.
1866 ingick L. i Nordtyska förbundet,
1870 i Tyska riket. 1876 införlivades
det med Preussen och utgör nu en
krets i provinsen Sclileswig-Holstein.
Bismarck fick vid sin avgång titeln
hertig av L.
Laura, Petrarcas kvinnoideal.
Skaldens berömda sonetter äro riktade
till L.
Laurin, C. G., f. 1868, författare.
Bland L: s skrifter märkes en
populärt anlagd Konsthistoria.
Lausanne [låsann’], huvudstad i
schweiziska kantonen Vaud, vackert
belägen nära n. stranden av
Genéve-sjön. 70,000 inv. Katedral i gotisk
stil från 1200-t. Säte för den
schweiziska förbundsdomstolen. Universitet.
— År 1923 slöts i L. en fred mellan
Storbritannien, Frankrike, Italien,
Japan, Grekland, Rumänien och
Jugoslavien på ena sidan och Turkiet på
den andra, genom vilken Turkiets
nuvarande gränser fastställdes. Jfr
Turkiet, historia.
Lausitz [la’o-], Ober-L. och
Nieder-L., tvenne gamla vendiska landskap
i mellersta Tyskland mellan övre
loppet av floderna Elbe och Oder.
Law [lå], J., 1671—1729, skotsk
finansman. L. företrädde den
uppfattningen, att ökad kreditgivning och
låg penningränta voro de
nödvändigaste förutsättningarna för
ekonomiskt framåtskridande. Dessa
principer sökte han omsätta i praktiken,
sedan han år 1716 fått privilegium på
en bank i Paris. Något senare
grundade han ett stort handelskompani
(Mississippikompaniet). I-Ians företag
utvecklades till en början med enorm
hastighet men föllo redan efter några
år samman som ett korthus, då
ohållbarheten av de tillämpade principerna
trätt i dagen.
Lava, beteckning för såväl
glödflytande, från jordens inre uppträngande
magma som för den därur i form av
bäddar bildade stelningsbergarten
(lavabergarten).
Laval’, se De Laval.
La Valet’ta, huvudstad på ön Malta
i Medelhavet. 70,000 inv. Universitet,
flottstation. Starkt befäst.
La Valliére [valiä’r], Louise,
hertiginna de L., 1644—1710, älskarinna åt
franske konungen Ludvig XIV.
Till vänster renlav. Till höger
mikroskopisk bild av lav. S = vägg mellan
svampcellerna. A = algtrådar.
Lavar äro ett slags kryptogamer,
där växtkroppen är en
dubbelorganism, bestående av små encelliga
alger, kring vilka spunnits svamphyfer,
vanligen tillhörande säcksvamparnas
grupp (Ascomyce’tes). Algcellerna
föröka sig genom delningar på vegetativ
väg. Svamparna bilda däremot
fruktkroppar och därigenom sporer, som
för sin vidare utveckling kräva
närvaron av en algcell. Vanligen föröka
sig dock L. genom soredier, små
bålfragment, uppkomna genom
pulvrise-ring av vissa partier av lavens
ytskikt. L. kunna vara busk-, skorp- el.
trådlika och förekomma allmänt på
stenar, trädens bark etc. Detta
samliv mellan alger och svampar
utnyttjas speciellt av de senare, som
tillgodogöra sig algernas
assimilations-produkter, såsom stärkelse etc.
Denna form av samliv benämnes helotism;
endast den ena av kontrahenterna har
nytta av förbindelsen. Vissa i lavarna
förekommande lavsyror ha funnit
användning till framställning av
färgämnen.
Lavater [lafa’ter], J. K., 1741—1801,
schweizisk skald och teolog. L: s
mest bekanta arbete behandlar
konsten att avläsa en människas
karaktär och sinnesbeskaffenhet ur hennes
ansikte. Härvidlag sökte L. fastställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
