vissa regler, uppbygga en sammanhängande lära (fysionomiken). Laveleyc [lavlä’], B. L. V., 1822—92, belgislc nationalekonom oeh socialpolitiker. L. sökte i ett av sina arbeten leda i bevis, att den enskilda äganderätten icke är ursprunglig utan att de äldsta samhällena karakteriserats av egendomsgemenskap, särskilt i fråga om jorden. L. räknas till katedersocialisterna. Lavemang’. Till L. användes i allmänhet 35—37° vatten med en till tvä teskedar koksalt per liter. Mängden varierar från en halv upp till en liter el. mera. Patienten får lämpligen ligga på vänstra sidan med uppdragna knän. Ju hastigare vattnet får in-rinna och ju kallare det är, desto mindre mängd kan man få in och desto kortare tid kan den sjuke kvarhålla vattnet. Laven’del (Lavandula spica) tillhör familj Labiatoe och är en liten halvbuske med smala, grågröna blad och blå blommor i axlik blomställning. L. finnes i Medelhavsländerna och odlas flerstädes, jämväl i Sverige, bland annat för framställning av lavendelolja, en eterisk olja, som erhålles ur blommorna. Lave’ra, överdraga en teckning el. dyl. med mycket utspädd färg (tusch, sepia m. fl.). Lave ran [laverang’], A., 1845—1922, fransk läkare, som upptäckt frossans sjukdomsalstrare och utfört andra undersökningar över encelliga djurs betydelse som sjukdomsorsaker. Han erhöll Nobelpriset i medicin 1907. Lavettagre [-ta’sj], underlag för tunga eldvapen (kanoner o. dyl.), särskilt för deras eldrör. Förutom sin bärande uppgift tjänar L. till att möjliggöra eldrörets inriktande och till upptagande av rekylen vid skottlossning. L. bruka delas i rörliga och fasta. Lavi'n, snöskred, uppkommer därigenom, att snön hopar sig i sådana lägen, där den råkar ur jämvikt. L. äro särskilt vanliga i alptrakter ovan snögränsen. Laivn tennis [lån], ett engelskt bollspel för 2—4 personer, vilket spelades redan under medeltiden Lavoa’r, större tvättställ. Lavoisier [lavoasie’], A. L., 1743— 94, fransk kemist. L: s undersökningar inom olika delar av kemin ha varit av en banbrytande betydelse. Bland annat klarlade han förbränningens natur, införde de kvantitativa undersökningsmetoderna inom kemin m. m. lawrence [lå’rens], stad i Massachusetts, U. S. A. 94,000 inv. Bomulls-och yllefabriker. Lawrence [lå’rens], — 1. Sir Th. L„ 1769—1830, engelsk porträttmålare, Ij. var verksam i London, där han var målaren på modet. Hans bästa verk äro kvinnoporträtt ur den engelska aristokratin. — 2. Sir H. L., 1806—57, angloindisk militär och ämbetsman. L. utmärkte sig i brittisk tjänst i Indien, blev 1849 president i förvalt-ningskommissionen för Punjab och 1857 styresman över konungariket Oudh. I det samma år utbrytande seapoysupproret dödades L. ■— 3. J. L., Icrd L., 1811—79, den förres broder, blev efter att ha innehaft flera ämbeten i Indien styresman för Punjab i egenskap av överkommissarie. Under seapoysupproret bidrog L. verksamt till engelsmännens seger. 1864—69 var L. Indiens vicekonung. Lawrencefloden [lå’rens-], se S:t Lawrencefloden. I.-.ivskrikan (Cractes infaustus) är en kråkfågel med kort näbb, rundad stjärt och mjuk, silkeslen fjäderdräkt. Huvudet är mörkbrunt, ryggen gråbrun, buken, gumpen och en del av stjärtpennorna roströda. L. förekommer mest i barrskogar i norra Sverige. Boet, som bygges i träd, innehåller 3—5 ljusgröna, mörkfläckiga ägg. Stannfågel. Lawyer [lå’je], eng., rättslärd, julist. Lax. — 1. Lös, slapp, särskilt i moraliskt avseende. — 2. Se Laxfiskar och Laxsläktet. Laxati’v, avföringsmedel*. — Laxe'-r a, åstadkomma avföring med L. Laxcfjord, se Laksefjord. Laxe’ra, se Laxativ. Laxfiskar (SalmonidEe), en familj av Malacopterygii. De ha vanligen kort fettfena bakom ryggfenan. L. tillhöra norra halvklotet. Marina L. simma vanligen upp i floderna under lelctiden, som oftast infaller under vintern. Till L. höra bl. a. harr, nors, lax- och siksläktet. Laxsjön, insjö i Dalsland. Avlopp xitgör Upperudsälven, vilken utfaller i Vänern. Ingår i Dalslandskanalen. Laxsläktet (Salmo) hör till laxfiskar. De ha kort rygg- och analfena samt små tänder och fjäll. Till L. höra flera arter, som äro värdefulla matfiskar. B 1 a n k 1 a x (S. salar) har grågrön rygg och silverglänsande sidor med små mörka fläckar. Längd upp till 14 dm. Den lever i n. Atlanten och vandrar på våren uppför floder och bäckar, hoppande över forsar och fall. Lektiden är oktoberdecember, varefter L. återvänder till havet. Laxöring (S. trutta) är mindre än föregående och har talrikare små mörka fläckar på sidorna. Yngre individer ha rödfläckiga, mörka sidor och kallas foreller. En del laxöringar vandra aldrig ut till havet Utån kvarleva i insjöar och bibehålla