forellens färgton (Bäckforell). — Rödingar ha i motsats till föregående arter ljusa fläckar på sidorna. Till denna grupp höra Storröding (S. salvelinus), som finns i Vättern m. fl. sjöar, och Fjällröding (S. alcinus), som förekommer i n. Sveriges sjöar. Se Bil. Fiskar II. Laxå, järnvägsknut i sv. Närke. 1,100 inv. Utgångspunkt för nv. stambanan. Laxåverken, järnindustri. Laxöring, se Laxsläktet. Lazzaro’ner, Neapels fattigaste befolkning. Lb, eng., förkortning för viktsenheten pound. Ld, förkortning för Limited*. Le, Stora Le, insjö i nv. Dalsland, delar sig i n. dels åt Norge, dels åt Värmland, där den övergår i sjön Foxen. Har tillsammans med denna sjö en ytvidd av 119 kvkm. L. ingår i Dalslands kanal. Lcadville [led’vil], bergsstad i Colorado, U. S. A., på omkring 3,000 m. ö. h. Stora silver- och guldgruvor. League [li’g], eng., engelskt längdmått, motsvarande 3 engelska mil (4,S28 m.). League of Nations [li’g åv ne’sjns], eng., Nationernas förbund. Leamington [lem’-], stad i v. England. 29,000 inv. Badort, mineralkällor. Kapplöpningsbana. Lear [li’er], keltisk sagokonung, vars historia Shakespeare behandlat i tragedin ”King Lear”. Le beau reste [-bå rest], fr., återstoden av en mer el. mindre försvunnen skönhet. Le’bemann, ty., njutningslysten människa, goddagspilt. Le’ben und le’ben lass’en [-ont-], ty., ”själv leva och låta andra leva”, gammalt ordstäv. Leblanc [löblang*]. — 1. N. L., 1742 —1806, fransman, uppfinnare av en metod för framställning av soda och pottaska. — 2. M. L., f. 1869, fransk författare, vaj*s förbrytarromaner vunnit vidsträckt popularitet (Arséne L u pin). Leblancprocessen [löblang’-], kemisk metod, vid vilken man framställer soda respektive pottaska genom upphettning av koksalt resp. kaliumklorid med stark svavelsyra. Härvid erhålles respektive natrium- och kaliumsulfat, vilka sedermera i sin tur glödgas med kalciumkarbonat och kol. Leboeuf [löböff’], E., 1809—88, fransk marskalk, krigsminister 1869— 70. Är känd för sina övermodiga yttranden om franska arméns krigsbered-skap före krigsförklaringen mot Tyskland 1870. Le Bon [-bong], f. 1841, fransk fysiker och psykolog, känd bland annat för §itt arbete Massans psykologi. Lebrun [löbröng’]. — 1. Ch. L., 1619 —90, fransk historiemålare. L. var en tid Ludvig XIV: s hovmålare. Hans förnämsta verk är en serie målningar ur Alexander den stores liv, förvarade i Louvre. — 2. Elisabeth C., se Vigee-Lebrun. Lech, flod i Bayern, biflod till Donau från höger. Längd 285 km. 5 april 1632 gick Gustav Adolf över L. r.ära dess inlopp i Donau och besegrade Tilly. Leche [leck’e], V., f. 1850, professor i zoologi vid Stockholms högskola, 1884—1918. Hans populärvetenskapliga arbete, Människan, hennes uppkomst och utveckling, redogör för utvecklingsläran. Leciti’n, en fosforhaltig organisk förening, som förekommer bland annat i äggulor, i hjärnan, i mjölk, i örter m. m. Leckö, se Läckö. Leclanchés element [löklansje’], ett av den franske fysikern G. L., 1839— 87, uppfunnet galvaniskt element, vars polskivor utgöras av zink (den negativa) och kol (den positiva), nedsatta i en koncentrerad salmiaklös-ning. För att förhindra uppkomsten av en polarisationsström är kolskivan omgiven av oxidationsmedlet brunsten [M11O2]. Lecooq [lökåk’], Ch., 1832—1918, fransk operettkompositör. Bland L: s operetter, som blivit ytterst populära, kan nämnas G i r o f 1 é-G i r o f 1 a och Lille hertigen. Leeonte de Lisle [lökångt’ dö li’l], Ch., 1S18—94, fransk skald. L. var medelpunkten i den grupp poeter, som fått namnet ”Les Parnassieus”. I motsats till romantikernas subjektiva diktning hyllade de ett strängt objektivt framställningssätt med plastiskt formfulländad versbehandling. L:s Poémes antiques och P o é m e s barbares uppfylla till fullo dessa krav. L. utförde även mästerliga översättningar av Homeros, I-loratius, So-fokles m. fl. Le Creuzot [lö kröså’], stad i ö. Frankrike, sv. om Dijon. 35,000 inv. Berömda järn- och stålverk. Leda. I den grekiska gudasagan Tyndaros gemål, älskarinna åt Zeus, som besökte henne i skepnad av en svan. L. med svanen är inom konsten ett ofta använt motiv. Ledare. — 1. Se Elektricitet, Ljud och Värme. — 2. Tidningsartikel, i vilken en tidnings synpunkter på något aktuellt politiskt, ekonomiskt el. kulturellt spörsmål framläggas. L. återfinnes i en tidning alltid på bestämd plats. Ledblock, geol., beteckning för sådana block och stenar i morän el. andra glaciala avlagringar, vilka kun-