att sammankalla riksständerna, varefter den franska revolutionen utbröt. Efter att s. å. jämte sin familj med våld lia förts från Versailles till Paris av folket, gjorde L. ett misslyckat flyktförsök 1791. Sedan Tuilerierna stormats 1792, hölls konungen fången i Tempeltornet och avsattes s. å. E. å. dömdes han till döden och avrättades. — 8. L. XVII, f. 1785, den förres son, hölls fängslad i Tempeltornet från 1792 och betraktades efter faderns avrättning av de franska roja-listerna som konung. 1795 dog L. i fängelset. Då emellertid gossens lik ej av någon tillförlitlig person identifierats, ha senare förmodanden framkastats, att L. skulle ha bortförts ur fängelset, dit man i stället insatt en jämnårig. Detta föranledde senare flera bedragare att påstå sig vara L. — 9. L. XVIII, 1755—1824, broder till L. XVI, flydde undan revolutionen och satte sig i spetsen för emigrantpartiet. Efter L. XVII: s död antog L. ko-nungatiteln, vistades därefter i olika länder i Europa och förklarades av franska senaten för konung efter Na-poleons fall 1814. Under "de hundra dagarna” flydde han från Frankrike men återvände efter slaget vid Water-loo 1815. Hädanefter lät L. sig ledas av sin broder, greven av Artois (Karl X), vilken stod i spetsen för det reaktionära partiet. — 10. L. Filip, 1773—1850, tjänade med utmärkelse i revolutionsarmén men flydde 1793 från denna och vistades därefter i utlandet, tills L. XVIII blev Frankrikes konung. I Paris blev L. medelpunkten för det liberala oppositionspartiet och sedan Karl X störtats genom julirevolutionen 1S30, valdes L. till fransmännens konung s. å. L., ”borgarkungen”, sökte sitt stöd hos medelklassen. Emellertid blev han alltmer konservativ i sin styrelse och då han absolut mot-satte sig en lag om allmän rösträtt, föll L: s ”julimonarki” genom februari-revolutionen 1848. L. abdikerade till förmån för sin sonson, greven av Paris, och flydde till England. Ludvig XV: s stil, konstnärlig stilart, vilken utgick från Frankrike vid mitten av 1700-t. L., som bäst studeras i byggnads- och dekorationskons-ten, utmärktes av mjuk och elegant formbehandling och glada, lätta färger. Exempel på L. äro Grand Tna-non vid Versailles och Sans-souci i Potsdam. Jfr även Rokokostil. Ludvig XIV: s stil, fransk bygg-nads-, dekorations- och trädgårdsstil från senare hälften av 1600-t. och början av 1700-t. Den är en pompös, stundom något tung praktstil. Det ståtligaste provet på denna stils palatstyp är Ludvig XIV: s slott Ver- sailles nära Paris. Även det svenska Drottningholm är uppfört i L. Ludvig: XVI: s stil, byggnads- och dekorationsstil, utgången från Frankrike efter mitten av 1700-t. L. kännetecknas av linjerenhet och elegans, utan överdrifter i utförandet. Möbelkonsten stod under denna period mycket högt. L. motsvaras i Sverige av den gustavianska stilen. Ludvig- XIII: s stil, fransk arkitekturstil från förra hälften av 1600-t. I L. ingå motiv från italiensk renässans samt från nederländsk stil. Exempel på L. är Luxembourgpalatset i Paris. Ludvigsha’fen, stad vid Rlien, Rhen-Pfalz, Bayern. 90,000 inv. Livlig industri (kemisk samt maskinindustri) och handel. Ludvika, stad nära sjön Väsman, Kopparbergs län. 4,700 inv. I L. finnas Ludvika järnbruk samt anläggningar, tillhörande Allmänna svenska elektriska a.-b. Talrika järngruvor i trakten. Lu’es, syfilis*. Luffa, släkte av gurklika växter, familj Cucurbitacese. Av frukter från L. cylindrica från tropiska Afrika och Asien erhålles Luffa-svamp el. -fiber, som användes till badsvamp, hattar, skosulor etc. Luft, se Atmosfären. Luftballong. L. utgöres av ett hölje, vanligen bestående av på lämpligt sätt impregnerat siden el. bomullstyg, som fyllts med en gas, lättare än luften (vanligen vätgas el. lysgas). De fria L., som driva med vinden, äro i regel nästan klotformiga, medan de fasta el. fjättrade L. äro mera avlånga. Under själva ballongen är i linor upphängd en ballongkorg, som är avsedd för passagerare och last. Smärre fria ballonger ha i stor utsträckning använts för vetenskapliga observationer, varvid de för utforskande av luftens temperatur och tryck, dess fuktighet m. m. å större höjder försetts med självregistrerande instrument. De fjättrade ballongerna användas huvudsakligen för militära ändamål. — Den första ballongen, som bestod av ett hölje av papper, fyllt med varm luft, konstruerades år 1783 av bröderna Montgolfier. Den första uppstigningen med ballong företogs samma år av trenne fransmän. Jfr Bil. Luftfart I. Luftelektricitet. Luftens potential kan mätas därigenom, att en elektro-meter sättes i förbindelse med en fin spets el. en låga, som antar luftens potential på den punkt, där den är placerad. Dylika försök visa, att luften vid klar himmel är laddad med positiv elektricitet. Potentialen växer till en början med höjden över jordytan men avtar på större höjd. Vid mulen vä-