Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvig XV:s stil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sammankalla riksständerna,
varefter den franska revolutionen utbröt.
Efter att s. å. jämte sin familj med
våld lia förts från Versailles till Paris
av folket, gjorde L. ett misslyckat
flyktförsök 1791. Sedan Tuilerierna
stormats 1792, hölls konungen fången
i Tempeltornet och avsattes s. å.
E. å. dömdes han till döden och
avrättades. — 8. L. XVII, f. 1785, den
förres son, hölls fängslad i
Tempeltornet från 1792 och betraktades efter
faderns avrättning av de franska
roja-listerna som konung. 1795 dog L. i
fängelset. Då emellertid gossens lik
ej av någon tillförlitlig person
identifierats, ha senare förmodanden
framkastats, att L. skulle ha bortförts ur
fängelset, dit man i stället insatt en
jämnårig. Detta föranledde senare
flera bedragare att påstå sig vara L.
— 9. L. XVIII, 1755—1824, broder till
L. XVI, flydde undan revolutionen och
satte sig i spetsen för emigrantpartiet.
Efter L. XVII: s död antog L.
ko-nungatiteln, vistades därefter i olika
länder i Europa och förklarades av
franska senaten för konung efter
Na-poleons fall 1814. Under "de hundra
dagarna” flydde han från Frankrike
men återvände efter slaget vid
Water-loo 1815. Hädanefter lät L. sig ledas
av sin broder, greven av Artois
(Karl X), vilken stod i spetsen för
det reaktionära partiet. — 10. L. Filip,
1773—1850, tjänade med utmärkelse i
revolutionsarmén men flydde 1793 från
denna och vistades därefter i utlandet,
tills L. XVIII blev Frankrikes konung.
I Paris blev L. medelpunkten för det
liberala oppositionspartiet och sedan
Karl X störtats genom
julirevolutionen 1S30, valdes L. till fransmännens
konung s. å. L., ”borgarkungen”,
sökte sitt stöd hos medelklassen.
Emellertid blev han alltmer konservativ i
sin styrelse och då han absolut
mot-satte sig en lag om allmän rösträtt,
föll L: s ”julimonarki” genom
februari-revolutionen 1848. L. abdikerade till
förmån för sin sonson, greven av
Paris, och flydde till England.
Ludvig XV: s stil, konstnärlig
stilart, vilken utgick från Frankrike vid
mitten av 1700-t. L., som bäst
studeras i byggnads- och
dekorationskons-ten, utmärktes av mjuk och elegant
formbehandling och glada, lätta
färger. Exempel på L. äro Grand
Tna-non vid Versailles och Sans-souci i
Potsdam. Jfr även Rokokostil.
Ludvig XIV: s stil, fransk
bygg-nads-, dekorations- och trädgårdsstil
från senare hälften av 1600-t. och
början av 1700-t. Den är en pompös,
stundom något tung praktstil. Det
ståtligaste provet på denna stils
palatstyp är Ludvig XIV: s slott Ver-
sailles nära Paris. Även det svenska
Drottningholm är uppfört i L.
Ludvig: XVI: s stil, byggnads- och
dekorationsstil, utgången från
Frankrike efter mitten av 1700-t. L.
kännetecknas av linjerenhet och elegans,
utan överdrifter i utförandet.
Möbelkonsten stod under denna period
mycket högt. L. motsvaras i Sverige av
den gustavianska stilen.
Ludvig- XIII: s stil, fransk
arkitekturstil från förra hälften av 1600-t.
I L. ingå motiv från italiensk
renässans samt från nederländsk stil.
Exempel på L. är Luxembourgpalatset i
Paris.
Ludvigsha’fen, stad vid Rlien,
Rhen-Pfalz, Bayern. 90,000 inv. Livlig
industri (kemisk samt maskinindustri)
och handel.
Ludvika, stad nära sjön Väsman,
Kopparbergs län. 4,700 inv. I L.
finnas Ludvika järnbruk samt
anläggningar, tillhörande Allmänna svenska
elektriska a.-b. Talrika järngruvor i
trakten.
Lu’es, syfilis*.
Luffa, släkte av gurklika växter,
familj Cucurbitacese. Av frukter från
L. cylindrica från tropiska Afrika och
Asien erhålles Luffa-svamp el. -fiber,
som användes till badsvamp, hattar,
skosulor etc.
Luft, se Atmosfären.
Luftballong. L. utgöres av ett hölje,
vanligen bestående av på lämpligt
sätt impregnerat siden el. bomullstyg,
som fyllts med en gas, lättare än
luften (vanligen vätgas el. lysgas). De
fria L., som driva med vinden, äro i
regel nästan klotformiga, medan de
fasta el. fjättrade L. äro mera avlånga.
Under själva ballongen är i linor
upphängd en ballongkorg, som är avsedd
för passagerare och last. Smärre fria
ballonger ha i stor utsträckning
använts för vetenskapliga observationer,
varvid de för utforskande av luftens
temperatur och tryck, dess fuktighet
m. m. å större höjder försetts med
självregistrerande instrument. De
fjättrade ballongerna användas
huvudsakligen för militära ändamål. — Den
första ballongen, som bestod av ett
hölje av papper, fyllt med varm luft,
konstruerades år 1783 av bröderna
Montgolfier. Den första
uppstigningen med ballong företogs samma år av
trenne fransmän. Jfr Bil. Luftfart I.
Luftelektricitet. Luftens potential
kan mätas därigenom, att en
elektro-meter sättes i förbindelse med en fin
spets el. en låga, som antar luftens
potential på den punkt, där den är
placerad. Dylika försök visa, att luften
vid klar himmel är laddad med positiv
elektricitet. Potentialen växer till en
början med höjden över jordytan men
avtar på större höjd. Vid mulen vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
