Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luminös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
friluftsövningar. Internatskola. L.
grundades 1896 av grosshandlare
William Olsson.
XiUndsbr unn, muncipalsamhälle nv.
om Skara. 300 inv. Hälsobrunn,
under hednatiden offerkälla.
Lunds domkyrka, uppförd i romansk
stil, började anläggas mot slutet av
1000-t. och har sedan undergått yttre
och inre om- och tillbyggnader,
särskilt på 1400- och 1700-t. samt på
1800-t., då den erhöll sin nuvarande
rent romanska karaktär.
Lunds stift omfattar Skåne och
Blekinge. 14,326 kvkm., 889,000 inv.
Lundstedt, V., f. 1882, professor i
civilrätt och romersk rätt i Uppsala
1914. L: s inlägg i aktuella frågor,
vilka präglats av oförskräckthet och
oftast skarpt, polemisk ton, ha väckt
ett visst uppseende.
Lundström. — 1. J. L., 1815—88,
uppfann de fosforfria tändstickorna
och grundade Jönköpings
tändsticksfabrik. — 2. G. F. L., 1838—1910,
journalist, på sin tid under pseudonymen
Jörgen en mycket känd kåsör. — 3.
V. L., f. 1869, professor i klassiska
språk i Göteborg 1907. L. har
grundat Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet.
Lunds universitet, det s. k.
Karolinska universitetet, grundades 1668 av
Karl XI :s förmyndarregering. De
studerandes antal är nu nära 2,000.
Se vidare Universitet.
Lunga, se Andning.
Lungblödning, se Blodhostning.
Lungfiskar (Tipnoi) ha sitt namn
av att de tidvis andas med hjälp av
simblåsan, vilken fungerar som lunga.
Vanligen leva de i vatten och andas
med gälar. Simblåsan träder i
funktion endast vid torrperioder. Även i
andra avseenden inta L. en
mellanställning mellan fiskar och groddjur.
L. forekommo redan under
Devonperio-den. Numera finnas några arter i
Australien, Afrika och Syd-Amerika.
Lunginflammation. Man skiljer på
två typer av L. Vid krupös L. äro
vanligen en el. flera lober av lungan
angripna. Sjukdomen insätter
plötsligt med frosskakningar, feber och
något senare håll i bröstet. Hosta
förefinnes som regel, och upphostningen
antager efter ett par dagar vanligen
en rostbrun färg på grund av
blod-tillblandning. Efter några dagar,
oftast på femte till sjunde dagen, sjunker
temperaturen och patienten känner sig
bättre. Efter denna s. k. kris är faran
som regel över, även om
tillfrisknandet sedan vanligen tager flera veckor.
Kataral L. uppkommer oftast
genom att inflammationen vid en
luftrörskatarr sprider sig ut i
lungvävnaden. Här uppstå smärre mer el.
mindre sammanflytande inflamma-
tionshärdar. Sjukdomen utvecklas ofta
smygande. Utan undersökning är det
vanligen, omöjligt att avgöra om
kataral L. föreligger. Sjukdomen träffar
mest barn samt försvagade individer.
Dödligheten är därför stor. Vid
influensa är denna form av L. en
jämförelsevis vanlig och mycket fruktad,
tillstötande sjukdom.
Lung’katarr, luftrörskatarr*.
Lungsniickor (Pulmonata), en
ordning snäckdjur, vilka andas med hjälp
av mantelhålan, vilken tjänstgör som
lunga. Till L. höra Vinberg
s-snäcka, Sniglar, Damm- och
Skivsnäcka m. fl.
Lungsot, se Tuberkulos.
Lungsotssanatorium. Det första L.
anlades i Tyskland av Hermann
Breh-mer 1S54. Bland föregångsmännen må
även nämnas Dettweiler, vars
sanato-riekur i stort sett ännu tillämpas. Det
första L. i Sverige byggdes av Oscar
II :s jubileumsfond (Hålahult, öppnat
1900, senare österåsen, Hässleby och
Spenshult). Sedermera har i varje län
anlagts ett eller flera L. Antalet
offentliga tuberkulossjukhus är 33 st.
med 4,670 platser. Vidare finnas
tuberkulossjukstugor, som ha mindre än
40 sängar, till ett antal av 39 st. med
1,050 platser.
Lungsäcksinflammation kan vara
torr men övergår oftast i s. k. vatten
i lungsäcken. Utgjutningen växlar
mellan 1—2 liter. Orsaken är ibland
reumatisk infektion, i andra fall
tuberkulos. Sjukdomen utvecklar sig
ofta långsamt med måttlig feber samt
håll. Den drar ofta ut på tiden (1—2
månader) och medför vanligen stark
kraftnedsättning.
Lun’kentus, en ursprungligen i tyska
folksagor förekommande jätte, som
i varje steg tar hundra mil.
Lunnefågel (Fratercula arctica) är
en art Alkor med hög, från sidorna
hoptryckt, tvärfårad näbb. Ryggen
och ett band kring halsen äro svarta.
Huvudets sidor gråvita och buken vit
samt fotterna röda. L. förekommer i
Norra Ishavet och n. Atlanten; ett
par kolonier finnas i Bohuslän. Den
lägger ett vitt, stundom gråfläckigt,
ägg i stenrös, jordhål och dylikt. L.
är stannfågel och fridlyst.
Lunta, en med salpeter och dylikt
preparerad blångarnssnodd, som förr
användes att antända laddningen på
kanoner.
Luossavaara (fi. ”laxberget”),
malm-berg invid Kiruna, Lappland.
Geologiskt likartat med det närliggande
Ki-runavaara. Av staten överlåtet till
Grängesbergsbolaget t. o. m. år 1936.
Lupin, baljväxter av släktet
Lupi-nus, familj Leguminosce, som ha
fingrade blad och blommar i upprätta
klasar. Flertalet arter äro amerikanska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
