friluftsövningar. Internatskola. L. grundades 1896 av grosshandlare William Olsson. XiUndsbr unn, muncipalsamhälle nv. om Skara. 300 inv. Hälsobrunn, under hednatiden offerkälla. Lunds domkyrka, uppförd i romansk stil, började anläggas mot slutet av 1000-t. och har sedan undergått yttre och inre om- och tillbyggnader, särskilt på 1400- och 1700-t. samt på 1800-t., då den erhöll sin nuvarande rent romanska karaktär. Lunds stift omfattar Skåne och Blekinge. 14,326 kvkm., 889,000 inv. Lundstedt, V., f. 1882, professor i civilrätt och romersk rätt i Uppsala 1914. L: s inlägg i aktuella frågor, vilka präglats av oförskräckthet och oftast skarpt, polemisk ton, ha väckt ett visst uppseende. Lundström. — 1. J. L., 1815—88, uppfann de fosforfria tändstickorna och grundade Jönköpings tändsticksfabrik. — 2. G. F. L., 1838—1910, journalist, på sin tid under pseudonymen Jörgen en mycket känd kåsör. — 3. V. L., f. 1869, professor i klassiska språk i Göteborg 1907. L. har grundat Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. Lunds universitet, det s. k. Karolinska universitetet, grundades 1668 av Karl XI :s förmyndarregering. De studerandes antal är nu nära 2,000. Se vidare Universitet. Lunga, se Andning. Lungblödning, se Blodhostning. Lungfiskar (Tipnoi) ha sitt namn av att de tidvis andas med hjälp av simblåsan, vilken fungerar som lunga. Vanligen leva de i vatten och andas med gälar. Simblåsan träder i funktion endast vid torrperioder. Även i andra avseenden inta L. en mellanställning mellan fiskar och groddjur. L. forekommo redan under Devonperio-den. Numera finnas några arter i Australien, Afrika och Syd-Amerika. Lunginflammation. Man skiljer på två typer av L. Vid krupös L. äro vanligen en el. flera lober av lungan angripna. Sjukdomen insätter plötsligt med frosskakningar, feber och något senare håll i bröstet. Hosta förefinnes som regel, och upphostningen antager efter ett par dagar vanligen en rostbrun färg på grund av blod-tillblandning. Efter några dagar, oftast på femte till sjunde dagen, sjunker temperaturen och patienten känner sig bättre. Efter denna s. k. kris är faran som regel över, även om tillfrisknandet sedan vanligen tager flera veckor. Kataral L. uppkommer oftast genom att inflammationen vid en luftrörskatarr sprider sig ut i lungvävnaden. Här uppstå smärre mer el. mindre sammanflytande inflamma- tionshärdar. Sjukdomen utvecklas ofta smygande. Utan undersökning är det vanligen, omöjligt att avgöra om kataral L. föreligger. Sjukdomen träffar mest barn samt försvagade individer. Dödligheten är därför stor. Vid influensa är denna form av L. en jämförelsevis vanlig och mycket fruktad, tillstötande sjukdom. Lung’katarr, luftrörskatarr*. Lungsniickor (Pulmonata), en ordning snäckdjur, vilka andas med hjälp av mantelhålan, vilken tjänstgör som lunga. Till L. höra Vinberg s-snäcka, Sniglar, Damm- och Skivsnäcka m. fl. Lungsot, se Tuberkulos. Lungsotssanatorium. Det första L. anlades i Tyskland av Hermann Breh-mer 1S54. Bland föregångsmännen må även nämnas Dettweiler, vars sanato-riekur i stort sett ännu tillämpas. Det första L. i Sverige byggdes av Oscar II :s jubileumsfond (Hålahult, öppnat 1900, senare österåsen, Hässleby och Spenshult). Sedermera har i varje län anlagts ett eller flera L. Antalet offentliga tuberkulossjukhus är 33 st. med 4,670 platser. Vidare finnas tuberkulossjukstugor, som ha mindre än 40 sängar, till ett antal av 39 st. med 1,050 platser. Lungsäcksinflammation kan vara torr men övergår oftast i s. k. vatten i lungsäcken. Utgjutningen växlar mellan 1—2 liter. Orsaken är ibland reumatisk infektion, i andra fall tuberkulos. Sjukdomen utvecklar sig ofta långsamt med måttlig feber samt håll. Den drar ofta ut på tiden (1—2 månader) och medför vanligen stark kraftnedsättning. Lun’kentus, en ursprungligen i tyska folksagor förekommande jätte, som i varje steg tar hundra mil. Lunnefågel (Fratercula arctica) är en art Alkor med hög, från sidorna hoptryckt, tvärfårad näbb. Ryggen och ett band kring halsen äro svarta. Huvudets sidor gråvita och buken vit samt fotterna röda. L. förekommer i Norra Ishavet och n. Atlanten; ett par kolonier finnas i Bohuslän. Den lägger ett vitt, stundom gråfläckigt, ägg i stenrös, jordhål och dylikt. L. är stannfågel och fridlyst. Lunta, en med salpeter och dylikt preparerad blångarnssnodd, som förr användes att antända laddningen på kanoner. Luossavaara (fi. ”laxberget”), malm-berg invid Kiruna, Lappland. Geologiskt likartat med det närliggande Ki-runavaara. Av staten överlåtet till Grängesbergsbolaget t. o. m. år 1936. Lupin, baljväxter av släktet Lupi-nus, familj Leguminosce, som ha fingrade blad och blommar i upprätta klasar. Flertalet arter äro amerikanska.