1363 med norske konungen Håkan VI Magnusson, som även var konung i Sverige (jämte fadern Magnus Eriksson). Efter makens oeh ende sonen Olofs död och sedan hon 1389 besegrat svenske konungen Albrekt av Mecklenburg, vilken var illa omtyckt av svenskarna, regerade M. över alla de tre nordiska rikena. 1397 lät hon kröna sin släkting, Erik av Pommern, till konung, men M. ledde dock fortfarande styrelsen till sin död. M. upprätthöll ordning och enighet i sina länder samt arbetade på att stärka konungamakten på adelsväldets bekostnad. Margarin, ersättningsmedel för smör, konstsmör. Tillverkades ursprungligen av djurfett (nöttalg) med tillsats av mjölk. Numera finnas ett flertal olika sorter av M. I vissa av dessa ingår oleomargarin, som framställes av de ur den renade talgen vid en temperatur av 30° utpressade lättsmäl-tare beståndsdelarna, samt vegetabiliska oljor. I stor utsträckning användes numera växtmargarin, som uteslutande innehåller vegetabiliska ämnen (kokossmör m. m.). Tillverkningen av margarin regleras genom förordningen den 13 oktober 1905 angående kontroll å tillverkningen av margarin och margarinost ävensom lconstister samt å handeln därmed. År 1924 tillverkades i Sverige 30.8 milj. kg. JVL nied ett värde av mellan 46 och 47 milj. kr. Margate [ma’gset], stad och badort i det engelska grevskapet Kent. 30,000 inv. Margela’n, stad i Turkestan, Ryssland. 50,000 inv. Silkesmaskodling. Marginal. — 1. Den blanka randen på en skriven el. tryckt sida. — 2. Som liandelsterm betyder M. ett tillägg, som göres vid beräkningar, för att säkerställa mot oförutsedda kostnadsökningar. Margueritte [margrit’], Paul, f. 1860, och brodern Victor, f. 1867, franska författare, ha tillsammans skrivit bland annat krigsromanerna Le d é s-astre, Les braves gens samt de sociala tendensromanerna Les deux vies, Vanit é. Paul M. har dessutom ensam utgivit bland annat romanen Nous, les méres och Victor M. bland annat romanen L a G a r q o n n e, vilkens framställning av en fransk kvinnotyp (jfr Gargon) väckte stark opposition och bl. a. föranledde, att M. uteslöts ur Hederslegionen. Ma’ri, autonomt område (sedan 1920) i ö. Ryssland. 165,000 kvkm., 300,000 inv. Maria, engelska drottningar. — 1. M. I Tudor, 1516—58, kallad ”den blodiga” el. ”den katolska”, dotter till Henrik VIII, lyckades efter halvbro- dern Edvard VI: s död bli hyllad som drottning 1553. M. var en ivrig katolik och sökte på allt sätt återinföra den katolska läran i landet, särskilt sedan hon gift sig med Filip II av Spanien 1554. Under ett krig mot Frankrike förlorade England Calais. — 2. M. II Stuart, 1662—94, dotter till Jakob II och 1677 förmäld med Vilhelm av Oranien. M. blev' dennes medregent, då han 1689 blev Englands konung (Vilhelm III). Maria, franska drottningar. — 1. M. av Medici. 1573—1642, Henrik IV: s gemål 1600, blev efter mordet på maken 1610 sonen Ludvig XIII: s förmyndare men förvisades från hovet 1617 efter gunstlingen Concinis död. Senare återvände hon och försökte förgäves göra sitt inflytande gällande gentemot Richelieu. 1631 fängslades hon och flydde därefter till utlandet. — 2. M. Teresia, 1638—83, dotter till Filip IV av Spanien, Ludvig XIV: s gemål 1660, kallades i Frankrike M. ”av Österrike”. — 3. M. Leszczynska [lesjtjin’ska], 1703—68, förmäld med Ludvig XV 1725. — 4. M. Antoinette, 1755—93, dotter av Frans I och Maria Teresia av Österrike, förmäldes 1770 med dåvarande tronföljaren, sedermera konung Ludvig XVI. M., som var vacker och nöjeslysten, utsattes för allehanda intriger och förtal vid det franska hovet, varför hon vid revolutionens utbrott var illa tåld av folket, som kallade henne ”österrikiskan”. Med hjälp av den svenske greven A. v. Fersen gjorde hon och konungen flyktförsöket 1791. Sedan delade hon makens fångenskap. Efter att ha hållits fängslad i Conciergeriet och värdigt uppträtt under en förödmjukande rättegång inför revolutionstribunalet, avrättades hon. Maria Eleonora, 1599—1655, svensk drottning 1620, då hon förmäldes med Gustav II Adolf. M. var känd för skönhet och älskvärdhet. Hon kom efter konungens död snart i konflikt med förmyndarregeringen och lyckades 1640 med danske konungens hjälp flv ur Sverige, dit hon dock återvände 1648. Mariage [-a’sj], fr., äktenskap, ett slags hasardspel. Maria’ger, stad vid Mariager fjord av Kattegatt, Jylland, Danmark. 1,000 inv. ö. om M. de stora cementfabrikerna Simbria och Dania samt kalkbruket Kongsdal. Maria’gerf jorden, djupt inträngande vik (nära 4 mil) av Kattegatt vid Jyllands ö. kust, Danmark. Dess inre del kallas ofta Hobrofjorden. Mariakanalsystemet, vattenväg, som från Volga över sjöarna Onega och Ladoga går till Finska viken. Längd 1,092 km,