Maria Magdalena, församling på Södermalm i Stockholm. 23,000 inv. Maria’nerna, ögrupp i v. delen ay Stilla oceanen, hörande till Mikronesien, bestående av 10 obebodda, vulkaniska öar och 5 bebodda korallöar, tillsammans omkring 1,000 kvkm., 21,000 inv. Huvudön är Guam*, vilken under spansk-amerikanska kriget 1898 förvärvades av U. S. A. De övriga öarna tillhörde före världskriget Tyskland och förvaltas numera av Japan. Förnämsta exportvara är kopra. Marianne [-an’], vanlig beteckning för Frankrike. Mar’ianské Låzné [lasj’ne], tjeckiska namnet på Marienbad. Maria Nyckelpiga, se Nyckelpigor. Maria Stuart [stju’art], 1542—87, drottning av Skottland (1542—68), enda dotter till Jakob V, som dog s. å. hon föddes, fick en omsorgsfull uppfostran i Frankrike, där hon 1558 förmäldes med kronprinsen Frans. Vid dennes tronbestigning f. å. blev hon drottning av Frankrike. Efter konungens död återvände hon emellertid 1561 till Skottland. M. var berömd för sin skönhet. 1565 gifte hon sig med kusinen lord Darnley, som hon dock snart kom att avsky på grund av hans delaktighet i mordet pä M: s sekreterare Rizzio. Darnley röjdes ur vägen och M. gifte sig därpå med earlen av Bothwell, som allmänt ansågs för Darnleys mördare. Giftermålet framkallade allmän ovilja och t. o. m. uppror. M., som var katolik, tillfångatogs av den protestantiska adeln och måste 1567 abdikera till förmån för sin son med Darnley. F. å. lyckades M. rymma, men den av henne samlade hären blev slagen, varefter M. flydde till England. Där hölls hon fången av drottning Elisabet, emedan hon gjort anspråk på Englands tron. Katolikerna gjorde flera försök att befria henne, varför hon slutligen avrättades. Maria Teresia, 1717—80, tysk kejsarinna, drottning av Böhmen och Ungern, dotter till kejsar Karl VI, förmäldes 1736 med Frans Stefan (Frans I) av Lothringen och blev efter faderns död regent över de österrikiska arvländerna 1740. M. invecklades i flera krig med Fredrik II av Preussen (se österrikiska tronföljdskriget, Schlesiska kriget och Sjuårskriget), varvid hon bl. a. förlorade Schlesien. Efter makens död 1765 tog hon sonen Josef II till medregent. M. medverkade vid Polens första delning 1772. I sin inre styrelse var M. synnerligen plikttrogen och genomförde flera förbättringar. Hon var också allmänt älskad av sitt folk. Maria-Teresio’pel, stad i nö. delen av konungariket Jugoslavien. 102,000 inv., serber, madjarer och tyskar. Vin, frukt- och tobaksodling. Handel med lantbruksprodukter och boskap. Livsmedelsindustri. Mariazell’, livligt besökt vallfarts-och turistort i provinsen Steiermark, Österrike. Ma’ribo, stad i det inre Lolland, Danmark. 4,400 inv. Residensstad i Maribo amt. Livsmedelsindustri. Ma’ribo amt, danskt amt, omfattande öarna Lolland och Falster jämte närliggande småöar Fejö, Fsemö m. fl. 1,791 kvkm. 129,000 inv., varav 40,000 i amtets städer: Stubbeköbing, Nykö-bing, Saksköbing, Maribo (residensstad), Nysted, Rödby och Nakskov. Maribo’r, se Marburg 2. Marica, se Maritza. Marieberg, egendom på Kungsholmen, Stockholm, förläggningsort och ammunitionsfabrik. På 1760—80 t. bedrevs här en berömd tillverkning av fajans och äkta porslin. Mariefred, stad vid Mälaren, n. Södermanland. 1,450 inv. I stadens närhet Gripsholms slott med stort porträttgalleri. Mariehamn, stad på s. Åland, Finland. 1,500 inv. Badort. M. har efter världskriget fått betydelse som huvudort på det i viss mån självständiga Åland. Marieholm, municipalsamhälle i v. Skåne. 700 inv. Tllefabrik. Marie Louise, 1791—1847, kejsarinna av Frankrike, dotter till Frans I av Österrike, blev 1810 Napoleon I:s andra gemål, förde 1812—14 regeringen, men avreste med sin son till Österrike vid Napoleons fall. Hon erhöll hertigdömet Parma och ingick sedan tvenne inorganatiska giftermål. Marienbad, stad och livligt besökt brunnsort i Böhmen, Tjeckoslovakien, v. om Karlsbad. 7,000 inv., tyskar. Marienlyst’, badort vid Helsingör. Mariestad, stad vid Tidans utlopp i Vänern, n. Västergötland. 5,900 inv. Residensstad för Skaraborgs län. Stort pappersbruk (Katrinefors). Mari Mihi, se Lindqvist. Mari’n, till havet hörande. Geol. I el. av havet bildat, t. ex. marina sediment, marin gräns (= högsta, av havet kvarlämnade strandmärken såsom strandvallar, strandterrasser). Mari’na gränsen, se Marin. Marinattaché, se Militärattaché. Marinförvaltningen, centralt ämbetsverk, som handhar ledningen av sjöförsvarets förvaltning i tekniskt och ekonomiskt avseende. Se Sveriges För-svarsväsen. Mari’ni, G., 1569—1625, italiensk skald, vars av en konstlad och uppstyltad stil utmärkta dikter i hög grad överensstämde med tidens smak. Efter M.