liar 1600-t:s litterära stilriktning kallats marinism. Mariningenjör kåren liar till uppgift byggnad och underhåll av flottans fartyg, minor, torpeder, dockor och andra varvsanordningar m. m. Chefen för M. är marinöverdirektören, som tillika är chef för ingenjöravdelningen inom marinförvaltningen. Marinintendenturkårens personal tjänstgör såväl i land som ombord på flottans fartyg. I land förrättar den såväl verklig intendenturtjänst som kameral- och kanslitjänst. Ombord på fartyg har den att utföra den tjänst, som enligt gällande reglemente åligger stabs- och fartygsinten-denter. M: s chef är marinöverinten-denten, som tillika är chef för intendentavdelningen inom marinförvaltningen. Marinism, se Marini. Mari’no, se San Marino. Marinstaben, sedan 1907 namn på flottans stab, vilken har liknande uppgifter som generalstaben för armén. Marionett’, leddocka, konstruerad så att den kan bringas att härma mänskliga rörelser; i figurlig bemärkelse svag och viljelös människa, som helt behärskas av andra, lekdocka. Mariotte [-ått’], E., omkring 1020— 84, fransk fysiker, känd särskilt för sina undersökningar av den s. k. Boy-les el. Boyle-Mariottes lag. Jfr Boyle. MaritPm, hörande till haven. Mariti’mt klimat, se Havsklimat. Marifza, flod i ö. delen av Balkanhalvön. Upprinner på Rhodopebergen, flyter i sö. riktning till staden Adria-nopel, därefter i en båge åt sv. och utfaller i Egeiska havet, bildande ett sumpigt delta. Längd omkring 500 km. Ma’rius, Cajus, 155—86 f. Kr., romersk fältherre, var från 107 konsul sju gånger, besegrade konung Jugur-tha och slog sedan teutonerna 102 och kimbrerna 101. Sulla hade erhållit befälet i kriget mot konung Mithri-dates år 88, men folktribunen Sulpi-cius fråntog honom det och gav det åt M. Sulla intog emellertid med sin här Rom och M. flydde. F. å. återkom han dock och gjorde sig tillsammans med konsuln Cinna till Roms herre. Han förde ett vilt skräckregemente och dog f. å. Marivaux [-vå’], P. Carlet de Cham-blain de, 1688—1763, fransk författare, främst bekant för sina komedier, vilkas motiv är en spirituell, ofta ironisk analys av kärleken. (Le j e u de 1’ain o ur et du hasard). Mark. — 1. Äldre viktmått och mynt. — 2. Den nuvarande finska myntenheten, som delas i 100 penni. En finsk M. motsvarar för närvarande omkring 9.5 öre. — 3. Den tyska myntenheten (riksmark, tillsvidare även renten- mark). Delas i 100 pfennige. Guldvärde 0.89 kr. — 4. Spelmark. Markalls sömnlösa nätter, titeln på en litterär satir, vilken utkom i 2 delar 1820 och 1821. M. var en parodi riktad mot ”den gamla skolan”, aka-demisterna, skriven av ”den nya skolans” män, nyromantikerna. Markant’, anmärkningsvärd. — Marie e’r a, utstaka, betona. — Markerad, utpräglad, karaktärsfull. Markaryd, köping nära Lagan, sv. Småland. 1,000 inv. Järnvägsknut. Torvindustri. Markattor (Cercopithecus), ett släkte apor, som finns i Afrika mellan Kräftans och Stenbockens vändkrets. Smärt kropp, lång svans. M. äro bland de muntraste och sällskapligaste av alla apor. De göra stor skada genom sina plundringar på odlingar, sädesfält, fruktträdgårdar o. dyl. Omkring 50 arter finnas. Markegång. Enligt en förordning den 2 juni 1911 (markegångstaxan) skola priser årligen i de olika länen åsättas vissa varor och tjänstbarheter. Med utgångspunkt från dessa priser skall värdet i penningar av vissa natu-rap restatio ner beräknas. Markerna. — 1. Le Marche, landskap i ö. delen av mellersta Italien, vid Adriatiska havet. 10,000 kvkm., 1.150.000 inv. Viktigaste stad Ancona, 66.000 inv. — M. är ett tätt befolkat landskap, där trädgårdsodlingen nått stor utveckling. — 2. Under medeltiden namn på v. Dalsland och närliggande norska bygder. Marketen’tare, se Marketenteri. Marketenteri’, lokal vid en trupps förläggningsort, där mat och därmed sammanhörande varor serveras och försäljning äger rum av dylika och vissa andra varor. M. är avsett för den militära personalens behov. Innehavaren av ett M. benämnes marke-tentare el. marketenterska. Marketeri’, intarsia*. Markgreve, äldre titel på länsfurstar i Tyskland. Markis. — 1. Adelstitel i vissa länder. — 2. Tygskärm, avsedd att fällas ned utanför fönster m. m. till skydd mot solen. Marknad. — 1. Särskilt förr för handeln betydelsefulla sammanträffanden på vissa orter på bestämda tider mellan säljare, medförande de varor, de önskade sälja, samt köpare. Jfr Mässa. — 2. Avsättningsområde för varor. Man talar även om M: s läge m. m., varvid M. blir ett sammanfattande uttryck för tillgång, efterfrågan, priser o. dyl. Så innebär t. ex. uttrycket kaffemarknaden är flau, att priserna hålla sig låga och att trots detta efterfrågan på kaffe är ringa. Marknadspris, se Prisbildning.