Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariningenjörkåren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liar 1600-t:s litterära stilriktning
kallats marinism.
Mariningenjör kåren liar till uppgift
byggnad och underhåll av flottans
fartyg, minor, torpeder, dockor och
andra varvsanordningar m. m. Chefen
för M. är marinöverdirektören, som
tillika är chef för ingenjöravdelningen
inom marinförvaltningen.
Marinintendenturkårens personal
tjänstgör såväl i land som ombord
på flottans fartyg. I land förrättar
den såväl verklig intendenturtjänst
som kameral- och kanslitjänst.
Ombord på fartyg har den att utföra
den tjänst, som enligt gällande
reglemente åligger stabs- och
fartygsinten-denter. M: s chef är
marinöverinten-denten, som tillika är chef för
intendentavdelningen inom
marinförvaltningen.
Marinism, se Marini.
Mari’no, se San Marino.
Marinstaben, sedan 1907 namn på
flottans stab, vilken har liknande
uppgifter som generalstaben för armén.
Marionett’, leddocka, konstruerad
så att den kan bringas att härma
mänskliga rörelser; i figurlig
bemärkelse svag och viljelös människa, som
helt behärskas av andra, lekdocka.
Mariotte [-ått’], E., omkring 1020—
84, fransk fysiker, känd särskilt för
sina undersökningar av den s. k.
Boy-les el. Boyle-Mariottes lag. Jfr Boyle.
MaritPm, hörande till haven.
Mariti’mt klimat, se Havsklimat.
Marifza, flod i ö. delen av
Balkanhalvön. Upprinner på Rhodopebergen,
flyter i sö. riktning till staden
Adria-nopel, därefter i en båge åt sv. och
utfaller i Egeiska havet, bildande ett
sumpigt delta. Längd omkring 500 km.
Ma’rius, Cajus, 155—86 f. Kr.,
romersk fältherre, var från 107 konsul
sju gånger, besegrade konung
Jugur-tha och slog sedan teutonerna 102 och
kimbrerna 101. Sulla hade erhållit
befälet i kriget mot konung
Mithri-dates år 88, men folktribunen
Sulpi-cius fråntog honom det och gav det åt
M. Sulla intog emellertid med sin här
Rom och M. flydde. F. å. återkom han
dock och gjorde sig tillsammans med
konsuln Cinna till Roms herre. Han
förde ett vilt skräckregemente och
dog f. å.
Marivaux [-vå’], P. Carlet de
Cham-blain de, 1688—1763, fransk författare,
främst bekant för sina komedier,
vilkas motiv är en spirituell, ofta
ironisk analys av kärleken. (Le j e u de
1’ain o ur et du hasard).
Mark. — 1. Äldre viktmått och mynt.
— 2. Den nuvarande finska
myntenheten, som delas i 100 penni. En finsk
M. motsvarar för närvarande omkring
9.5 öre. — 3. Den tyska myntenheten
(riksmark, tillsvidare även renten-
mark). Delas i 100 pfennige.
Guldvärde 0.89 kr. — 4. Spelmark.
Markalls sömnlösa nätter, titeln på
en litterär satir, vilken utkom i 2
delar 1820 och 1821. M. var en parodi
riktad mot ”den gamla skolan”,
aka-demisterna, skriven av ”den nya
skolans” män, nyromantikerna.
Markant’, anmärkningsvärd. —
Marie e’r a, utstaka, betona. —
Markerad, utpräglad, karaktärsfull.
Markaryd, köping nära Lagan, sv.
Småland. 1,000 inv. Järnvägsknut.
Torvindustri.
Markattor (Cercopithecus), ett
släkte apor, som finns i Afrika mellan
Kräftans och Stenbockens vändkrets.
Smärt kropp, lång svans. M. äro bland
de muntraste och sällskapligaste av
alla apor. De göra stor skada genom
sina plundringar på odlingar, sädesfält,
fruktträdgårdar o. dyl. Omkring 50
arter finnas.
Markegång. Enligt en förordning
den 2 juni 1911 (markegångstaxan)
skola priser årligen i de olika länen
åsättas vissa varor och tjänstbarheter.
Med utgångspunkt från dessa priser
skall värdet i penningar av vissa
natu-rap restatio ner beräknas.
Markerna. — 1. Le Marche, landskap
i ö. delen av mellersta Italien, vid
Adriatiska havet. 10,000 kvkm.,
1.150.000 inv. Viktigaste stad Ancona,
66.000 inv. — M. är ett tätt befolkat
landskap, där trädgårdsodlingen nått
stor utveckling. — 2. Under medeltiden
namn på v. Dalsland och närliggande
norska bygder.
Marketen’tare, se Marketenteri.
Marketenteri’, lokal vid en trupps
förläggningsort, där mat och därmed
sammanhörande varor serveras och
försäljning äger rum av dylika och
vissa andra varor. M. är avsett för
den militära personalens behov.
Innehavaren av ett M. benämnes
marke-tentare el. marketenterska.
Marketeri’, intarsia*.
Markgreve, äldre titel på länsfurstar
i Tyskland.
Markis. — 1. Adelstitel i vissa
länder. — 2. Tygskärm, avsedd att fällas
ned utanför fönster m. m. till skydd
mot solen.
Marknad. — 1. Särskilt förr för
handeln betydelsefulla sammanträffanden
på vissa orter på bestämda tider
mellan säljare, medförande de varor, de
önskade sälja, samt köpare. Jfr
Mässa. — 2. Avsättningsområde för varor.
Man talar även om M: s läge m. m.,
varvid M. blir ett sammanfattande
uttryck för tillgång, efterfrågan, priser
o. dyl. Så innebär t. ex. uttrycket
kaffemarknaden är flau, att priserna
hålla sig låga och att trots detta
efterfrågan på kaffe är ringa.
Marknadspris, se Prisbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
