Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariningenjörkåren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Markoman’ner, germansk folkstam,
som omkring 100 f. Kr. bodde mellan
Main ocli övre Donau. Sedermera
grundade de ett rike i Bölimen ocli
inföllo härifrån i det romerska riket
över Donau. De tillbakaslogos av
Marcus Aurelius (markomannerkrigen,
167—80). Sedermera bosatte de sig
under namn av bajovarer i det rike,
som efter dem kallats Bayern.
Marks v. WUrtemberg, E., f. 1861,
justitieråd 1903, president i Svea
hovrätt 1925. M. var konsultativt statsråd
1905—06 i Staaffs första ministär samt
1923—24 utrikesminister i Tryggers
ministär.
Marktemperaturen visar i ytan,
särskilt i strålningsväder, större
tempe-raturamplituder än luften. Dessa
bero emellertid också mycket på
markens beskaffenhet (färg, fuktighet,
vegetation m. m.). De dagliga
temperaturväxlingarna äro märkbara
endast till ringa djup under ytan,
årstidernas göra sig bemärkta till några
el. ett par tiotal meters djup, längre
ned är jordtemperaturen oföränderlig
året om och stiger sedan mot djupet
med i medeltal 2—3° C. för varje
hundratal meter, så långt som man
kunnat göra observationer (intill omkring
2,000 m. djup i tunnlar, gruvor och
borrhål).
Marktschrej’er, benämning på
kvacksalvare, vilka fordom på marknader
utropade sina varor.
Mark Twain [mak to8e’jn], se
Cle-mens.
Marlborough [ma’lbro], se Churchill.
Marlekor, geol., i leror
förekommande, vanligen bull- el. kakformiga
för-liårdningar (konkretioner), uppkomna
genom avsättning av kalk omkring
ett gruskorn, ett fossil el. något
annat i leran inneslutet föremål.
Marlowe, Marlow, [ma’låu],
Chri-stopher (Kit), 1564—93, engelsk
tragediförfattare, utövade starkt inflytande
på Shakespeare genom sina sorgespel
(Dr. Faustus, The J e w of
Malta, E d av a r d II m. fl.).
Mar’marasjön, inhav mellan Europa
och Mindre Asien. Omkring 12,000
kvkm. M. sammanhänger med Egeiska
havet genom Dardanellsundet och med
Svarta havet genom Bosporen. M. har
sitt namn efter Marmaraön, bekant för
sina marmorbrott.
Marmelad, starkt, sött gelé av olika
fruktsorter.
Marmont [-mo’ng], A. F. L. de, 1774
—1852, marskalk av Frankrike. M.
deltog i de flesta av Napoleons
fälttåg.
Marmor, kristallinisk kalksten. Ren
marmor är vit (t. ex. Carraramarmor),
inblandade ämnen förorsaka
flerahan-da färgväxlingar (t. ex.
Kolmårds-marmor).
Marne [marrn], flod i n. Frankrike,
största biflod till Seine (från höger).
Längd 525 km. Upprinner på Långres
högplatå, utfaller i Seine strax
ovanför Paris. Från M. utgå ett stort
antal kanaler, varigenom M. blir en
synnerligen viktig kommunikationsled.
Bland viktigare kanaler märkas
Aisne-kanalen, Saone-kanalen och
Marne-Rhen-kanalen. 5—12 sept. 1914
utkämpades här det för världskrigets utgång
så betydelsefulla slaget, då tyska
armén hejdades i sin framryckning mot
Paris och tvangs till reträtt av
fransmän och engelsmän.
Marnäs, municipalsamhälle nära
Ludvika, s. Dalarna. 500 inv.
Marock’o, sultanat i nv. Afrika,
beläget mellan Atlanten och Medelhavet
i nv. och n. och Sudan i sö. 600,000
kvkm. 7 milj. inv., berber (delvis
ka-byler), araber, tuareger, negrer och
judar. Européerna uppgå till ett antal
av 70,000, övervägande fransmän.
Hu-vudreligion är islam. M. är till största
delen en fransk skyddsstat,
kuststräckan i n. tillhör Spanien, området
Tanger, v. om Gibraltar sund, är
internationellt. I det inre av M.
utbreda sig Atlasbergen, vilka
begränsa en mängd ödsliga högslätter.
Klimatet är subtropiskt. Om vintern
faller riklig nederbörd. Somrarna äro
torra och heta. Huvudnäringar äro
jordbruk och boskapsskötsel.
Bergsbruket (fosfat) är vanskött. Industrin
omfattar tillverkning av vävnader och
lädervaror. Viktigaste städer äro Fez,
sultanens residensstad, och
Marra-kusj (Marocko). — Historia.
Under romartiden var M. en romersk
provins (Mauretania). I slutet av
600-t. inträngde i M.
muhammedanska araber. Sedermera blev M. ett
självständigt muhammedanskt rike
med jämförelsevis självständiga små
stammar. Så småningom uppstodo en
mängd små stater, vilka utövade ett
för Medelhavshandeln mycket
besvärande sjöröveri (Jfr
Barbareskstater-na). Under 1500-t. utvecklades
emellertid en mera enhetlig statsbildning.
I början på 1900-t. började Frankrike
få ett vidsträckt inflytande i M.,
vilket sågs med oblida ögon av tyskarna.
1911 blev konflikten mellan Tyskland
och Frankrike akut. Tyskland
avsände kanonbåten Panther till Agadir
(Pantersprånget). Vid en följande
överenskommelse s. å., erkändes
emellertid M. som franskt protektorat.
Frankrike har haft ett svårt arbete
att or.dna de inre förhållandena i M.
Ideliga stridigheter med de olika
stammarna ha uppstått. Senast 1925 har
Frankrike fått utkämpa en segsliten
strid med riffkabylerna under
Abd-el-Krim, vilken först på senare tid
avgjorts till fransmännens fprjnån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
