Marode’ring, lösa soldathopars plundringar för att erhålla livsmedel. — M a r o d ö’r, deltagare i M. Marokäng’, en av get- el. fårskinn framställd lädersort med färgad och krusad narvsida. Ma’ros, biflod till Theiss från vänster. Upprinner i Siebenblirgen. Längd 880 km. Marofce, se Marutce. Marque'sasöarna, ögrupp i ö. delen av Polynesien, Stilla oceanen, tillhörig Frankrike. 1,200 kvkm., 2,500 inv. De största öarna äro Nukuhiva (482 kvkm.) och Hi vao a (400 kvkm). M. äro bergiga, skogbevuxna och mycket bördiga (kokospalmer, brödfruktträd, oranger, kaffe, socker, tobak m. m.). Främsta exportvara är kopra. Marra’kusj, Marocko, stad i Marocko, belägen vid s. foten av Atlasbergen. 145,000 inv. Tidtals sultanens residensstad. Talrika gamla moskéer och palats. Lädertillverkning (marokäng-läder). Marryat [mä’rifiet], F., 1792—1848, engelsk författare, utgav talrika äventyrsberättelser och sjöromaner (P e-ter Simple). Mars, ursprungligen en italisk naturgud, blev senare den romerske krigsguden, som sådan motsvarande grekernas Ares*. Mars, den fjärde planeten från solen räknat och -den första utanför jorden. M: s avstånd från solen är 1% gånger jordens, dess diameter är hälften av jordens (massan V» av jordens), omloppstiden kring solen är 687 dygn. M. roterar kring sin axel med ungefär samma hastighet som jorden (24.5 timmar). Planetens axel lutar mot planetbanans plan liksom jordens mot ekliptikan, varför även marshalvkloten genomlöpa olika årstider under M.-året. På grund av att M. kretsar utanför jordens bana uppvisar den ej som Venus och Merku-rius en fullständig fasväxling. När M. står i opposition, är den lätt igenkännlig på sin ljusstyrka och röda färg. I perihelium är M. föga mer än hälften så avlägsen från jorden som i ap-helium, varför ljusstyrkan också är starkt beroende av varest på banan planeten befinner sig, när opposition inträffar. M: s yta är täckt med ljusa och mörka fläckar, vilka blivit kallade för länder och hav. Haven synas i kikaren vara förbundna med varandra medels rätlinjiga s. k. marskanaler, upptäckta 1877 av Schiaparelli*, vilka sedan i fantasin blivit tolkade som verkliga kanaler, skapade av marsinnebyggare. Emellertid vill det synas efter de senaste observationerna, som om kanalerna och deras förändringar i huvudsak bero på synvillor. Tänkbart är dock, att genom vege- tation mörkfärgade sträckor i vissa fall ha gett upphov till dessa. Om M. har en atmosfär, vilket är möjligt, så är denna mycket tunn. De vita kalotter, som kunna iakttagas kring M: s poler, härröra möjligen från verklig snö men kunna också ha uppkommit genom direkt rimfrostbildning på planetens intensivt kalla yta. M. liar två månar, Pliobos och Deimos, vilka höra till de minsta kända himlakropparna med en diameter av omkring 1 mil. Pliobos, som blott befinner sig 600 mil från M: s yta, fullbordar sitt omlopp på 7% timme, vilket är den kortast kända omloppstiden i hela solsystemet. Deimos, som kretsar längre ut, har en omloppstid av 30 timmar. Astr. tecken d*. Se Bil. Astronomi II. Mar Sa’ba, kloster i en öken sö. om Jerusalem. Deportationsort för munkar. Marsa’la, stad på Siciliens v. kust. 70,000 inv. Vinhandel. MarschalF, i marken fastsatt fackla. M. användes vid illuminationsanord-ningar. Mai^schall von Bieberstein [-[bi’ber-stajn],-] {+[bi’ber- stajn],+} A. H., 1842—1912, tysk statsman, 1878—81 konservativ medlem av tyska regeringen, 1890 statssekreterare i utrikesministeriet. M. var under åren 1897—1912 tyskt sändebud i Konstantinopel och därefter i London. Marsehrut, marschruta, den väg, som en resande el. en trupp har utstakad för sig, plan för marsch. Marseille [marsäj’], Frankrikes näst största stad och viktigaste hamnstad, belägen vid Medelhavskusten nära Rliönes mynning. 590,000 inv. Mycket livlig handel särskilt på Italien, Levanten och de franska, kolonierna. Stora skeppsvarv, maskinindustri, fabrikation av tvål, olja etc. Universitet. Stora muséer. Marseljä’sen, fr. La Marseillaise [marsöjä'sl, franska nationalsången, skrevs och tonsattes av C. J. Rouget de Lisle under franska revolutionen. Marsfältet, en slätt i det gamla Rom, på vilken den vapendugliga befolkningen mönstrades vart femte år. Efter M. ha liknande platser i Paris och Leningrad uppkallats. Marshall [ma’sj8el], A., 1842—1924, engelsk nationalekonom, en av senare tiders allra främsta. Särskilt kända äro de åskådningar, han framställt, i fråga om värdeläran och prisbildningen. Mar’shallöarna, ögrupp i Mikronesien, Stilla oceanen, ö. om Carolinerna, bestående av en mängd låga korallöar, vattenfattiga och med tämligen ringa vegetation (kokospalmer och brödfruktträd). Export av kopra och fosfat, ögruppen tillhör numera Japan.