Mesallians [-angs’], giftermål med en person av lägre samhällsställning. Mesarna el. messläktet (Parus) höra till familjen mesfåglar (Paridte) bland tättingarna. Hit höra av i Sverige förekommande bl. a. B 1 å m e s e n (P. cseruleus), K ärr me sen el. entitan (P. palustris), Gråmesen el. tallti-tan (P. borealis), Lapp mesen (P. cinctus), Tofsmesen (P. cristatus) och Svartmesen el. kolmesen (P. ater) samt Talgoxen (P. major). Talltitan, tofsmesen, svartmesen och talgoxen finnas över så gott som hela Sverige, blåmesen s. om 63° och kärrmesen s. om 61° n. br. Lappmesen är allmän i de nordligaste delarna av landet. Me’sehed, se Me’sjhed. Mesdames [mädam’], se Madame. Mesen [mese’nj], flod i n. Ryssland. Längd omkring 850 km. Upprinner på v. sluttningarna av Timan-bergen, flyter i nv. riktning och utfaller i Mesenviken vid Norra ishavet. Mesfåglar (Paridse), familj, tillhörande tättingarnas ordning. Hit höra av i Sverige förekommande släkten Mesarna (Parus) och Stjärtmessläktet (Acredula). Me’sien, romersk provins s. om Nedre Donau, motsvarande ungefär nuvarande Bulgarien. Me’sjhed, stad i nordöstligaste Persien. Omkring 70,000 inv. Vallfartsort. Meski’tos, se Moskitokusten. Mes’mer, se Animal magnetism. Mesocefa’1 kallas en skalle, vars bredd är 75—80 el. 85 % av längden. Gränsen drages något olika. Jfr Lång-skalle och Kortskalle. Mesopota’mien, ”landet mellan floderna”, slättlandet kring floderna Eu-frat och Tigris, före världskriget tillhörigt Turkiet, numera till största delen brittiskt mandatområde (Irak). Större delen av landet är stäpp el. öken. Jordbruk bedrives blott i ett smalt område längs floderna. Klimatet är ett utpräglat fastlandsklimat. De omkring 3 milj. inv. äro övervägande araber. — Historia. M. har aldrig utgjort någon enhet vare sig i etnografiskt el. politiskt avseende. Från början ingick M. i det assyrisk-babyloniska riket, lydde därefter turvis under Persien, Macedonien, Syrien, Partien och Romerska riket, varefter det återigen kom under Persien. I början på 1500-t. erövrades landet av turkarna. Under världskriget in-togos en del områden, bl. a. Bagdad, av engelsmännen. Mesost erhålles av den efter ostberedning återstående vasslan, som indunstas till sirapstjoeklek och får kristallisera, varefter den underkastas vissa andra procedurer. Huvudbeståndsdelen i M. är mjölksocker. Jfr Getost. Mesozo’iska tidsåldern och Mesozo’-iska formationer, se Geologiska perioder. Messali’na, romersk kejsarinna, kejsar Claudius gemål. M. är beryktad i historien på grund av sitt utsvävande levnadssätt. Hon behärskade fullkomligt sin svage gemål. M. dödades år 48. Messa’na, gammalt namn på Mes-sina*. Messc’nien, landskap på sv. delen av halvön Peloponnesos (Morea), s. Grekland. Omkring 3,000 kvkm., 200,000 inv. Huvudort Kalamata. M. är ett av Greklands vackraste och bördigaste landskap. Messe’nius. — 1. J. M., omkring 1579—1636, historiker, som anklagades för katolska stämplingar och dömdes till livstids fängelse. Sin fängelsetid tillbragte han på Kajaneborg. Denna tid utarbetade han en svensk historia, som varit av viss betydelse för senare forskning. M. författade även några skoldramer, bland vilka märkas Disa och Svan h vi t a. —2. Arnold Johan M., 1608—1651, den förres son, historiker, som anklagades för förrädiska stämplingar och jämte sin son Arnold M. dömdes till döden och avrättades. Messieurs [mesiö’1, se Monsieur. MessPna, stad på ö. Sicilien, belägen vid sundet med samma namn. 180,000 inv. En av Italiens främsta handelsstäder. Betydande export av vin och sydfrukter. M. har upprepade gånger drabbats av förhärjande jordbävningar ; år 1908 förstördes staden fullständigt, varvid omkring 60,000 människor omkommo. Messi’na, Antonello da, 1430—79, italiensk målare, en bland de första, som använde sig av modern oljefärgstek-nik. Särskilt hans porträttmålningar äro bekanta. MessPna-snndet, ett 42 km. långt sund mellan Sicilien och Italienska halvön, förenande Tyrrenska sjön med Joniska havet. Messläktet, se Mesarna. Mest gynnad nation, ett uttryck, som återfinnes i handelstraktater och innebär, att de fördragsslutande parterna förbinda sig att medgiva varandra alla de förmåner och lättnader i fråga om tullar, tariffer, tullbeliand-lingssätt m. m., som de medgiva någon annan nation. Mestiz’, se Halvblod. Metabole’, stilistiskt uttryck, där man särskilt framhåller en motsats genom omkastning av ordföljden, t. ex. Vill du vara dummare än du ser ut el. se dummare ut än du är? Metafo’r, bildlikt uttryckssätt, t. ex. Trogen som guld. Metafra’s, förklarande omskrivning; omskrivning till prosa av en dikt.