ändringar, väderlekslära. Dyn a’m i s k M. behandlar de allmänna lagarna om orsakerna till och följderna av rörelserna i atmosfären och därmed sammanhängande företeelser. Klimato-1 o g i* behandlar de olika väderleks-typerna, deras olika betingelser och egenskaper och deras geografiska fördelning. Till M. räknas ibland, ehuru oegentligt, läran om jordmagnetismen. På grund av den växelverkan, som råder mellan atmosfären och haven, brukar ofta oceanografin behandlas i samband med M. MeteoroIo’giska centralanstalten (Statens Meteorologiska Centralanstalt) i Stockholm upprättades 1873, har bland annat till uppgift att insamla de varje morgon från in- och utländska meteorologiska stationerna inkommande väderleksuppgifterna och att på grundvalen av dessa upprätta synoptiska kartor, utsända väderleksmeddelanden och stormvarningar. Liknande anstalter finnas upprättade i de flesta civiliserade länder. M. är numera sammanslagen med Statens Hydrografiska anstalt. Meteorologiska instrument. De viktigaste äro termometer, barometer, psykrometer, nederbördsmätare och anemometer. Jfr dessa ord. Meteorolo’giska stationer för regelbundna väderleksiakttagelser äro i stort antal upprättade i Sverige. En del ha fullständig utrustning av själv-registrerande instrument el. också göras vid dem ett flertal observationer dagligen (Uppsala, Stockholm, Lund, Vassijaure). Vid s. k. stationer av andra ordningen göras tre avläsningar per dag å de viktigaste instrumenten. Vid stationer av tredje och fjärde ordningen göras huvudsakligen neder-bördsobservationer. Meteorolo’giska tecken äro fastställda genom internationell överenskommelse. O Solsken. @ Regn. X- Snö. K Åska med blixt. T Åska utan blixt. < Blixt utan åska, kornblixt. A Hagel. ^ Trindsnö. == Dimma. i—i Rimfrost. ^_Dagg. V Rimfrost på träd ocb buskar Metersystemet, det mått- och viktsystem, som numera användes i praktiskt taget alla länder av någon betydenhet utom England och Förenta Staterna. Grundenheten för längd är en meter. Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande V-iooooooo av jordens omkrets. Numera definieras metern som längden av den av Internationella byrån för mått och vikt i Paris förvarade arkivmetern, en stav av en legering av platina och iri-dium. Grundenheten för vikt är ett kilogram, som skulle motsvaras av vikten av en dm3 vatten vid + 4° C. Även kilogrammet definieras numera som vikten av det i Paris förvarade arkivkilogrammet. För de länder, som voro med om avslutandet av den s. k. meterkonventionen år 1875 el. senare biträtt densamma ha särskilda rikslikare förfärdigats. Grundenheten för yta är ytan av en kvadrat med en meters sida och för volym volymen av en kub med en meters sida. M. är byggt på decimalsystemet. En meter delas sålunda i 10 decimeter, 100 centimeter el. 1000 mm. Analogt är förhållandet i fråga om yt- och rymdmåtten, fastän reduktionstalet där ej är 10 utan 100 resp. 1000. Ett kg. delas i 10 hektogram el. 1000 gram. Benämningarna utgå sålunda ej från kilogrammet utan från grammet. Meto’d, ordnat tillvägagångssätt, planmässigt, utexperimenterat förfaringssätt. Metodi’k, tillvägagångssätt, arbetssätt inom ett visst område. Metodism, en religiös sekt, som uppkom i England på 1700-t. Dess ledare var John Wesley. M. ansluter sig nar-mast till den reformerta kyrkan men betonar särskilt den plötsliga omvändelsens betydelse. Ledningen handha-ves av generalkonferenser. Försam-lingsmedlemmarna stå under jämförelsevis sträng övervakning. M. utbildar egna predikanter. De talrikaste anhängarna finnas i U. S. A. I Sverige finnas c: a 17,000. Mcto’l, ett vid fotografisk framkallning använt ämne (metylparaamidofe-nolsulfat). . Metop r-tä’p], i hög relief utford bildframställning å frisen (mellersta delen av kolonnens bjälklag) på en dorisk byggnad. De s. k. trigly-fema omväxlade med M. Trigiyfer-na äro fyrkantiga, färade plattor, avsedda att uppbära kranslisten. Metri'k, läran om versens byggnad. Metrologi’, läran om mätt-, vikt- och myntsystem hos olika folk och under olika tider. Metrono’m, en pendel, som drives av ett urverk och vars svängningstal kan regleras genom en längs pendelstången över pendelns upphängningspunkt förskjutbar vikt. M. användes bland annat inom musiken vid fastställandet av takten i ett musikstycke. Metropo’1, egentligen moderstad, huvudstad, särskilt i kyrklig bemärkelse. c/o Glattis eller isbark. -f» Snöyra. — [snålar. Stark blåst, storm Q Snötäcke. © Ring kring solen. ® Solgård. <37 Ring kring månen, w Mangård. '-v Regnbåge, v^y Norrsken. =o Solrök. Tidens Lexikon,