3Ietropoli’t, den biskop i en kyrko-provins, som hade sitt säte i metropolen; ärkebiskop. Jfr Grekisk-ortodoxa kyrkan. MetropoVitan Opera, New Yorks operahus, i sitt slag ett av de förnämsta i världen. Metfernich, K. TV., furste av M.-Winneburg, 1773—1859, österrikisk statsman. Efter att ha tjänstgjort som österrikisk minister vid hoven i Dresden, Berlin och Paris blev M. utrikesminister 1809 och under en lång följd av år Österrikes ledande statsman. Han föranstaltade giftermålet mellan Napoleon och kejsar Frans’ dotter Marie Louise. 1813 anslöt sig Österrike till koalitionen mot Napoleon, och hädanefter fick M. ett avgörande inflytande på hela den europeiska politiken, vilket närmast gjorde sig märkbart på Wienkongressen 1814. Den f. å. ingångna ”heliga alliansen” blev i Metternichs händer ett medel att upprätthålla den hänsynslöst reaktionära politik, för vilken han gjorde sig till målsman under den följande tiden. De allt mer hotande frihetsrörelserna blevo honom emellertid till slut övermäktiga och vid 1848 års revolution tvangs han att fly till England. Han återvände 1851 till Wien. Metu’salem, egentligen Metusala, en i I: a mosebok omtalad person, som nådde en otroligt hög ålder. Mctvurst, ett slags rökt, starkt kryddad korv. Mety’1, den organiska radikalen OH3. Mety’laldehyd, formaldehyd*. Mety’lalkohol, träsprit, kem. formel CH3OH, bildas vid torrdestillation av trä. M. är en färglös vätska (kokpunkt 66.5°) med specifika vikten 0.798. M. är i sig själv mindre giftig än den vanliga alkoholen (etylalko-hol). Den orena träspritens stora giftighet beror på närvaron av andra ämnen. Användes för framställning av formalin m. m., som lösningsmedel, som denatureringsmedel 0. s. v. Metyle’nblått, tjärfärgämne, användes för färgning av ylle, bomull och silke. Metz, stad vid Mosel i Lotliringen, Frankrike. 60,000 inv. — Under fransktyska kriget belägrades Bazaine med 173,000 man i det starkt befästa M. och kapitulerade i slutet av oktober med hela sin armé, varigenom kriget blev hopplöst för fransmännen. M. var från 900-t. till mitten av 1500-t. tyskt, därefter franskt till 1871, så tyskt till 1919 och nu åter franskt. Meunicr [mönje’], C., 1831—1905, belgisk bildhuggare och målare. M. har i målningar och skulpturer skildrat den belgiske fabriks- och gruvarbetarens liv och givit många ypperliga karaktärstyper, präglade av stark realism och lugnt allvar (målningarna I det svarta landet, P u d d 1 a r e, skulpturerna Hamnarbetaren, Gammal arbetarkvinna, Hammarsmeden), Meurling, Carl, f. 1876, clief för Väg-och vattenbyggnadskåren 1924, kommunikationsminister i C. G. Ekmans ministär 1926. Mcurthe [mört], c: a 160 km. lång flod i nö. Frankrike, biflod till Mosel från liöger. Upprinner på v. sidan av Vogeserna. Meuse [mös], tyska Maas, 900 km. lång flod. Upprinner i nö. Frankrike på Långres högland, flyter i en S-formig båge åt n. genom Belgien och Nederländerna, förenar sig med Rliens mynningsarm Waal samt utmynnar med tre mynningsarmar i Rhendeltat. Mex’ico. — 1. Förbundsrepublik i s. Nordamerika, bestående av 2S stater, ett förbundsdistrikt och två territorier. 2 milj. kvkm., 14 milj. inv. Gränsar i n. till U. S. A. — gränsen löper här till stor del längs floden Rio Grande del Norte — i v. till Stilla havet, i s. till Guatemala och Brittiska Hondu-ras, i ö. till Mexikanska bukten. M. utfylles till stor del av ett mestadels stäppartat högland, Mexikanska högslätten, som har sin högsta höjd i de vulkaniska trakterna s. ut, där Ori-zaba når 5,600 m. ö. h. Högslätten omgives av till stor del skogklädda randberg, vilka i ö. stupa brant ned mot den låga och sumpiga kustremsan längs Mexikanska viken, men i v. sänka sig terrassformigt ned mot Stilla havet med Californiaviken. Längst i sö. utskjuter mellan Mexikanska bukten och Karibiska havet halvön Yucatan, längst i nv. i Stilla havet halvön Nedre Californien. På Mexicos ö. kustland härskar ett synnerligen hett klimat med stark nederbörd under somrarna; på högslätten är klimatet mera tempererat med ringa nederbörd. Huvudnäring är jordbruk, vilket i de lägre delarna av M. frambringar tropiska produkter, i de högre delarna framför allt majs och vete. På högslätten är boskapsskötsel ett viktigt näringsfång. Bergsbruket, framför allt silverproduktionen, ar 1 M. sedan gammalt av stor betydelse. Under de sista årtiondena har man upptäckt enorma oljefyndigheter, vilka till stor del exploateras av amerikanska företag. — Befolkningen består till största delen av biandfolk och indianer, till en mindre del av spanska kreoler och européer. Till religionen är den romersk-katolsk. Spanska är huvudspråk. — Enligt 1917 års författning styres M. av en folkvald president, tillsatt på 4 år. Folkrepresentationen, kongressen, består av en senat på 58 medlemmar och en depute-