vann flera grekiska stater på sin sida. Slutligen besegrades lian dock i grund av Pompejus år 66. M. dödade sig med anledning av ett av lians son anstiftat uppror. Mi’tra, i kyrkoskruden ingående liög liuvudbonad av växlande form (spetsig, tudelad etc.). Mi’trakultcn, dyrkan av en ursprungligen persisk solgud, som under första århundradet e. Kr. spred sig ut över det romerska riket. M. konkurrerade en tid med kristendomen och var en mystiskt betonad religion. Mitradyrkan firades i grottor, katakomber etc. Mitraljö’s, kulspruta. Mittag-JLeffler, M. G., f. 1846, svensk matematiker, vars främsta undersökningar röra ämnen inom funktions-teorin. M. har grundat den internationella matematiska tidskriften Acta mathematica. Mittens rike, benämning på Kina. Mityle’ne, se Mytilene. Mix’tum compo’situm, litet av varje, sammelsurium, plockgods. Mixtu’r, äldre namn på en del läke-medelslösningar. Mjoll’ner (Mjölne), i den nordiska gudasagan namnet på Tors hammare, vilken alltid träffade sitt mål och därefter vände tillbaka i sin ägares hand. Mjukfen i ga (Annacanthini), en ordning benfiskar, vilka sakna taggstrålar i fenorna. Mjuk schanker, en könssjukdom, som orsakas av en liten stavformig bakterie. Efter en till tre dagar uppträda på könsdelarna el. på huden i närheten av dessa en liten knuta, som snart blir sårig. Såret breder ut sig och har ojämna, taggiga ränder och varig beläggning på sårbottnen. Det ömmar vid beröring och ger måttliga smärtor. Samtidigt svullna lymfkörtlarna i ljumsken. Här kan uppstå varbildning, som bryter igenom huden. I så fall får sjukdomen ett mera utdraget förlopp. Behandling av M. liksom av andra könssjukdomar skall enligt lag handhavas av läkare. Jfr Könssjukdomar. Mjsill, se Seborré. Mjältbrand, en hos nötkreatur, får el. hästar uppträdande smittosam sjukdom, som orsakas av stavformiga bakterier. Förloppet påminner om en blodförgiftning med hög feber. Vidare uppträda sönderfallande svullnader i huden och blodblandad flytning från näsa och ändtarm. M. för som regel till död. Effektiv behandling finnes ej. Man kan endast vidtaga smittför-hindrande åtgärder. Mjälte, ett till blodkärlssystemet hörande organ, som är beläget i- vänstra delen av buken bakom magsäcken. Vikt hos människan 150—200 gr. M. består av en blodrik, mjuk vävnad. Organet har till uppgift att uppsuga sönderfallande röda blodkroppar och att bilda enkärniga blodkroppar. Mjälthugg, en huggande smärta i mjälttrakten, som uppträder tillfälligtvis, särskilt vid ansträngningar, och som saknar betydelse. Mjärde, se Fiskredskap. Mjöberg, E., f. 1882, zoolog och forskningsresande, som företagit expeditioner till Borneo, Australien etc. Mjöd, jäst dryck, vars huvudingredienser äro honung och vatten och vilken med förkärlek dracks av de gamla nordmännen. Mjöl kallas siktmjöl, om det efter målningen undergått siktning, varvid kli frånskiljes. Sådant mjöl består så gott som uteslutande av frövita. Kli innehåller fröskal och fröets yttre vävnader och är särskilt vitaminrikt men mera svårsmält än siktmjöl. Osiktat M. kallas även sammalet M. Mjölbagge, mjölbill (Tenebrio moli-tor), hör till familjen Tenebrionidae bland skalbaggarnas ordning. Tämligen allmän i kvarnar, bagerier och mjölbutiker, där larven (den s. k. mjölmasken) lever av kli och mjöl och kan göra skada. Mjölmasken kan tjäna som föda åt många burfåglar. Mjölby, stad i v. Östergötland, sö. om Skänninge. 6,100 inv. Någon trävaruindustri. Flera kvarnar. Järnvägsknut. Mjöldagg, av säcksvampar orsakat, mjölliknande överdrag på vissa växter. Jfr Krusbärsmjöldagg. Ax med mjöldryga. Till höger mjöl-dryga med fruktkroppar. Mjöldryga utgör en tät, hopfiltrad liyfmassa, till färgen biåsvart, och bildas av den på vissa sädesslag, speciellt rågen, parasiterande mjöldryge-svampen (Claviceps purpurea). M. uppkommer i värdväxtens fruktämne, som så småningom starkt sväller an, varvid bildas det vilstadium (sclerotium) av svampen (den egentliga mjöldry-gan), som följande vår skall överföra den till nya plantor. M. innehåller