- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1679-1680

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missiv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vann flera grekiska stater på sin sida.
Slutligen besegrades lian dock i grund
av Pompejus år 66. M. dödade sig
med anledning av ett av lians son
anstiftat uppror.

Mi’tra, i kyrkoskruden ingående liög
liuvudbonad av växlande form
(spetsig, tudelad etc.).

Mi’trakultcn, dyrkan av en
ursprungligen persisk solgud, som under
första århundradet e. Kr. spred sig ut
över det romerska riket. M.
konkurrerade en tid med kristendomen och
var en mystiskt betonad religion.
Mitradyrkan firades i grottor,
katakomber etc.

Mitraljö’s, kulspruta.

Mittag-JLeffler, M. G., f. 1846, svensk
matematiker, vars främsta
undersökningar röra ämnen inom
funktions-teorin. M. har grundat den
internationella matematiska tidskriften Acta
mathematica.

Mittens rike, benämning på Kina.

Mityle’ne, se Mytilene.

Mix’tum compo’situm, litet av varje,
sammelsurium, plockgods.

Mixtu’r, äldre namn på en del
läke-medelslösningar.

Mjoll’ner (Mjölne), i den nordiska
gudasagan namnet på Tors hammare,
vilken alltid träffade sitt mål och
därefter vände tillbaka i sin ägares
hand.

Mjukfen i ga (Annacanthini), en
ordning benfiskar, vilka sakna taggstrålar
i fenorna.

Mjuk schanker, en könssjukdom,
som orsakas av en liten stavformig
bakterie. Efter en till tre dagar
uppträda på könsdelarna el. på huden i
närheten av dessa en liten knuta, som
snart blir sårig. Såret breder ut sig
och har ojämna, taggiga ränder och
varig beläggning på sårbottnen. Det
ömmar vid beröring och ger måttliga
smärtor. Samtidigt svullna
lymfkörtlarna i ljumsken. Här kan uppstå
varbildning, som bryter igenom huden. I
så fall får sjukdomen ett mera
utdraget förlopp. Behandling av M.
liksom av andra könssjukdomar skall
enligt lag handhavas av läkare. Jfr
Könssjukdomar.

Mjsill, se Seborré.

Mjältbrand, en hos nötkreatur, får el.
hästar uppträdande smittosam
sjukdom, som orsakas av stavformiga
bakterier. Förloppet påminner om en
blodförgiftning med hög feber. Vidare
uppträda sönderfallande svullnader i
huden och blodblandad flytning från
näsa och ändtarm. M. för som regel
till död. Effektiv behandling finnes
ej. Man kan endast vidtaga
smittför-hindrande åtgärder.

Mjälte, ett till blodkärlssystemet
hörande organ, som är beläget i- vänstra
delen av buken bakom magsäcken.

Vikt hos människan 150—200 gr. M.
består av en blodrik, mjuk vävnad.
Organet har till uppgift att uppsuga
sönderfallande röda blodkroppar och
att bilda enkärniga blodkroppar.

Mjälthugg, en huggande smärta i
mjälttrakten, som uppträder
tillfälligtvis, särskilt vid ansträngningar,
och som saknar betydelse.

Mjärde, se Fiskredskap.

Mjöberg, E., f. 1882, zoolog och
forskningsresande, som företagit
expeditioner till Borneo, Australien etc.

Mjöd, jäst dryck, vars
huvudingredienser äro honung och vatten och
vilken med förkärlek dracks av de gamla
nordmännen.

Mjöl kallas siktmjöl, om det efter
målningen undergått siktning, varvid
kli frånskiljes. Sådant mjöl består så
gott som uteslutande av frövita. Kli
innehåller fröskal och fröets yttre
vävnader och är särskilt vitaminrikt
men mera svårsmält än siktmjöl.
Osiktat M. kallas även sammalet M.

Mjölbagge, mjölbill (Tenebrio
moli-tor), hör till familjen Tenebrionidae
bland skalbaggarnas ordning.
Tämligen allmän i kvarnar, bagerier och
mjölbutiker, där larven (den s. k.
mjölmasken) lever av kli och mjöl och
kan göra skada. Mjölmasken kan
tjäna som föda åt många burfåglar.

Mjölby, stad i v. Östergötland, sö.
om Skänninge. 6,100 inv. Någon
trävaruindustri. Flera kvarnar.
Järnvägsknut.

Mjöldagg, av säcksvampar orsakat,
mjölliknande överdrag på vissa
växter. Jfr Krusbärsmjöldagg.

Ax med mjöldryga. Till höger
mjöl-dryga med fruktkroppar.

Mjöldryga utgör en tät, hopfiltrad
liyfmassa, till färgen biåsvart, och
bildas av den på vissa sädesslag,
speciellt rågen, parasiterande
mjöldryge-svampen (Claviceps purpurea). M.
uppkommer i värdväxtens fruktämne, som
så småningom starkt sväller an,
varvid bildas det vilstadium (sclerotium)
av svampen (den egentliga
mjöldry-gan), som följande vår skall överföra
den till nya plantor. M. innehåller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0872.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free