realismen (Courbet), vars anhängare vilja måla verkligheten sådan den är. Den efterföljande konstriktningen, impressionismen (Manet), strävar i stället att på duken fånga en ögonblicksbild av verkligheten, sådan den framträder för konstnärens öga. Med expressionism brukar man sammanfatta våra dagars strävanden inom måleriet, vilka huvudsakligen gå ut på att förskaffa konstnärerna fritt fält för deras personliga hugskott och idéer. Från Cézanne, van Gogh och Gaugin utgå olika riktningar t. ex. kubism och futurism. — Nationellt betonade, ofta isolerade målarskolor finnas i Spanien och England. Den spanska konsten har i hög grad dominerats av kyrkans religiösa intressen. En mera fristående ställning intager dock dess störste målare Yelasquez. Den engelska kolorismen, inledd av Gainsborougli ocli Reynolds, kommer att särskilt för den franska romantiken spela en stor roll. — Det ryska måleri, som under stark bysantinsk påverkan nått en nationellt egenartad utveckling under den gam-malryska tiden, stäcktes av den inbrytande västerländska kulturen under Peter den store. Först i våra dagar har man sökt sig tillbaka till en mera rysk konst. — Hos de österländska folken når måleriet högst i Kina och Japan. Indierna visa en miniatyrmässig, stiliserad konst, vilken stelnat i vedertagna former. I Kina och Japan idkas måleriet under en spekulativ begrundning, som resulterar i ett intensivt stämningsmättat naturmåleri. Vid sidan härav lämna sagorna stoff till omtyckta framställningar ur hjältarnas liv. Hela denna konst liar en starkt dekorativ prägel. — Se även under respektive konstnärers och tidsperioders namn. Målsman. Enligt gamla giftermåls-balken var mannen målsman för hustrun och intog såsom sådan en förmyndares ställning. I och med nya giftermålsbalkens ikraftträdande har målsmanskapet helt och hållet upphört i personligt hänseende. I ekonomiskt hänseende kvarstår det emellertid i de äktenskap, som alltjämt regleras enligt gamla giftermålsbalkens stadgande. Månadsrening:, se Menstruation. Månen har en genomskärning av 384 mil, d. v. s. ungefär ty av jordens, tätheten är 6/io och massan Vso av jordens, avståndet från jorden är 38,000 mil el. 60 jordradiers längd. Månens yta visar oss en öde berg- och ökenvärld. Där finnas vidsträckta slätter, som kallas (men ej äro) hav, ett fåtal bergskedjor, vilkas högsta toppar resa sig till samma höjd som Himalajas högsta fjäll. Egendomliga för månen Skogsmård. äro de över 30,000, ibland jättestora, vulkanliknande kratrarna, som sannolikt äro minnesmärken från den tid, då månen övergick från glödflytande till fast tillstånd, och den tunna månskorpan genombröts av vid avkyl-ningen frigjorda gasmassor. Månen saknar atmosfär och vatten, vilket tillika med att tyngdkraften där är mycket mindre än på jorden förklarar, att ej vittringen nedbrutit så oerhört åldriga bergbildningar som månens. M. kretsar runt jorden på en tid av 27 dygn och 8 timmar efter en bana, som lutar 5° mot ekliptikan, och vänder därunder i det hela samma sida mot jorden. På grund av den olika belysningen från solen synes därunder månen, som själv är en mörk himlakropp, genomlöpa olika faser, från nymåne, då den vänder sin obelysta hälft mot oss, till fullmåne, då den är helt belyst. Tiden från ny och till dess månen är belyst till hälften kallas första kvarteret. Den följande tiden till fullmåne kallas andra kvarteret o. s. v. På grund av den förflyttning, som jorden och med den månen gör runt solen, måste M. göra något mer än ett varv, innan den återkommer i samma ställning till jorden och solen, varför 29% dygn förgå mellan varje nymåne. — Se vidare Förmörkelse och beträffande månens inverkan på tyngdkraften på jorden Ebb och flod. Se även Bil. Astronomi. Månförmörkelse, se Förmörkelse. Mång:årdar, månringar, se Vädersolar. Månsson, Fabian, f. 1872, författare, politiker. Började sin bana som grov-och järnvägsarbetare. 1S99—1904 medarbetare i ett flertal skånetidningar. 1904—1912 i Arbetarbladet, Gävle. Ledamot av andra kammaren sedan 1912. Initiativtagare till Socialdemokratiska