- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1727-1728

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målsman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gråtrut. ungdomsförbundet 1903 och till Socialdemokratiska vänsterpartiet 1917. Har utgivit ett flertal politiska skrifter, främst i tull- och försvarsfrågor. Skönlitterära arbeten, Rättfärdig-görelsen genom tron och Sancte Eriks gård, den sistnämnda skildringar från medeltidens senare skede. Måra, se Galium. Mårdsläktet (Martes) hör till vessle-djurens familj (Mustelidoa) inom rovdjurens ordning. Hit hör bland annat den även i vårt land förekommande Skogsmården (Martes sylvatica), som f. ö. träffas i n. och mell. Europa och stora delar av Asien. Lever av mindre däggdjur, fåglar och insekter. Sobeln (Martes zibellina) finns i nö. Asien, framförallt talrik i Kam-tjatka, där den fångas i mängd. Lämnar utomordentligt fint skinn. Måsartade fåglar (Laridge) ; familj inom fågelordningen Charadriiformes. Vattenfåglar. Hit höra bland annat tärnor, måsar och labbar. Måssläktet (Larus) hör till de måsartade fåglarnas familj, över 50 arter finnas. De flesta häcka kolonivis och äro flyttfåglar. I allmänhet äro de tecknade i grått och vitt. Fiskmåsen (L. canus) är den i vårt land vanligaste arten. Gråtruten (L. argentatus) är särskilt vanlig vid västkusten. Havstruten (L. mari-nus) är den största av de i Sverige häckande måsarna (65—75 cm. lång). Sillmåsen (L. fuscus) är lik föregående men mindre och förekommer mera allmänt vid våra kuster. Skrattmåsen (L. ridibundus) är vanlig på många ställen i s. Sverige. Måttsystem, se Metersystemet. Mä’hren (tjeck. Morava), förr ett österrikiskt kronland, beläget omkring Donaus biflod March och begränsat i v. av Mähriska bergen, i ö. av delar av Karpaterna, utgör sedan 1918 en del av republiken Tjeckoslovakien. 22,000 kvkm., 2,663,000 inv. Viktigaste stad Brunn (tjeck. Brno). Huvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel. Spannmål, sockerbetor och särskilt i s. delen vin äro viktiga produkter. I industriellt avseende är M. ett framstående land. Främst står ylleindustrin. Järn- och stenkolsproduktio-nen är särskilt i n. delen av M. betydande. Mäklare, person, som yrkesmässigt förmedlar affärer. En mera officiell ställning inta de så kallade stads-mäklarna, som enligt Mäklarordning-en den 9 juni 1893 antagas av handels- och sjöfartsnämnden i stad. Se även Fondmäklare. Mäktighet, tjockleken av lager el. lagerserier, mätt vinkelrätt mot lagrens yta. Mälaren, till ytvidd den tredje av Sveriges sjöar, 1,162 kvkm. Längden är 117 km., bredden ytterst växlande, i det att sjön uppdelas i ett antal genom smala sund förbundna ”fjärdar” och dessutom har ett stort antal större och mindre öar. Sjöns konturer bestämmas till stor del av ost-västliga och nordväst-sydostliga spricklinjer, efter vilka förkastningar, ofta markerade av branta bergväggar, ägt rum. Sjön övertväras av ett antal rullstens-åsar, av vilka Stockholmsåsen utgör den i Norrström och Slussen genombrutna barriär, som avgränsar M. från Saltsjön. M:s yta ligger så lågt över havsytan, att vid högt vattenstånd i havet ett inflöde av saltvatten äger rum genom Norrström. De förnämsta tillflödena äro Fyrisån, Sagaån, Svartån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. M. har en livlig sjöfart på de 12 städer, som ligga vid dess stränder, och vidare genom Södertälje-, Hjälmare- och Strömsholmskanalerna till östersjö-liamnar, Örebro, Smedjebacken. Mälarlandskapen, gemensam beteckning för de till Mälaren gränsande landskapen Uppland, Västmanland och Södermanland. Människoraser. På Java har man gjort ett mycket omstritt fynd av skelettdelar, som tillhöra en mellan apa och människa stående ras, vilken kallats Pithecanthropus. Man har ej kunnat ena sig om huruvida denna ras skall betraktas som huvudsakligen människa el. huvudsakligen apa. Fyndet tillhör troligen äldre kvartär-perioden. De äldsta fynden i Europa tillhöra den s. k. Neanderthalrasen (Homo primigenius), vilken karakteriseras av låg panna med framskjutande ögonbrynsbågar, klumpig underkäke utan haka, liten kroppslängd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0900.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free