Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prydnads- ocli modesaker. P. är
medelpunkten för den vetenskapliga
forskningen i Frankrike och har
världens kanske mest berömda universitet
och ett flertal högskolor av skilda
slag. I fråga om konst, teater och
litteratur är P. världens främsta stad
och äger i sina muséer ovärderliga
konstskatter. Näst Rom är P.
Europas främsta stad i fråga om
byggnadsverk; bland dessa märkas Louvre,
Palais Royal, Invaliddomen, Börshuset,
Madeleinekyrkan, Notre Dame,
Panthé-on, Vendömekolonnen, Trocadero,
Hö-tel de Ville, Triumfbågen, Eiffeltornet
etc. Staden, som upptar båda
stränderna av en slinga av Seine,
genomlöpes av ståtliga bulevarder och har
ett flertal parker, bland vilka den
största är Boulognerskogen el. Bois de
Boulogne. — Historia. Den
nuvarande ön ”la Cité” kallades på Caesars
tid av romarna för Lutetia och
beboddes av en gallisk stam, parisii, efter
vilken staden fått sitt nuvarande namn.
De senare romerska kejsarna vistades
tidvis i Lutetia. 451 gjorde liunnerna
ett anfall på staden, som säges ha
räddats av S:t Geneviéve, Paris’
skyddshelgon. 508 gjorde Klodvig P. till
huvudstad i sitt rike. 885—886 hade P.
att utstå en belägring av nordmännen.
Under de följande århundradena växte
staden avsevärt, särskilt under Filip
August (11S0—1223), som bland annat
byggde Louvre och Notre Dame. Bland
senare konungar, som bidragit till P: s
förskönande, må nämnas Frans I,
Henrik IV, Ludvig XIV. Napoleon I
ordnade P: s förvaltning och under
Napoleon III omändrades P. efter en ny
stadsplan, utarbetad av prefekten
Haussman. Från 19 sept. 1S70
belägrades P. av tyskarna och måste
kapitulera 28 jan. 1871. Under
världskriget besköts P. (lufträder,
långskjutande kanoner), dock utan att större
skador förorsakades.
Pa’ris, enligt Iliaden son till konung
Priamos i Troja. P., om vilken man
spått, att han skulle förorsaka Tro jas
undergång, utsattes på berget Ida men
upptogs och uppfostrades av herdar.
Senare återvände P. till sin fader. P.,
som var känd för sin skönhet, blev
satt till skiljedomare i skönhetstvisten
mellan gudinnorna Hera, Athena och
Afrodite (Venus). Han gav priset, ett
gyllne äpple skänkt av Eris, åt den
sistnämnda, varför hon senare hjälpte
honom att röva bort den sköna
Helena, dotter till konung Menelaos av
Sparta. Detta gav upphov till
Trojanska kriget, under vilket P. dödade
Akilles men själv föll för Filoktetes
förgiftade pil.
Paris’, G., 1839—1903, fransk
språkforskare, vars arbeten ha grundläg-
gande betydelse för romansk
litteraturhistoria och språkforskning.
Parisdeklarationen, en 1856 i Paris
fastställd förklaring över
sjökrigs-rättsliga förhållanden, vilken godkänts
av alla civiliserade stater. P. avsåg
att fastställa reglerna för blockad, för
handel under krig samt att avskaffa
kaperiet. Så gott som alla P: s
stad-ganden brötos under världskriget.
Parisislca blodsbröllopet, se
Bartho-lomeinatten.
Pa’risk marmor, se Paros.
Pariskommunen, Kommunen, namn på
två revolutionära regeringar i Paris.
— 1. Den första P. uppkom under
den stora franska revolutionen, då
högsta makten 1792—94 låg i händerna
på P: s ledare, Danton, Robespierre
och Marat. Se vidare Franska
revolutionen. — 2. Efter slaget vid Sedan
och den därpå följande belägringen av
Paris uppstod stark oro bland Paris’
socialister och anarkister, vilka
häftigt agiterade mot regeringen.
Första dagarna i mars 1871 befäste sig
upprorsmännen på Montmartre och
bildade därefter en regering, vilken
förde ett formligt skräckregemente till
maj s. å., då regeringstrupperna under
Mac Mahon stormade Paris. Efter
våldsamma barrikadstrider 21—28 maj,
varunder bland annat Tuilerierna
förstördes, besegrades kommunarderna
och lugnet återställdes.
Paris är värt en mässa, ett uttryck
av den franske konungen Henrik IV,
då han för att vinna Paris övergick
till katolicismen. Detta uttryck
citeras ofta som beteckning, för att man
offrar sin övertygelse för att nå ett
praktiskt mål.
Parite’t, likställighet, likhet i
rättigheter, jämbördighet.
Parke’ra, uppställa fordon i ordning.
Parkett’, den del av åskådarrummet
på en teater el. en biograf, som
befinner sig ungefärligen i jämnhöjd med
scenen.
Parkette’ra, inlägga parkettgolv.
Parlcetfgolv, golvbeläggning,
sammansatt av rutor el. korta stavar av
trä. Stavarna utföras i regel av ek,
rutorna av furu med ekfanér.
Parlament’ betecknade
ursprungligen de sammankomster, som under
medeltiden höllos mellan konungarna
och de främsta männen i deras länder.
Så småningom utvecklades
förhållandena därhän, att P. i olika länder
erhöll olika betydelse. I England blev
P. beteckning för folkrepresentationen,
den engelska riksdagen. I Frankrike
blev P. beteckning för ett antal
dömande församlingar, vars verksamhet
först reglerades genom en kunglig
förordning i slutet av 1200-t. och som
ägde bestånd ända till franska
revolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
