prydnads- ocli modesaker. P. är medelpunkten för den vetenskapliga forskningen i Frankrike och har världens kanske mest berömda universitet och ett flertal högskolor av skilda slag. I fråga om konst, teater och litteratur är P. världens främsta stad och äger i sina muséer ovärderliga konstskatter. Näst Rom är P. Europas främsta stad i fråga om byggnadsverk; bland dessa märkas Louvre, Palais Royal, Invaliddomen, Börshuset, Madeleinekyrkan, Notre Dame, Panthé-on, Vendömekolonnen, Trocadero, Hö-tel de Ville, Triumfbågen, Eiffeltornet etc. Staden, som upptar båda stränderna av en slinga av Seine, genomlöpes av ståtliga bulevarder och har ett flertal parker, bland vilka den största är Boulognerskogen el. Bois de Boulogne. — Historia. Den nuvarande ön ”la Cité” kallades på Caesars tid av romarna för Lutetia och beboddes av en gallisk stam, parisii, efter vilken staden fått sitt nuvarande namn. De senare romerska kejsarna vistades tidvis i Lutetia. 451 gjorde liunnerna ett anfall på staden, som säges ha räddats av S:t Geneviéve, Paris’ skyddshelgon. 508 gjorde Klodvig P. till huvudstad i sitt rike. 885—886 hade P. att utstå en belägring av nordmännen. Under de följande århundradena växte staden avsevärt, särskilt under Filip August (11S0—1223), som bland annat byggde Louvre och Notre Dame. Bland senare konungar, som bidragit till P: s förskönande, må nämnas Frans I, Henrik IV, Ludvig XIV. Napoleon I ordnade P: s förvaltning och under Napoleon III omändrades P. efter en ny stadsplan, utarbetad av prefekten Haussman. Från 19 sept. 1S70 belägrades P. av tyskarna och måste kapitulera 28 jan. 1871. Under världskriget besköts P. (lufträder, långskjutande kanoner), dock utan att större skador förorsakades. Pa’ris, enligt Iliaden son till konung Priamos i Troja. P., om vilken man spått, att han skulle förorsaka Tro jas undergång, utsattes på berget Ida men upptogs och uppfostrades av herdar. Senare återvände P. till sin fader. P., som var känd för sin skönhet, blev satt till skiljedomare i skönhetstvisten mellan gudinnorna Hera, Athena och Afrodite (Venus). Han gav priset, ett gyllne äpple skänkt av Eris, åt den sistnämnda, varför hon senare hjälpte honom att röva bort den sköna Helena, dotter till konung Menelaos av Sparta. Detta gav upphov till Trojanska kriget, under vilket P. dödade Akilles men själv föll för Filoktetes förgiftade pil. Paris’, G., 1839—1903, fransk språkforskare, vars arbeten ha grundläg- gande betydelse för romansk litteraturhistoria och språkforskning. Parisdeklarationen, en 1856 i Paris fastställd förklaring över sjökrigs-rättsliga förhållanden, vilken godkänts av alla civiliserade stater. P. avsåg att fastställa reglerna för blockad, för handel under krig samt att avskaffa kaperiet. Så gott som alla P: s stad-ganden brötos under världskriget. Parisislca blodsbröllopet, se Bartho-lomeinatten. Pa’risk marmor, se Paros. Pariskommunen, Kommunen, namn på två revolutionära regeringar i Paris. — 1. Den första P. uppkom under den stora franska revolutionen, då högsta makten 1792—94 låg i händerna på P: s ledare, Danton, Robespierre och Marat. Se vidare Franska revolutionen. — 2. Efter slaget vid Sedan och den därpå följande belägringen av Paris uppstod stark oro bland Paris’ socialister och anarkister, vilka häftigt agiterade mot regeringen. Första dagarna i mars 1871 befäste sig upprorsmännen på Montmartre och bildade därefter en regering, vilken förde ett formligt skräckregemente till maj s. å., då regeringstrupperna under Mac Mahon stormade Paris. Efter våldsamma barrikadstrider 21—28 maj, varunder bland annat Tuilerierna förstördes, besegrades kommunarderna och lugnet återställdes. Paris är värt en mässa, ett uttryck av den franske konungen Henrik IV, då han för att vinna Paris övergick till katolicismen. Detta uttryck citeras ofta som beteckning, för att man offrar sin övertygelse för att nå ett praktiskt mål. Parite’t, likställighet, likhet i rättigheter, jämbördighet. Parke’ra, uppställa fordon i ordning. Parkett’, den del av åskådarrummet på en teater el. en biograf, som befinner sig ungefärligen i jämnhöjd med scenen. Parkette’ra, inlägga parkettgolv. Parlcetfgolv, golvbeläggning, sammansatt av rutor el. korta stavar av trä. Stavarna utföras i regel av ek, rutorna av furu med ekfanér. Parlament’ betecknade ursprungligen de sammankomster, som under medeltiden höllos mellan konungarna och de främsta männen i deras länder. Så småningom utvecklades förhållandena därhän, att P. i olika länder erhöll olika betydelse. I England blev P. beteckning för folkrepresentationen, den engelska riksdagen. I Frankrike blev P. beteckning för ett antal dömande församlingar, vars verksamhet först reglerades genom en kunglig förordning i slutet av 1200-t. och som ägde bestånd ända till franska revolutionen.