Parlamenta’risk, utmärkande för parlamentarism; överensstämmande med gängse bruk i ett parlament. Parlamentarism. Med P. förstås ett sådant statsskick, enligt vilket det dominerande inflytandet på statsstyrel-sen utövas av folkrepresentationen. Regeringen, ministrarna, tagas ur den grupp av partier el. det parti, som ha majoritet i folkrepresentationen. Består folkrepresentationen av flera avdelningar, kamrar, fästes den avgörande betydelsen vid den efter mera demokratiska principer valda kammaren. — England är P:s hemland. Dess uppkomst där kan dateras till 1600-t :s slut (1688 års revolution). P. har i England karakteriserats av och vunnit sin styrka därigenom, att ända fram till för något decennium sedan allenast två stora partier, tories och whigs, det konservativa och det liberala partiet, tävlat om regeringsmakten. Till premiärminister, regeringens chef, har alltid tagits det största partiets i underhuset ledare. Denne har sedan själv valt övriga ministrar, varvid dock såsom regel allenast medlemmar i parlamentet kommit i fråga. — Det svenska statsskicket har under de sista decennierna utvecklats i parlamentarisk riktning, och i den mån sammansättningen av riksdagens andra kammare varit sådan, att ett parlamentariskt underlag för regeringsbil-dandet kunnat erhållas, har P: s principer tillämpats. Parlaménte’ra, underhandla, dag-tinga. — Parlament ä’r, underhandlare. Parlan’do, ett slags sångsätt, som påminner om vanligt tal och som särskilt användes i buffaoperor. Parle’ra, tala, prata. Parlö’r, samling talövningar på ett främmande språk. Par’ma, fordom självständigt hertigdöme, numera provins i n. Italien i landskapet Emilien. 3,000 kvkm., 353,000 inv. — 2. Huvudstad i provinsen Parma, 60,000 inv. Universitet, grundat 1502. Parnassen, se Parnassos. Parnas’sos, berg i mellersta Grekland. P. var hemvist för den grekiska mytologins sånggudinnor (muserna) och på dess sluttning lågo Delfis orakel och den kastaliska källan, vars vatten sades ingiva poetisk inspiration. I modernt språkbruk användes stundom ”parnassen” som namn pä skaldekonsten. Parnell [panel’ el. pa’nl], Ch. S., 1846—91, irländsk politiker. P. invaldes 1875 i parlamentet, där han snart blev en av liome-rulepartiets ivrigaste och skickligaste förkämpar. 1879 blev han president för den irländska ”jordligan” Han gjorde oerhört mycket för Irlands sak och kallades ”Irlands okrönte konung”. Till stor del tack vare P: s skickliga och hänsynslösa politik förmåddes Gladstone att upptaga home-rule på det liberala partiets program. Några år före sin död förlorade emellertid P. allt inflytande på grund av en skilsmässoprocess. Parodi’, förlöjligande och överdriven framställning, avsedd att framhäva speciella drag lios originalet. Särskilt den litterära parodin har alltsedan antiken ofta använts. Parodie’ra, efterhärma på ett sätt, som förlöjligar. Parole d’honneur [-åll’donnö’r], fr., hedersord, på mitt hedersord. Paroll’, fältrop. Paropa’misus, äldre benämning på I-Tindukusj*. Pa’ros, numera Paro, grekisk ö, tillhörig ögruppen Kykladerna. 205 kvkm., 8,000 inv. Huvudort Parikia (fordom Paros). — Under forntiden var P. berömt för sin rikedom på en till färgen gulvit marmor (parisk marmor), särdeles lämplig till statyer. Paroxysm’, häftigt anfall av en sjukdom, även vredesanfall. Par préférence [-rangs’], fr„ företrädesvis, framför andra, framför allt. Par renommé [rönåme’], fr., ryktesvis, till namnet. Parryöarna [pärr’i-] el. Parryarki-pelagen, obebodd arktisk ögrupp i Norra Ishavet, n. om Amerika, bestående av en del bergiga och glaciär-betäckta öar med branta kuster. Pars, lat., del. Par’ser, de perser, vilka förblevo anhängare av Zoroasters lära efter mu-liammedanismens utbredning i Persien (700-t.). Jfr Mazdaism. Par’sifal, se Parcival. Parsism, den fornpersiska religionen, även kallad m a z d a i s m*. P. har fått sitt namn efter de nuvarande anhängarna, parserna. Part. — 1. Del, andel. — 2. Jur. I en rättegång benämnas parterna kärande och svarande. Käranden är den, som anhängiggör rättegången, och svarande är den, mot vilken talan riktas. I administrativa processen, exempelvis i fattigvårdsmålen, benämnas parterna sökande och förklarande. Sökande är då den, som väcker talan, och förklarande den, som har att i målet avgiva förklaring, d. v. s. svaromål. Partenogene’s, jungfrufödsel. Hos en del lägre djur kan ett ägg utvecklas utan att det befruktas med sper-mier. Ofta omväxlar partenogenetiska generationer med generationer, som uppkommit ur befruktade ägg. Par’ter, ett forntida folkslag, som bodde i Partien, ett land s. om Kaspiska havet och som sedermera ingick i det persiska väldet.