Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Peltier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stylobat
( Abacus
Kapital <
Oyna-1 L Ekinus
Jo ni sk pelarordning.
Peltier [peltje*], J. C. A., 1785—1845,
fransman, fysiker, känd för sina
undersökningar rörande de
termoelektriska fenomenen samt luftelektriciteten.
Peltiers [peltje’s] fenomen, se
Termoelektricitet.
Pertonen, V., 1869—1913, finsk
författare under namnet Joliannes
Lin-nankoski, ett av den finskspråkiga
litteraturens främsta namn. Bland P: s
alster må nämnas romanerna
Sången om den eldröda blomman,
ett Don-Juan-motiv, behandlat i
fantastisk-realistisk stil, samt
Flyktingarna, en fint psykologisk
verklighetsskildring.
Pemberton [penPbsetcen], Max, f.
1863, engelsk författare, som utgivit
omtyckta äventyrsromaner.
Pem’mikan, torkat kött, som
hackats, pulvriserats, blandats med fett
och vissa andra ämnen samt
sammanpressats.
Penangr, brittisk ö vid Malackas
västkust. 280 kvkm., 280,000 inv.
Pena’ter, hos de gamla romarna ett
slags skyddsgudar för hemmen. Larer
och P. användes som beteckning för
hemmet.
Penck, Albrecht, professor i Berlin,
f. 1S58, en av vår tids förnämsta
geografer.
Pendang [pangdang’], hänge,
häng-prydnad; motstycke, make; föremål så
uppsatt, att det för ögat bildar
motsvarighet till ett annat.
Pendel. Den matematiska P. brukar
definieras som ”en tung1 punkt,
upphängd i en viktslös tråd”. Närmast
den matematiska P. står bland de i
verkligheten förekommande s. k.
fysiska el. sammansatta P. trådpendeln,
som utgöres av en tung kula av metall,
hängande i en mycket tunn tråd. De
enklaste matematiska lagarna gälla
för den P., som svänger i ett plan
genom lodlinjen utan inverkan av annan
kraft än tyngdkraften. Med
sväng-ningstiden för en dylik P. förstås i
regel den tid, som åtgår för att P. skall
röra sig från ena vändpunkten till den
andra. Därest utslagsvinkeln, d. v. s.
vinkeln mellan lodlinjen och P., då den
befinner sig i sitt ena vändläge, är liten,
gäller approximativt, att
svängnings-tiden är oberoende av utslagsvinkelns
storlek, direkt proportionell mot
kvadratroten ur pendellängden och
omvänt proportionell mot kvadratroten
ur tyngdkraftens acceleration. Fysiska
el. sammansatta P. användas dels för
vetenskapliga ändamål (såsom
tidmätare, för tyngdkraftsbestämningar
m. m.) dels i olika maskinella
anordningar. För vetenskapliga ändamål
användes i stor utsträckning den s. k.
sekundpendeln, d. v. s. en pendel, vars
svängningstid är en sekund. Längden
av en sekundpendel varierar i nägon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0989.html