mån med latituden. I Stockholm är t. ex. dess längd 99.48 cm. Stor användning liar P. som tidmätare exempelvis i pendeluren. P. är härvid upphängd vid en axel, som uppbär det s. k. ankaret, vilket griper in i ett kugghjul, det s. k. steghjulet, som hålles i rörelse med tillhjälp av en fjäder el. ett lod fäst i ett snöre, som är upplindat på en vals. Uppfinningen av det moderna pendeluret tillskrives den holländske fysikern Huygens på 1650-t. Den koniska P., d. v. s. en P., som beskriver en konisk yta med lodlinjen som axel, kommer till användning som centrifugalregulator vid ångmaskiner. Pendschab, se Punjab. Pendy’1 [pang-], väggur, bordstud-sare. Pene’Iope, enligt den grekiska gudasagan maka åt Odysseus. P. var känd för sina husliga dygder och sin trofasthet mot maken under dennes tjuguåriga irrfärder. Som svar på sina många friares enträgna böner förklarade P., att hon skulle meddela dem sitt val, när hon vävt färdig en klädnad, som hon höll på med. Hon vann tid genom att under natten riva upp vad hon vävt på dagen. Penepla’n, en genom de nedbrytande geologiska agentierna, framför allt rinnande vatten, bildad, nästan jämn landyta. Då det rinnande vattnet nästan ständigt arbetar på att transportera lösta och uppslammade, ävensom medsläpade ämnen från högre till lägre delar av jordytan, blir resultatet, om det ostört får fortsätta därmed tillräckligt länge, att höjderna, även de största bergskedjor, utjämnas, till dess lutningen blir så ringa, att vattnet icke längre förmår uträtta något vidare; resultatet blir då ett pene-plan. Pénétration pacifique [penetrasiång’ pasifik’], fr., fredligt framträngande; med ekonomiska medel el. dyl. förvärvat inflytande. Penetre’ra, genomtränga, intränga i. Peni’bel, obehaglig, plågsam. Penitens’, ånger, bot, bättring, botgöring. Pen’jab, Pendschab, se Punjab. Penjoa’r, morgonklänning, kam-, puder-, badkappa. Penn, William, 1644—1718, engelsk kväkare, staten Pennsylvanias grund-läggare. P. anlade staden Philadelphia, som blev kolonins huvudstad. Jfr Kväkare. Penn., amerikansk förkortning på Pennsylvania. Pen na Ii sm, pennalväsen, kamratförtryck, traditionellt översitteri av äldre kamrater, något som särskilt förr utmärkte militära utbildningsanstalter. Penni, finskt skiljemynt, Vioo mark. Penningar, se Penningväsen. Penningvärde, se Penningväsen. Penningväsen. Under äldre mer primitiva tider producerades flertalet av de varor, som behövdes för livsuppehället inom det egna hushållet. Bytet av varor spelade en underordnad roll. Det moderna ekonomiska livet domineras däremot helt av arbetsfördelningen, som nödvändiggör byte i utomordentlig utsträckning. Bytet förutsätter emellertid, om det skall kunna förekomma i större utsträckning, att ett bytesmedel finnes tillgängligt. Penningen tjänstgör som dylikt bytesmedel och samtidigt som allmän värdemätare. Under tidernas lopp ha olika varor tjänstgjort som bytesmedel, d. v. s. som ett slags penningar. En föreställning härom ger själva ordet penningar, som härleder sig från det latinska pecus (boskap). Så småningom ha emellertid de ädla metallerna kommit att dominera som bytesmedel. Anledningarna härtill äro många. De ädla metallerna ha ett högt värde, vilket medför, att blott en ringa mängd av dem behöver användas, då man vill förvärva andra varor. De äro vidare mycket motståndskraftiga mot olika kemiska och fysikaliska påverkningar, de slitas och nötas i mycket liten utsträckning. De äro homogena, d. v. s. en viss viktsmängd av dem är vid en viss tidpunkt alltid lika mycket värd. De äro vidare i obegränsad utsträckning delbara och ha slutligen ett visserligen icke oföränderligt men dock i förhållande till andra varor rätt konstant värde. Ursprungligen uppvägdes, då en vara skulle förvärvas, den mängd ädel metall, framför allt guld, som skulle lämnas i utbyte. Redan långt före vår tideräknings början började dock offentliga myndigheter prägla mynt av ädla metaller, d. v. s. genom särskild prägel garantera myntstyckenas vikt och halt av ädel metall. De av ädel metall präglade mynten äro emellertid icke de enda penningarna. I många länder, t. ex. i vårt land, användas guldmynt i mycket liten utsträckning i den allmänna rörelsen. Man betjänar sig i stället av de bekvämare sedlarna. Så länge dessa äro vid anfordran inlösbara med guld, fylla de exakt samma funktion som guldmynten. Deras värde följer helt de växlingar i värdet, som guldet under tiderna undergår. Som ett slags penningar tjäna också numera i mycket stor utsträckning överföringar mellan bankkonton. I stället för 1,000 kr. i guld el. sedlar lämnas t. ex. en check på 1,000 kr. Det framhölls ovan, att de ädla metallerna bland annat hade den fördel-