Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommelse med England, vilken dock
senare annullerats i samband med ett
av den patriotiska oppositionen
genomfört systemskifte i regeringen.
Persienn’, spjäljalusi, fönsterskärm
av parallellt hopfogade, rörliga
träribbor.
Persifle’ra, förlöjliga, håna, göra
narr av. — Persiflage [-a’sj],
hån, gyckel. — P e r s i f 1 ö’r, hånare.
Per’sika, se Prunus.
Persilja (Petroselinum sativum), en
ört med gröngula blommor och de
övre bladen rundade, de nedre flikade.
En variant, Bladpersilja, har
krusiga blad och odlas som kryddväxt.
Per’siska viken, mellan Arabien och
Persien, från Arabiska havet
inskjutande och med detta genom
Ormus-sundet förbunden havsvik, i vars
innersta del Sjatt-el-arab, Tigris’ och
Eu-frats gemensamma utflöde, bildar ett
vidsträckt delta.
Per’sis*k syrén, se Syrén.
Persiste’ra, vidhålla, framhålla,
kvarbliva.
Per so’na, lat., egentligen
skådespe-larmask, skådespelarroll, karaktär,
person. — P. gr a’t a, omtyckt,
gärna sedd person. — P. i n g r a’t a,
misshaglig person.
Personage [-a’sj], roll i ett
skådespel; person, som verkar underlig el.
misstänkt.
Persona’1, samtliga personer,
anställda i ett ämbetsverk, en affär, vid
en teater etc.
Persona’lier, uppgifter om en
person, särskilt i ett mera personligt
hållet liktal.
Persona’lunion, se Union.
Personhistoriska samfundet kallas
sedan 1905 det 1876 stiftade
Autograf-sällskapet. P. utger Personhistorisk
tidskrift.
Personifie’ra, förkroppsliga, såsom
personer framställa allmänna begrepp,
livlösa ting etc.
Personliga pronomen, se Pronomen.
Person’ne, N. E., f. 1850,
skådespelare, huvudsakligen verksam vid
Dramatiska teatern. P. har utgivit
teaterhistoriska arbeten.
Perspekti’v, en ritnings el. en tavlas
riktiga återgivande av föremål, sedda
från en viss synpunkt. Tänker man
endast på föremålens
begränsningslin-jer, talar man om linearperspektiv.
Med hänsyn till de skuggor, föremålen
kasta, talar man om skuggperspektiv.
Med tanke på den färgförändring, som
luftlagren medföra, särskilt för mera
avlägsna föremål, talar man om
luftperspektiv. Befinner sig åskådarens
öga högt över föremålen, talar män
om fågelperspektiv. Tänkes
föremålen skådade underifrån, talar man om
grodperspektiv. — P. betecknar i
överförd betydelse ./även •
fraihtidsuf-sikt. "’•?
Persson. — 1. K. P. (i Stalierliult),
1844—1925, riksdagsman, 1881—1918
ledamot av andra kammaren. P.
tillhörde lantmannapartiet och erhöll en
mängd uppdrag. Han tjänstgjorde5
bland annat sju gånger som
statsrevisor. — 2. D. P. (i Tällberg), 1850—
1918, riksdagsman, ledamot av andra
kammaren 1891. Han tillhörde frän
början gamla lantmannapartiet, var
därefter vilde men medverkade sedan
vid bildandet av det liberala
samlingspartiet.
Persvade’ra, övertala, intala.
Perth [pcerth]. — Stad i Skottland i
grevskapet av samma namn. 36,000 inv. •
Har spelat en stor roll i Skottlands
historia. — 2. Huvudstad i
Västaustra-lien, vid Indiska havet. 175,000 inv. En
av Australiens viktigaste
handelsstäder. Hamnstad är Fremantle, 27,000 inv.
Perturbation, störning, t. ex.
tillfälligt uppträdande förändring av
jordmagnetismen.
Peru’, republik i v. Sydamerika, i v.
gränsande till Stilla havet, i n. till
Ecuador, i ö. till Brasilien och
Bolivia, i s. till Chile. 1,355,000 kvkm.
Uppgifterna om folkmängdens storlek
variera; sannolikt torde den uppgå
till omkring 6 milj. Därav är omkring
% indianer, % mestiser, i övrigt
huvudsakligen kreoler och européer.
Religionen är romersk-katolsk. P.
upp-fylles till största delen av Andernas
bergskedjor. Klimatet är synnerligen
torrt. Bland jordbrukets produkter
märkas ris, kakao, kaffe, socker,
bomull. Bergsbruket är sedan
gammalt ett viktigt näringsfång (koppar,
bergolja, silver), industrin är
obetydlig och arbetar så gott som
uteslutande för hemmamarknaden. P. styres
av en president, vald på 5 år.
Folkrepresentationen utgöres av en
kongress på två kamrar, vilkas ledamöter
väljas på 4 år genom direkta val.
Huvudstad Lima, 190,000 inv. —
Histö-r*i a. Ursprungligen bodde i P. flera ’
olika indianfolk, vilka slutligen
upp-gingo i inkafolket, som härskade i P.
vid tiden för européerna’s ankomst.
Inka var det mest civiliserade
indianfolket och uppbyggde ett väldigt rike,
vilket erövrades av spanjorerna (1531
—41) under Francisco Pizarro. 1542
blev P. ett spanskt vicekungadöme. I
början av 1800-t. började P. en kamp
för sitt oberoende. 1821 förklarade sig
P. som självständig republik. Däref- ’
ter följde en period av strider mot/
spanjorerna, som dock besegradésr
1S24, samt inbördes oroligheter. 1856
antogs en ny författning. Under
Ra-mon Castillas presidentskap (1845—51.
1855—62) återställdes ordningen och
landet fick en period av jämförelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
