kommelse med England, vilken dock senare annullerats i samband med ett av den patriotiska oppositionen genomfört systemskifte i regeringen. Persienn’, spjäljalusi, fönsterskärm av parallellt hopfogade, rörliga träribbor. Persifle’ra, förlöjliga, håna, göra narr av. — Persiflage [-a’sj], hån, gyckel. — P e r s i f 1 ö’r, hånare. Per’sika, se Prunus. Persilja (Petroselinum sativum), en ört med gröngula blommor och de övre bladen rundade, de nedre flikade. En variant, Bladpersilja, har krusiga blad och odlas som kryddväxt. Per’siska viken, mellan Arabien och Persien, från Arabiska havet inskjutande och med detta genom Ormus-sundet förbunden havsvik, i vars innersta del Sjatt-el-arab, Tigris’ och Eu-frats gemensamma utflöde, bildar ett vidsträckt delta. Per’sis*k syrén, se Syrén. Persiste’ra, vidhålla, framhålla, kvarbliva. Per so’na, lat., egentligen skådespe-larmask, skådespelarroll, karaktär, person. — P. gr a’t a, omtyckt, gärna sedd person. — P. i n g r a’t a, misshaglig person. Personage [-a’sj], roll i ett skådespel; person, som verkar underlig el. misstänkt. Persona’1, samtliga personer, anställda i ett ämbetsverk, en affär, vid en teater etc. Persona’lier, uppgifter om en person, särskilt i ett mera personligt hållet liktal. Persona’lunion, se Union. Personhistoriska samfundet kallas sedan 1905 det 1876 stiftade Autograf-sällskapet. P. utger Personhistorisk tidskrift. Personifie’ra, förkroppsliga, såsom personer framställa allmänna begrepp, livlösa ting etc. Personliga pronomen, se Pronomen. Person’ne, N. E., f. 1850, skådespelare, huvudsakligen verksam vid Dramatiska teatern. P. har utgivit teaterhistoriska arbeten. Perspekti’v, en ritnings el. en tavlas riktiga återgivande av föremål, sedda från en viss synpunkt. Tänker man endast på föremålens begränsningslin-jer, talar man om linearperspektiv. Med hänsyn till de skuggor, föremålen kasta, talar man om skuggperspektiv. Med tanke på den färgförändring, som luftlagren medföra, särskilt för mera avlägsna föremål, talar man om luftperspektiv. Befinner sig åskådarens öga högt över föremålen, talar män om fågelperspektiv. Tänkes föremålen skådade underifrån, talar man om grodperspektiv. — P. betecknar i överförd betydelse ./även • fraihtidsuf-sikt. "'•? Persson. — 1. K. P. (i Stalierliult), 1844—1925, riksdagsman, 1881—1918 ledamot av andra kammaren. P. tillhörde lantmannapartiet och erhöll en mängd uppdrag. Han tjänstgjorde5 bland annat sju gånger som statsrevisor. — 2. D. P. (i Tällberg), 1850— 1918, riksdagsman, ledamot av andra kammaren 1891. Han tillhörde frän början gamla lantmannapartiet, var därefter vilde men medverkade sedan vid bildandet av det liberala samlingspartiet. Persvade’ra, övertala, intala. Perth [pcerth]. — Stad i Skottland i grevskapet av samma namn. 36,000 inv. • Har spelat en stor roll i Skottlands historia. — 2. Huvudstad i Västaustra-lien, vid Indiska havet. 175,000 inv. En av Australiens viktigaste handelsstäder. Hamnstad är Fremantle, 27,000 inv. Perturbation, störning, t. ex. tillfälligt uppträdande förändring av jordmagnetismen. Peru’, republik i v. Sydamerika, i v. gränsande till Stilla havet, i n. till Ecuador, i ö. till Brasilien och Bolivia, i s. till Chile. 1,355,000 kvkm. Uppgifterna om folkmängdens storlek variera; sannolikt torde den uppgå till omkring 6 milj. Därav är omkring % indianer, % mestiser, i övrigt huvudsakligen kreoler och européer. Religionen är romersk-katolsk. P. upp-fylles till största delen av Andernas bergskedjor. Klimatet är synnerligen torrt. Bland jordbrukets produkter märkas ris, kakao, kaffe, socker, bomull. Bergsbruket är sedan gammalt ett viktigt näringsfång (koppar, bergolja, silver), industrin är obetydlig och arbetar så gott som uteslutande för hemmamarknaden. P. styres av en president, vald på 5 år. Folkrepresentationen utgöres av en kongress på två kamrar, vilkas ledamöter väljas på 4 år genom direkta val. Huvudstad Lima, 190,000 inv. — Histö-r*i a. Ursprungligen bodde i P. flera ’ olika indianfolk, vilka slutligen upp-gingo i inkafolket, som härskade i P. vid tiden för européerna's ankomst. Inka var det mest civiliserade indianfolket och uppbyggde ett väldigt rike, vilket erövrades av spanjorerna (1531 —41) under Francisco Pizarro. 1542 blev P. ett spanskt vicekungadöme. I början av 1800-t. började P. en kamp för sitt oberoende. 1821 förklarade sig P. som självständig republik. Däref- ’ ter följde en period av strider mot/ spanjorerna, som dock besegradésr 1S24, samt inbördes oroligheter. 1856 antogs en ny författning. Under Ra-mon Castillas presidentskap (1845—51. 1855—62) återställdes ordningen och landet fick en period av jämförelsevis