lugii.. utveckling.. 1879^—83 fördes ett olycksbririgandé krig mot Chile, till vilket land avträddes provinsen Tara-paca. Senare ha flera gränstvister förekommit mellan P. och kringliggande stater. 'Peru’balsam, ett tjockflytande, mörkbrunt, vaniljluktande balsamharts, som bland annat innehåller fri kanelsyra samt estrar av kanel- och bensoesyra. Perugia [-ro’dja]. — 1. Provins i mellersta Italien, omfattande landskapet Umbrien. 10,000 kvkm., 737,000 inv. — 2. Huvudstad i P. 1., 73,000 inv. Sidenfabrikation. Peru’guano, se Guano. Peru’k, hårbeklädnad av löshår. Peru’kstoek, person med trånga och förlegade åsikter, träskalle. Peru’strömmen el. Humboldtström-men, kall havsström i Stilla oceanen utmed mellersta delen av Sydamerikas v. kust. Peruzzi {pe.ro tt’si], B., 1481—1537, italiensk arkitekt och målare, verksam i Siena och Rom. P. var en av renässansens förnämsta konstnärer, särskilt framstående som dekoratör. Bland hans arbeten må nämnas Pa.lazzo M a s s i m i i Rom. Pervers’,, onaturlig, förvänd. Perversite’t, förvändhet, omkastat läge av organ, onaturlig riktning av driftlivet, särskilt det sexuella. Peschawar [peisja’uö], se Peshawar. Pese’tasj spanska myntenheten. En guldpesetas = en franc = 0.72 kronor. Peshawar [peisja’uö], engelskt för-valtningsdistrikt i Punjab, Främre Indien, med huvudstad av samma namn (100,000 inv.). Handeln på Afgani-stan går till stor del över P., som på grund av sitt läge vid Khyberpasset har stor strategisk betydelse. Pe’so, myntenhet i åtskilliga länder. En mexikansk guldpeso = % dollar «= 1.86 kronor. En argentinsk guldpeso = 5 franc = 3.60 kr. P. är även myntenhet i Bolivia, Chile, Colombia, Uruguay m, fl. länder. P. är slutligen, även benämning på silvermyntet pias-ter i Spanien. Péssa’rium, livmoderring. Jfr Fram-fall. Pessimism» inom filosofin en tankeriktning, som anser tillvaron sämre än intet; Då lidande och lycka ej kunna mätas, blir P. i hög grad en personlig temperamentssak. Man betecknar även som P. en benägenhet att ' särskilt framhäva tillvarons sämre sidor, att se allting mörkt: Bland filosofer méd pessimistisk riktning kunna nämnas Schopenlianer, E. v. Hartmann och Lfeopardi. Pest, se Budapest. Pest, fordom benämning på rätt olikartade farsoter med stor dödlighet.!l Numera avser man med P. böldpest, en sjukdom, som upprepade - gånger härjat i Europa, våldsammast under 1300-1, (digerdöden).: Sedan två århundraden tillbaka lia endast -mindre epidemier förekommit i Europa (i hamnstäder och i Ryssland). Sjukdomen härjar alltjämt i Asien och möjligen i Afrika och sprider sig frän dessa härdar med resande etc. samt framför allt med råttor. 2—7 dagar efter smittotillfället uppträda häftig feber och illamående samt ömmande ansvällningar av lymfkörtlar, framför allt i ljumskarna meri även i axelhålorna el. på halsen. Dödligheteii är mycket stor (G0—90%). Pestalozz’i, J. Ii., 1746—1827, schweizisk pedagog. P. grundläde flera uppfostringsanstalter. Hans arbete för införande av åskådningsundervisning i ' småbarnsskolor har h^ft banbrytande betydelse. Peter,'kejsare av Brasilien. — 1. P. I av Alcantara, 179S—1834, sön till Johan VI av Portugal, kejsare av Brasilien 1822—31. 1826 blev P. efter sin fader konung av Porttföal men överlämnade s. å. kronan åt sin dotter. — 2. P. II av Alcantara, 1825—4)1,.. son till den förre, vid' vars tronavsägelse 1831 lian blev Brasiliens kejsare. P. var allmänt aktad för sina humana tänkesätt ocli " genomdrev flera reformer men mäste till följd av en militärrevolt 1889 fly till Europa. Peter, ryska kejsare. — 1. P. I den store, 1672—1725, skaparen-av dét moderna ryska riket, son till tisar Alék-sej. 1689 besteg P. Rysslands tron. Med utlänningars hjälp omorganiserade han sin här efter europeiskt mönster och efter omfattande resor i Europa, under vilka lian bland aiiriät studerade skeppsbyggeri i Holland, återvände han för att införa europeisk civilisation i sitt rike. Med järnhård energi igångsatte han ett omfattande reformarbete ocli grundade huvudstaden Petersburg. För att skaffa Ryssland tillträde till Svarta havet och östersjön bekämpade hah turkar och svenskar (se Nordiska kriget). Genom sin seger över Karl XII förvärvade' P. åt Ryssland de svenska östersjöprovinserna och Viborgs län (freden i Nystad 1721). 1724 lät P. till efterträdare åt sig kröna sin andra gemål Katarina, sedan-hans son i förstå-giftet, Aleksej, dött i fängelse, där häri insatts för högförräderi. —2. P. II, 1715—30, den förres sonson, sön till tronföljaren Aleksej, éftérträdde kej-, sarinnah Katarina 1727. P. var den •siste manlige-ättlingen 'av liuset Ro-manov. — 3. P. III, 1728—62, dotterson till P. I, son till hertig Karl 'Fréd-rik, av, Holstein-GOttorp, utnämndes av kejsärinnan Elisabet till rysk tronföljare, sedan han avböjt ett svenskt