Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perubalsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anbud. P. tillträdde regeringen 1762.
Han slöt fred med Preussen och
rustade sig för ett angrepp mot Danmark.
Emellertid hade hans tydliga
preussiska sympatier gjort honom illa
omtyckt och till följd av en
palatsrevolution tvangs han att abdikera (1762)
till förmån för sin gemål, Katarina av
Anhalt-Zerbst. S. å. mördades han,
sannolikt på anstiftan av en av
Katarinas gunstlingar.
Peter I Karageorgevitj, konung av
Serbien, 1844—1921, son till furst
Alexander av Serbien, efter vars
avsättning han vistades utomlands. P.
blev serbisk konung 1903 efter mordet
på konung Alexander och drottning
Draga.
Peter Eremiten, Peter av Amiens, d.
omkring 1115, munk, som enligt
traditionen gav upphov till första korståget,
i vilket han själv deltog.
Peterhof, stad i Ryssland på s.
stranden av Finska viken, nära
Leningrad. P. var förr kejserligt
sommarresidens. Slottet P. anlades av Peter
den store år 1711.
Peter-Pauls-i’ästning:en, förr fästning
i Leningrad, numera använd såsom
statsfängelse. P. är belägen snett
emot Vinterpalatset. Inom fästningen
finnes en katedral, som förr var
begravningsplats för kejserliga familjen.
Petersburg:. — 1. Sankt P. kallades
1914—1924 Petrograd; nu är dess
officiella namn Leningrad*. — 2.
Hamnstad i Virginia, U. S. A., s. om
Ricli-mond. 31,000 inv.
Peterskyrkan i Rom började
uppföras 1506 efter ritningar av Bramante.
Sedermera medverkade flera
arkitekter, framför allt Miclielangelo, som
utformade huvudkupolen.
Huvudplanen för P. är ett grekiskt kors.
Senare tillfogades emellertid ett långhus.
Platsen utanför P. ordnades av
Ber-nini. Kyrkan invigdes 1626. Den är
kristenhetens största kyrka. Därnäst
komma domkyrkan i Milano, S : t
Pauls-katedralen i London och Kölnerdomen.
Peters ön-Ber ger, O. V., f. 1867,
kompositör, musikrecensent,
musikskriftställare. Sedan 1921 ledamot av
Musikaliska akademien. Bland r: s
kompositioner märkas romanser,
kvartetter, musikdramer (A r n 1 j o t,
Do-m e d a g s p r o f e t e r n a).
Peterspenningren, medeltida skatt till
påvestolen. Redan på 700-t. erlades
en sådan skatt från England.
Senare infördes den även i Danmark,
Polen, Norge och Sverige. Den
betalades emellertid aldrig från hela
Sverige och upphörde på 1500-t. Den
nutida ”peterspenningen” är en frivillig
gåvoinsamling till påvestolen.
Petersson. — 1. P. A. P. (P. i
Pä-boda), 1860—1920, politiker, 1894—190K
ledamot av andra kammaren, där han
blev en av de ledande inom
lantmanna-partiet. 1905 och 1906—09 var han
jordbruksminister. Han övergick sedermera
till det liberala partiet, som insatte
honom i första kammaren, 1910—1919.
1911—14 och 1917—20 var P. åter
jordbruksminister. Därefter var P. till sin
död ett halvt år senare landshövding i
Stockholms län. — 2. A. R., 1868—
1925, skulptör i Döderhult, som utfört
humoristiskt karikerande
träskulpturer samt utmärkta djurskulpturer.
Petimä’ter, sprätt, fjant.
Petit [peti’1, fr., liten. Tryckstil i
storlek mellan korpus och nonparelj,
t. ex. Petit.
Petition, ansökning, begäran,
ansöknings-, böneskrift.
Petit-maitre [pötimä’tr], se
Peti-mäter.
Peti’tum, önskemål.
Petjora. [petsjå’ra], rysk flod, som
upprinner i n. Ural och utfaller i
Ishavet, där den bildar ett vidsträckt
delta. Längd 1,4S0 km. P. är till
största delen av sitt lopp segelbar och äu
av stor vikt som samfärdsled.
Petrar’ca, Francesco, 1304—74,
italiensk skald och lärd. P. vistades
tidvis vid påvens hov i Avignon och i
Rom, tidvis i det lugna Vaucluse nära
Avignon. Samtiden ärade honom som
den förnämste bland lärde och skalder.
Han författade flera arbeten på latin,
såväl på vers som på prosa.
Eftervärlden har emellertid högst skattat hans
lyriska alstring på italienska, II c a
n-z o n i e r e, en samling dikter,
analy-serande skaldens eget känsloliv. De
mest berömda äro sonetterna till
Laura, P: s kvinnoideal. P. är den förste
av renässansens stora humanister och
därtill den förste skalden i modern
mening.
Petril’ika’t, förstening*.
Pe’trog:rad, se Leningrad.
Petrog:rafi\ vetenskapen om de
bergarter. som uppbygga jordskorpan,
deras kemiska och mineralogiska
sammansättning, struktur, geologiska’
fö-rekomstsätt, bildning och
omvandlingar.
Petroleum, se Bergolja.
Petro’nius, G., d. omkr. 66 e. Kr.,
romersk konsul, som sedermera blev
kej-sar Neros gunstling. Han förde ett
förfinat njutningsliv och var sin tids
auktoritet i frågor rörande smak och god
ton (arbiter elegantiarum). Dä P.
slutligen föll i onåd hos Nero, lät han
öppna pulsådrorna vid handleden och
förblödde långsamt, medan man på
hans befallning läste lätta dikter för
honom. Man anser, att P. författat
Trimalchios middag, en
samtidsskildring, vittnande om
utomordentlig människokännedom och
satirisk blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
