Punkaharju, en för sin naturskönhet berömd åsbildning, som stryker över sjön Puruwesi, ö. om Nyslott i ö. Finland. Punkt, en linjes begränsning. En punkt är alltså en storhet, som icke har utsträckning i någon riktning, medan en linje har utsträckning i en riktning (längd), en yta i två (längd och bredd) ocli en volym i tre (längd, bredd och höjd el. tjocklek). P. användes vidare som multiplikationstec-ken och två punkter (:), den ena över den andra, som divisionstecken. Punktögon. Hos insekter förekomma dels ögon med en lins, vilka kallas P. el. oceller, dels större ögon med flera linser, s. k. facettögon. Puns, stålverktyg av växlande form, som användes bland annat vid drivning och ciselering av metaller. Punsch, alkoholhaltig dryck, närmast att hänföra till likörerna. Den svenska P. tillverkas av arrak, socker och vatten. Pun’ta Are’nas, liten . hamnstad i Chile vid Magelians sund. Jordens sydligaste stad. Omkring 5,000 inv. Trådlös telegrafstation. Pupill’. — 1. Myndling. — 2. Se öga. Puppa är det stadium i en insekts utveckling, som ligger mellan larvstadiet och det fullt utbildade djuret. Förpuppningen är en slags hudöms-ning, åtföljd av genomgripande omdaning av jämväl inre kroppsdelar. Pur, ren, oblandad; idel; äkta, oförfalskad. Purcell [pör’sl], H., 1658—95, engelsk kompositör, skapare av en nationell opera i England, organist vid Westminsterkyrkan och vid kungl. kapellet. Bland P: s arbeten märkas operan King Arthur samt ett flertal religiösa kompositioner (Te d e u m and Jubilate). Pur6, en på vissa slags grönsaker (ärter, jordärtskockor), höns o. dyl. kokt soppa, som silats, så att de grövre, fasta beståndsdelarna avlägsnats. P. användes även som benämning på mos av potatis, frukt m. m. Purgatorio [porgatå’riå], it., "skärselden”, namn på andra delen av ”La divina commedia” av Dante*. Purge’ra, (egentligen rena) laxera*. Purifie’ra, rena. Pu’rim, en fest, som enligt Esters bok av judarna firas till minne av judarnas räddning från perserna. Puri’n, en organisk förening med formeln C5H4N4, från vilken kunna härledas ett flertal i djur- och växt-organismen förekommande föreningar såsom t. ex. urinsyra, som förekommer i ringa mängd i de köttätande djurens urin; teobromin, som förekommer i kakao; och koffein, som förekommer i kaffe och té. Purism, språkrensning, utmönstrande av främmande ord och vändningar ur ett språk. P. bottnar ibland i ganska ovidkommande patriotiska synpunkter. Om ett ord el. uttryck i och för sig är fullt användbart och är i gängse bruk spelar det naturligtvis ingen roll, att det härstammar från ett annat språk. Purita’ner (renhetsivrare), från 1560-t. namn på engelska protestanter, vilka uppträdde mot den episkopala kyrkan och fordrade, att statskyrkan skulle givas en renare, mindre katolsk form med den presbyterianska kyrkan i Skottland som förebild. Den presbyterianska puritanismen fick snart karaktär av ett politiskt parti och utgick segrande ur den stora engelska revolutionen. En ytterlighetsgrupp inom P. utgjordes av independenterna*. Jfr även Kväkare. Mot slutet av 1600-t. upphörde namnet P. att användas i denna bemärkelse. Numera avser man med P. i allmänhet en till ytterlighet sedesträng person. Purpur, ett rödviolett, särskilt under forntiden liögt uppskattat färgämne. P. framställdes ursprungligen uteslutande av vissa i Medelhavet förekommande snäckor men kan numera erhållas även på syntetisk väg. Purpursnäcka (Purpura) är namnet på en Medelhavssnäcka, av vilken man under gångna tider erhöll det violettröda färgämne, som kallas purpur. Skalet har kort spira och vid mynning. I andningshålans vägg finnes den s. k. purpurkörteln, som utgör en avlång, blekgul massa, som avsöndrar färgäm nessekretet. Pusj’kin, A. Sergeievitj, 1799—1837, Rysslands nationalskald, rönte starkt inflytande från Byron. Kvick satir och lyrisk stämningsrikedom känneteckna även P: s alstring. Bland hans förnämsta arbeten märkas den poetiska berättelsen Ruslan och L j u d m i 1 a, versromanerna Eugen O n e g i n och Zigenarna, den historiska tragedin Boris Go. dunov samt en del historiska noveller. Pu’sta, se Puszta. Puszta [po’sta]. Med P. avses ofta de ungerska grässlätterna. Ursprungligen benämning på stora gods med vidsträckta betesmarker; numera är P. den ungerska benämningen på lantgård. Pute’oli, se Pozzuoli. Puts, överdrag av murbruk, som anbringas in- el. utvändigt på väggar el. tak till skydd el. prydnad. Put’tes [-is], benlindor. Putti [po’tti], it., nakna barnafigu-rer (genier, amoriner), vilka inom konsten användas som ornamentsmotiv. Puvis de Ohavannes [pyvi' dö [-8javan’],-] {+8ja- van’],+} P., 1824—98, fransk målare, ut-