Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Punkaharju ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förde monumentalmålningar i en
dekorativ, harmonisk och avsiktligt
förenklad stil ur S:t Geneviéves legend
för Panthéon i Paris samt
stafflimålningar (Fiskarfamilj,
Muser-nas heliga lund).
Puy-de-Dome [pui’ dö då’m],
utslocknad vulkan i ett departement med
samma namn, Auvergne, mellersta
Frankrike. Når 1,465 m. ö. h.
Pygma’lion, sagokonung från Cypern,
vilken intogs av kärlek till en av
honom själv snidad kvinnobild. Afrodite
blåste liv i bilden och P. gifte sig
med Galatea, som hon kallas i senare
framställningar.
Pygrméer, dvärgfolk.
Pyja’mas, en ursprungligen japansk
beteckning för en nattdräkt, som
består av byxor och jacka.
Pyknome’ter, ett fysikaliskt
instrument, bestående av en glasflaska med
väl inslipad propp, som användes för
bestämning av vätskors och
(pulver-formiga) fasta kroppars specifika vikt.
Om glasflaskan väges först tom (vikt
p gram) och sedan fylld med
destillerat vatten (vikt P gram) erhålles
volymen av den vätskemängd,
glasflaskan rymmer. Fylles denna därefter
med den vätska, vars specifika vikt
skall bestämmas, och väges (vikt A
gram), erhålles specifika vikten (#)
jl_j,
enligt följande formel x — jrzi- Vid
bestämning av en i vatten olöslig fast
kropps specifika vikt väges först
flaskan, fylld med vatten, varefter en
uppvägd mängd av den fasta
kroppen ilägges. Efter ny vägning kan
mängden av det vatten beräknas, som
utrunnit vid den fasta kroppens
iläggande. Då denna mängd vatten anger
kroppens volym, erhålles dess
specifika vikt genom en enkel division.
Pyla’des, i den grekiska hjältesagan
Orestes’ trofaste vän och stridskamrat,
gift med Orestes’ syster Elektra. P.
har blivit beteckning för en trogen
vän.
Pylo’n, grek., ”stor port”, en
kolossal, tornlik byggnad, som uppfördes
på ömse sidor om portarna till de
gamla egyptiska tempelförgårdarna.
Pylonerna hade en uppåt avsmalnande,
rektangulär form. P. voro vanligen
försedda med målningar.
Pym [pim], J., 1584—1643, engelsk
politiker, spelade en betydande roll
under Jakob I och Karl I som en av
ledarna för oppositionen i
parlamentet.
Pyndare, en olikarmad balansvåg av
en typ, som användes redan under
forntiden. Den kortare armen är
försedd med en krok el. annan anordning
för varans uppbärande; den längre är
graderad och försedd med en flyttbar
vikt. Jfr Besman.
Pyramid. — 1. Mat. En polyeder,
vars tre (el. flera) sidoytor mötas i
en punkt, spetsen, medan den
återstående begränsningsytan, basytan,
skär sidoytorna utan att passera
genom spetsen. —2. Fornegyptisk
kunga-grav. P. uppfördes i allmänhet på en
kvadratisk grundyta och de fyra
sido-planen förenades i en spets.
Materialet var tegel el. oftast sten. De flesta
P. ligga i Nedre Egypten, de
berömdaste vid byn Gise. Den väldigaste
är Cheops P., som har varit 146 m.
hög och 233 m. bred (nu 137 och 227).
P. höra till de äldsta bevarade
byggnader i världen.
Py’ramus och This’be, ett älskande
par i Babylon, vars kärlekssaga
besjungits av den romerske skalden
Ovi-dius samt av Shakespeare karikerats
i ”En midsommarnattsdröm”.
Pyrenéerna, tertiär bergskedja,
bildande gräns mellan Spanien och
Frankrike, sträckande sig från Biscayaviken
i v. till Medelhavet i ö. Längd
omkring 430 km. Bredd 60—130 km.
Högsta toppen Maladetta når 3,400 m. ö. h.
Pyrene’iska lialvön, benämning på
den västligaste av Sydeuropas tre
lialvöar, uppkallad efter bergskedjan
Pyrenéerna, vilken skiljer halvön från
det övriga Europa. Se Spanien och
Portugal.
Pyridi’n, organisk förening, kem.
formel CsHcN, som innehåller en
sexle-dig kvävekärna med en kväveatom. P.
erhålles ur den vid torrdestillation av
ben bildade benoljan. Den är en
färglös, giftig vätska, som löses i vatten
och kokar vid 117°. Användes bl. a.
som denatureringsmedel.
Pyri’t, miner., se Svavelkis.
Pyroelektricitet, de elektriska
laddningar, som kristaller erhålla, då de
uppvärmas el. avkylas.
Pyrofo’rer kallas ämnen, som så
snabbt oxideras i luften, att de
därigenom upphettas till
glödningstempe-ratur el. antändas. Exempel på dylika
ämnen äro järn och kobolt i mycket
fint fördelat tillstånd.
Py’rofosforsyra, se Fosfor.
Pyrograllo’1 el. pyrogallussyra, kem.
formel CsHs(OH)8, bildas vid
upphettning av galläppelsyran. Färglösa
kristaller, som lätt lösas i vatten. Den
är ett kraftigt reduktionsmedel och
användes därför bland annat som
framkallningsmedel inom fotografin.
Py’rola, växtsläkte, tillhörande
familj Pyrolacete, som utmärkes av
övervintrande blad och vita klocklika
blommor växande i klase. Flera arter
finnas i våra skogar.
Pyrolusi’t, brunsten*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
