Pyromani’, en hos vissa sinnessjuka förefintlig fix idé att åstadkomma mordbrand. Pyrome’ter, apparat för mätning av mycket höga temperaturer. Den vanliga kvicksilvertermometern kan av två skäl ej användas för uppmätning av mycket höga temperaturer. Dels kokar kvicksilvret redan vid en sä pass låg temperatur som 357°, dels motstår ej glaset alltför höga värmegrader. En kvicksilvertermometer, där rummet över kvicksilverpelaren ej är såsom i vanliga fall lufttomt utan fyllt med en gas, som ej angriper kvicksilvret t. ex. kolsyra el. kvävgas, kan däremot, särskilt om termometerkärlet tillverkas av något hårdsmäl-tare ämne än vanligt glas t. ex. kvarts el. metall, användas för mätning av åtskilligt högre temperaturer. Med gas- el. luftpyrometrar (ett slags gas el. lufttermometrar, innehållande vät-gas el. helium) och med behållare av porslin, kvarts, platina el. iridium kunna än högre temperaturer mätas. För vissa tekniska ändamål användas, då särskilt stor precision ej är erforderlig, Segers normalkäglor, som äro tillverkade av material med känd smältpunkt (olika slags porslin) och som införas i den ugn, i vilken temperaturen skall bestämmas. Mycket höga temperaturer kunna med stor noggrannhet bestämmas genom strål-ningsundersökningar. Pyro’p, en körsbärsröd varietet av mineralet granat*, vilken räknas som ädelsten. Py’rosyra benämnes vissa syror, vilka erhållas genom borttagande av vatten från en syra. P. finnas exempelvis av svavelsyra och fosforsyra. Pyrotekni’k, fyrverkeri*. Pyroxe’ner, miner., en grupp silikat-mineral av olika sammansättning, bland vilka några äro vanliga berg-artsbeståndsdelar (ex. ägirin, augit, diopsid. diallag, enstatit, bronzit, hy-persten). Pyroxyli’n, bomullskrut* Pyrr’hus, 319—272 f. Kr., konung i Epirus, en av antikens förnämsta härförare, bistod tarentinerna mot romarna. som han besegrade vid Herak-lea (280) och vid Asculum (279). Den senare segern medförde emellertid så stor manspillan, att P. lär ha utropat: ”En sådan seger till och jag är förlorad!” (Pyrrhusseger). Vid Bene-ventum (275) led han nederlag mot romarna. tJnder en gatustrid i Argos dödades P. Pyrr’husseg:er, en fördel, som vunnits med oproportionerligt stora uppoffringar. Jfr Pyrrhus. Pytha’s:oras, grekisk filosof, omkring 580—500 f. Kr., stiftare av en filosofisk orden, vars medlemmar voro Påfågel med upprest stjärt. bundna av vissa levnadsregler och huvudsakligen sysslade med musik, astronomi och matematik, och skapare av ett filosofiskt system, byggt på analogier från matematiken. P. var en betydande matematiker, som bland annat uppställt den s. k. pythagoreiska satsen, enligt vilken kvadraten pä liypotenusan i en rätvinklig triangel är lika med summan av kvadraterna på kateterna. Pytliagore’iska satsen, se Pythago-ras. Py’thia, lat., prästinnan i Apollons orakel i Delfi*. Py’thonormar (Pythoninge) tillhöra jätteormarnas familj (Boidse). Omkring 20 arter äro kända av släktet Python, bland vilka må nämnas: Nätormen (P. reticulatus), som är allmän i Indokina och når en längd av c: a 8 meter, Tigerormen (P. mo-lurus), vilken är hemmahörande i Ost-indien och på Ceylon och är mindre än föregående, samt Klippormen (P. natalensis) i s. Afrika. P. leva av smärre däggdjur från råttor upp till rådjur men angripa aldrig människor. Deras kött ätes av infödingarna. Påfågelsläktet (Pavo), fasanliknan-de fåglar inom hönsfåglarnas ordning (Galliformes). P. har litet, på sidorna naket huvud med fjäderbuske på hjässan. Stjärten bär en praktfull fjäderskrud, som kan resas upp och medelst stark muskulatur utbredas solfjäderlikt. Hithörande arter, som höra hemma i Ostindien, äro de största av alla hönsfåglar och kraftfullt byggda. Förutom den vanliga Påfågeln (P. cristatus), som sedan forntiden hållits tam i Europa, kan också nämnas den Javanska påfågeln (P. muticus), som tillhör Sundaöarnas djurvärld. Påföljd enligt 2:a kapitlet 19 paragrafen i strafflagen innebär, att den dömde efter uttjänat straff under viss tid ej får åtnjuta vissa medborgerliga rättigheter såsom rösträtt, ej får nyttjas i rikets tjänst etc. P. motsvarar