De bestå alltså av elektroner. Deras avböjning i ett magnetiskt kraftfält sker på grund härav i motsatt riktning mot a-strålarnas och enligt de regler, som gälla för en negativ elektrisk ström. De snabbaste partiklarnas hastighet är nästan lika stor som ljusets, deras genomträng-ningsförmåga är liksom deras fotografiska verkningar mycket kraftig, y-strålarna likna mycket hårda röntgenstrålar och äro sålunda av vågrörelsenatur. Deras genomträngnings-förmåga är synnerligen stor. De kunna t. ex. genomtränga en blyplatta av flera centimeters tjocklek. Radiolarieslam, ett inom vissa djupa delar av världshaven utbrett bottensediment, bestående huvudsakligen av mikroskopiska kiselorganismer (radio-larier). Ra’dium, ett år 1898 av makarna Curie upptäckt grundämne. Kem. tecken Ra. Atomvikt 226. R. liknar i kemiskt avseende närmast barium. Utgångsmaterialet för framställning av radium var till en början huvudsakligen pechblände från Joachimsthal i Böhmen. Numera framställes R. i ganska stora mängder av det amerikanska mineralet carnotit samt av pechblände från belgiska Kongo. Radiumbehandling. Vid R. använder man sig av 7-strålar (Jfr Radioaktivitet). De övriga strålarna avstängas genom en blykapsel, som omsluter en liten mängd radiumsalt (ra-diumklorid). 7-strålar äro de verksamma strålarna även i röntgenljus. (Jfr Röntgen). Fördelen med användandet av radium är, att man kan bättre inrikta strålningen på svåråtkomliga punkter, exempelvis genom att införa radiumkapslar i kroppens håligheter och organ. Radiumemanation, den första omvandlingsprodukten vid radiums sönderfallande. Kem. tecken Em. Atomvikt 222. R. kallades ursprungligen niton. Som kem. tecken användes under denna tid Nt. Radiumhemmet, en år 1910 upprättad anstalt i Stockholm, där radium- och röntgenbehandling lämnas. Rad ja, se Ra ja. Ra’dom, stad i v. Polen. 60,000 inv., till 6törsta delen judar. Läderindustri. Ra’facl, 1483—1520, hette egentligen Raffaello Santi, italiensk målare. R. verkade 1504—08 i Florens, därefter i Rom. Här utförde han de berömda s. k. stanserna i Vatikanen, väggmålningar i tre smärre rum. Han målade dessutom talrika stafflimålningar, bland vilka märkas den Sixtinska madonnan, som numera finnes i Dresden. Trots hans tidiga död är hans produktion oerhört omfattande. Han var dessutom verksam som arkitekt (t. ex. Palazzo Pandolfini i Florens). Som konstnär räknas R. till en av mänsklighetens störste. Han besatt visserligen ej Michel Angelos väldiga kraft, men hans tavlor ha en oefterhärmlig harmonisk behagfullhet. I komposition och färgbehandling, var han en mästare. Perspektiviska svårigheter löste han som på lek. Raff, J. J., 1822—82, schweizisk-tysk tonsättare, 1877 föreståndare för Hoeh-ska konservatoriet i Frankfurt a. M.f mest bekant för sin instrumentalmusik (symfonierna I m Walde och L e-nore). R. har även skrivit flera verk för violin, piano etc., vilka ofta spelas. RaffaelFi, J. F., 1850—1924, fransk målare, har med god karakteriserings-förmåga framställt typer ur småborgar- och allmogemiljö (Bröllopsgäster utanför vigsellokalen, Den tjänstsökande) samt även med framgång uppträtt som por-trättör. Raffina’d, renat socker. Raffinering, rening av olika ämnen t. ex. socker, metaller m. m. — Ra f-f i n e’r a d, renad, även förfinad, kräsen. Rafflesia Arnoldi. Rafflesiacese, växtfamilj, tillhörande ordningen Polycarpicse. Arterna äro parasiter och bestå i en del fall endast av smala trådar, som leva i värdväxten. På dessa trådar utslå blommor, vilka genombryta ovanför liggande vävnader. Rafflesia arnoldi, som växter på Sumatra, är bekant för sin jättestora blomma (omkring 1 m. i diameter). Rafriischissö’r, fr. rafraichisseur, pulvrisatör, apparat för pulvriserande av vätskor, eau de colognedusch. — Rafräsche’ra el. rafraichera, svalka, uppfriska.