Raga’ta, argsint, trätgirig och besvärlig kvinna. Ragaz’, livligt besökt badort i S: t Gallen, Schweiz. Radiumkällor. Raglan [rseg’lsen], rymligt, med vida ärmar försett ytterplagg av särskilt snitt. Ragniar Lodbrok, frejdad nordisk sagolijälte, vars historiska motsvarighet är en jarl hos konung Harek av Danmark (800-t.). Kring E. och hans söner, Lodbrokssönerna, har folkfantasin efter hand knutit en hel serie krigiska och romantiska sagor, vilka bearbetats av säväl danska som norska hävdatecknare. Ragnarök, i den nordiska gudasagan världens undergäng, då gudarna liksom allt skapat skall förintas. En beskrivning av E. återfinnes i Snorres Edda. Ragu', starkt kryddad köttstuvning. Ka’gundu.sjön, en 2T km. lång sjö i Indalsälvens dalgång, ö. Jämtland. 1796 försvann sjön på grund av att en sandbarriär vid sjöns nedre ända genombröts. Arbetet med genombrottet leddes av en f. d. köpman, Magnus Huss, kallad Vild-Hussen. E: s forna utlopp bildar det bekanta ”Döda fallet”. Jfr även Hammarforsen. Till katastrofen 1796 anknyter sig P. Hallströms roman Döda Fallet. Ragu’sa. — 1. E., officiellt benämnd Dubrovnik, hamnstad i Dalmatien, Jugoslavien, belägen vid Adriatiska havet. 9,000 inv., serber. Biskopssäte. Export av olivolja. —■ E. var på 1500-talet en självständig republik. — 2. Stad på sö. Sicilien, Italien. 38,000 inv. Raid el. räd, eng., ursprungligen plundringstäg; plötsligt, väpnat anfall (kavalleri-, flygmaskins- el. flottangrepp). Raison d’étre [räsOng’ dätr], fr., skäl för tillvaro. Rais-ITIi, M. Ahmed el-, omkring 1865 —1925, marockansk krigarhövding, utförde djärva rövarbedrifter och erkändes av en del stammar kring Tanger som hövding. E. förskaffade sig stor makt, vilken dock minskades, sedan Marocko ställts under fransk överhöghet (1912). Raj'a. — 1. Icke-muhammedanska turkiska undersåtar. — 2. Indisk furstetitel. Raja Yoga, [ra’dsja jå’ga], term för ett uppfostringssystem inom teosofin, som bland annat tillämpas vid Point-loma. Rajgräis, arter av släktet Lolium, tillhörande gräsens familj. Engelskt r a j g r ä s (L. perenne) är tämligen allmänt vid vägkanter och på odlade ställen i vårt land. Italienskt r a j g r ä s (L. multiflorum) är besläktat med föregående men har i motsats mot detta ytteragnarna oftast borst- bärande och ej kortare än skärmfjället. Ursprungligen odlad. Rajole’ra, djupplöja. Rajputa’na, brittiskt lydland i v. Hindostan*, Främre Indien, mellan Indus och Vindhyabergen, 360,000 kvkm., 10 milj. inv. E. är uppdelat i 18 stater. Den brittiska generalguvernören har sitt säte i Mount-Abu. Rake’t, fyrverkeripjäs, som består av en cylinderformad hylsa, innehållande drivsatsen, tändmedel samt, för styrningen, en vid hylsan fäst stång. Därjämte tillkommer alltefter det ändamål, för vilket raketen är avsedd, en särskild lyssats, en krevadpatron, en räddningslina (vid livräddningsrake-ter) el. dyl. Raki’tis, se Engelska sjukan. RÄköczi [ra’kåtsi], siebenbiirgisk furstesläkt, bland vars medlemmar märkes Georg E. I, 1591—1648, vald till furste av Siebenbiirgen 1630. E. var en ivrig protestant och inledde underhandlingar med svenskarna. 1644 inföll han i Ungern, och i freden i Linz f. å. fingo de ungerska protestanterna sin religionsfrihet bekräftad. Raleigli [rå’li], huvudstad i North Carolina, U. S. A. 27,000 inv. Raleigh [rå’li], sir Walter, 1552— 1618, engelsk krigare oeh hovman, var för en tid drottning Elisabets mest inflytelserika gunstling. Han grundade 1584 den engelska kolonin Virginia i Amerika. E. bidrog verksamt till försvaret mot den ”oövervinneliga armadan” 1588. Under Jakob I häktades E. som misstänkt för delaktighet i en sammansvärjning och satt fängslad 1603—16. 1617 blev E. ledare för en guldsökarexpedition till Guyana, efter vars misslyckande E. avrättades. Ralje'ra, skämta, driva gäck med. — E a I j a n t’, skämtsam, gycklande. Rallentan’do, it., mus., minskande 1 hastighet. Rallsliiktct (Eallus) hör till vadarnas ordning (Grallatores). Omkring 30 arter i Europa, Asien och Amerika. Hos oss finnes Vattenrallen (Ballus aquaticus). Den för ett undangömt liv bland vass, starr och andra vattenväxter i kärr oeh igenvuxna sjöar. Sannolikt rätt allmän i Göta- och Svealand. Ramaya’nav berömt indiskt nationalepos, i sin ursprungliga form skrivet av en enda diktare Valmiki från 3: e el. 4: e årh. f. Kr. E. består av 7 böcker och besjunger konungasonen Eamas öden. Rameau [ramå’], J- P-, 1683—1764, fransk musikteoretiker oeh kompositör, den egentlige skaparen av harmoniläran, utvecklade vidare den av Lul-ly* grundlagda franska operastilen. E: s förnämsta opera är Castot och 1’ o 11 u x,