öbågens fortsättning i n. 76,000 kvkm. S. delen av S. tillhör Japan. Huvudnäringen är där fiske. N. delen av ön, som tillhör Ryssland, besattes av japanerna år 1920. Den har nu återlämnats, japanerna ha emellertid utverkat vittgående koncessionsavtal rörande dess rika kol- och oljefyndig- Sachs [sax]. — 1. Hans S., 1494—1576, tysk skald, skomakare i Niirnberg, där han tillhörde mästersångarnas ”sängskola”. S. utövade ett vidsträckt författarskap ; förutom religiösa reforma-tionssånger författade S. även berättelser, fastlagsspel och skaldestycken. Med sin naivt medryckande och samtidigt djupa diktning intager S. ett av de främsta rummen i 1500-t :s tyska litteratur. — 2. J. v. S., 1832—97, tysk botanist, en bland grundläggarna av den moderna växtfysiologin. Sachsare [sax’are], germansk folkstam vid Nordsjökusten, vilken företog härnadståg mot Galliens och Bri-tanniens kuster. Vid mitten av 400-t. medverkade de jämte angler och jutar till Britanniens erövring. På 500-t. blevo S. den förnämsta stammen i Nordtyskland och utbredde sig åt s. och v., men deras rike erövrades mot slutet av 700-t. av Karl den store. På 900-t. utgjorde Sachsen ett av de fem stamhertigdömena i Tyskland. 1180 upplöstes hertigdömet Sachsen, men en del av landet jämte titeln övergick till Bernhard av Askanien. Detta, det s. k. yngre hertigdömet Sachsen, uppdelades 1260 i (Sachsen-)Lauenburg* och (Sach-sen-)Wittenberg*, vilket senare tillföll huset Wettin (jfr Sachsen). Sachsen [sak’sen]. — 1. Stat i för-bundsrepubliken Tyska riket, belägen omkring Elbe, n. om Erzgebirge. 15,000 kvkm., 4.9 milj. inv. Europas tätast befolkade stat. Huvudstad Dresden, 600,000 inv. — S. är till övervägande del ett bergland, vilket i n. övergår i det nordtyska låglandet. På grund av den stora rikedomen på sten- och brunkol är S. en av Tysklands förnämsta industristater med ytterst mångsidig industri. Bland viktigare industrigrenar märkas textil-, maskin- och metallindustri, porslins- och glasindustri, pappersindustri, bokbinderier och boktryckerier (Leipzig) samt tillverkning av musikinstrument. Viktigaste industristäder äro Leipzig, Dresden och Chemnitz. — 2. Preussisk provins, belägen omkring Elbes mellersta lopp nv. om S. 1. 25,000 kvkm., 300,000 inv. S. är Preussens bördigaste provins. Omfattande odling av sockerbetor bedri-ves. S. är centrum för Tysklands sockerindustri. — Historia. De områden, som motsvara nuvarande S., beboddes ursprungligen av germanska stammar. Under 600-t. översvämmades emellertid dessa områden av slaviska stammar men blevo från och med 900-t. åter germaniserade. 1423 kom det dåvarande hertigdömet S. under markgreven Fredrik av huset Wettin, vilken erhöll kurfurstlig värdighet. Under 1400-t. delades de kurfurstliga besittningarna på två linjer. Den er-nestinska linjen erhöll det egentliga kurfurstendömet (det forna hertigdömet) S. Den albertinska linjen fick bland annat markgrevskapet Meissen samt n. delen av Timringen. Hertig Mo-rits av den albertinska linjen råkade på 1540-t. i strid med sin syssling, kurfurst Johan Fredrik. I förbund med kejsar Karl V besegrade han Johan Fredrik (se Schmalkaldiska kriget) och fråntog honom en stor del av hans besittningar, främst det egentliga kur-landet, med vilket följde den kur-furstliga värdigheten. Hädanefter var den albertinska linjen den politiskt mest betydande. Under trettioåriga kriget slöt sig S. först till de kejserliga men tf&ngs att för en tid övergå till Sverige (1631—35), varefter kurfursten åter anslöt sig till kejsaren. 1697 valdes kurfurst Fredrik August till Polens konung under namn av August II och härmed grundades en personalunion mellan Polen och S., vilken varade i 66 år. Under sjuåriga kriget utsattes S. för en långvarig preussisk ockupation men förlorade intet landområde. Efter att ha besegrats av Napoleon vid Jena 1806 slöt sig S. till Frankrike. S. å. antog kurfursten titeln konung av S. På Wienkongressen måste den saxiske konungen avstå tre femtedelar av sina länder till Preussen. I 1866 års krig mellan Österrike och Preussen ställde sig S. på Österrikes sida. En preussisk armé inryckte i S., som ställdes under preussisk, militärförvaltning. Samma år beslöts, att S. med oförminskat område skulle inträda i Nordtyska förbundet. S:s vidare historia sammanfaller med Tysklands historia. Sachsen-ATtenburg; [sak’sen-], förr hertigdöme i Tyska riket. 1,300 kvkm. S. utgör numera en del av republiken Thiiringen. Sachsen-Ko’bnrg;-Go’tha [ sak’sen J, förr hertigdöme i Tyska riket, beläget på Thiiringerwald, bestående av S.-Ivoburg och S.-Gotha, tillsammans 1,900 kvkm. Sedan 1920 utgör S.-Ko-burg en del av Bayern, under det att S.-Gotha har uppgått i republiken Thiiringen. Sachsen-Meiningen [sak’sen maj’-], förr hertigdöme i Tyska riket. 2,400 kvkm. Sedan 1919 utgör S. en del av republiken Thiiringen. Sachsen-Weimar [sak’sen vaj’-], förr tyskt storhertigdöme, 3,600 kvkm. Uppgick 1919 i republiken Thiiringen. Tidens Lexikon. (8