S. historia och filosofi och lyckades genom Goethes förmedling erhålla en professur i historia i Jena, dit han flyttade 1789. Hans förnämsta historiska arbete är en Historia över trettioåriga kriget. Sin uppfattning av konsten och dess ställning till livet har han bland annat framställt i arbetet Om människans estetiska fostran. 1799 flyttade S. till Weimar, för vars teater han flitigt arbetade. Bland S: s storslagna skådespel märkas tragedierna W a 1-lenstein, Maria Stuart och Jungfrun av Orléans samt fri-hetsdramat Wilhelm Tell. S:s lyriska alstring omfattar dels tankelyrik (den imponerande filosofiska dikten Das Ideal und das Leben), dels romanser, skrivna på ett glänsande, bildrikt språk (D a s Lie d y o n der G locke). SchiHerkrage, vid, framtill öppen skjortkrage. Den kallas även ”Byronkrage”. Schimpans’ (Troglodytes niger) hör till de smalnäsiga apornas grupp. Den lever i v. Centralafrika i mindre sällskap el. familjer. Färgen växlar från grå till brunsvart, och man har velat särskilja flera varieteter. Hannen blir omkr. 1.5 ni. hög, honan något mindre. Den är god klättrare, överarmen är något längre än underarmen. Handen är smal med liten tumme, ögon-brynsbågarna äro svagt utvecklade, öronen stora och utstående, och å huvudbenen saknas de utskjutande benfästen för muskler, som karakterisera gorillan. Man har velat göra gällande, att S. skulle vara närmare besläktad med en del förhistoriska människoraser, medan andra skulle stå närmare gorillan. Teorin om ett på så sätt dubbelt ursprung för människosläktet har dock hittills vunnit föga anklang. Schip’kapasset, se Sjipkapasset. Schism, splittring, söndring (särskilt mellan olika kyrkosamfund). Sehitomir, se Zjitomir. Schizofreni', se Sinnessjukdomar. Schla’ger, populär revy el. kabaret-visa, slagdänga. Sclilaraffcnland, ty., ett fantasiland, där människan utan ansträngning erhåller alla materiella njutningar och där lättjan är en dygd. S. benämnes på franska ”pays de Co-cagne”. Schle’gel. — 1. A. Y. von S., 1767—• 1845, tysk författare, en av de mera framträdande litterära personligheterna i den tyska romantiken. Utom egna arbeten utgav S. väl utförda översättningar. Han var bland annat den förste, som översatte Shakspere. — 2. V. F. v. S., 1772—1829, tysk författare, broder till föregående. Lik- som denne var han en av romantikens mera bemärkta figurer. Han var mera obalanserad än brodern, och en del av hans arbeten väckte på sin tid opposition. I flera arbeten utformade han romantikens åskådningar. Han räknas som en av riktningens ledande teo-retici. Schlei [sjlaj], vik av östersjön pä Schleswigs ö. kust. Vid dess innersta ände ligger staden Schleswig. Selileiermacher, F., 1768—1834, tysk teolog och filosof, som strävade att med utgångspunkt från Kant och delvis i opposition mot Kant och Fichte utveckla en religiöst betonad filosofisk åskådning. Schle’sien, provins i sö. delen av Preussen, omkring Oder, 27,000 kvkm. 3 milj. inv. Huvudstad Breslau. 530,000 inv. S. är till övervägande del ett lågland. Jordbruk är huvudnäring med vete, korn, råg och havre som viktigaste produkter. Därjämte odlas sockerbetor i stor utsträckning. 1 S. finnas betydande stenkolslager och rika tillgångar på järn- och zinkmalm. Industrin är högt utvecklad och mångsidig. Jfr Oberschlesien. Scliles’wig. — 1. Se Schleswig-Hol-stein. — 2. Stad i Schleswig, vid östersjön och innersta änden av viken Schlei. 21,000 inv. Schles^ig-Holstein [- håll’stajn], preussisk provins i nv. Tyskland, belägen mellan östersjön och Nordsjön. 15,000 kvkm., 1.5 milj. inv. — S. är en fortsättning av nordtyska låglandet, ö. delen är tämligen bördig och lämpar sig väl för åkerbruk. Mellersta delarna upptagas av sandhedar, bevuxna med ljung och skog. I v. utbreda sig marskland. Boskapsskötsel, jordbruk och fiske äro huvudnäringar. Industrin utgöres huvudsakligen av skeppsbyggeri. S. norr om Flensburg-viken tillhör numera Danmark i enlighet med Versaillestraktaten och en år 1920 företagen folkomröstning. Jfr Holstein och Schleswigska krigen. Schles’wiR:ska krigen. — 1. Första schleswigska kriget el. schleswigska treårskriget (1848—51) kallas danskarnas krig mot de upproriske i Schles-wig-Holstein samt deras tyska bundsförvanter. Efter sega strider med växlande framgång voro danskarna herrar i Schleswig, och den schleswig-holsteinska hären tvangs av tyska förbundsdagen att lägga ned vapnen 1851. Året förut hade Danmark slutit fred med Preussen i Berlin. — 2. Andra schleswigska kriget utkämpades 1864 mellan Danmark å ena sidan och Preussen och Österrike ä den andra. Orsaken var närmast en tvist om Schleswigs statsrättsliga ställning till Danmark, vilken Preussen använde sig av för att framkalla krig.