Den danska hären försvarade med seg tapperhet sin ställning vid Dybböl, men slutligen stormades Dybbölskan-sarna av preussarna. Efter en kort vapenvila fortsatte danskarna den ojämna striden men måste slutligen ingå en fred i Wien och avträda Schleswig, Holstein och Lauenburg. Schliemann [sjli’-], IL, 1822—90, tysk fornforskare. S. företog storartade undersökningar i Grekland och Mindre Asien, vars resultat blivit av banbrytande betydelse för studiet av antiken. Han utförde grävningar bland annat vid Hissarlik i Troas, varvid en mängd ruiner kommo i dagen (jfr Troja), undersökte konungagravarna inom Akropolis och i Mykene samt utgrävde kungaborgen i Tiryns. Schliis’selburg, fordom Nöteborg, stad i nv. Ryssland vid Nevas utlopp ur Ladoga. 10,000 inv. Sclily’ter, K. J. D., f. 1879, häradshövding. S. var 1919—20 och efter 1925 medlem av första kammaren. Konsultativt statsråd i Brantings ministär 1921—23 och i Sandlers 1925—26. Schmalkal’diska artiklarna, ett av Luther uppställt aktstycke över den evangeliska läran, 1536 underskrivet av de förnämsta reformatoriska teologerna. S. upptogos senare som en av den lutherska kyrkans bekännelseskrifter. Schmalkardrska förbundet, benämning på ett politiskt förbund, som 1530 ingicks mellan en del protestantiska furstar och riksstäder i n. och mellersta Tyskland i syfte att stödja protestantismens sak, i nödfall genom väpnat ingripande. I förbundet ingingo allt flera nordtyska furstar samt en del sydtyska riksstäder. Kej-sar Karl V beslöt slutligen att med vapenmakt kuva de tyska protestanterna och så utbröt det Schmalkaldiska kriget (1546—52). Detta gick i början olyckligt för protestanterna, emedan kejsaren lockat pä sin sida den protestantiske hertig Mo-rits av Sachsen. Vid Miihlberg besegrades den ene av protestanternas ledare, kurfursten Johan Fredrik av Sachsen, och strax därpå tillfångatogs den andre, lantgreven Filip av Hessen. Därefter underkastade sig den ena efter den andra av de protestantiska furstarna och förbundet upplöstes. Då övergavs emellertid kejsaren av hertig Morits, som oförmodat angrep honom med en här, och tvangs att ingå fördraget i Passau 1552, varvid det bestämdes, att protestanterna tills vidare skulle få religionsfrihet (Passaufördraget). Schmalkaldiska kriget, se Schmalkaldiska förbundet. Schmidt, J. K., se Stirner. Schmol’ler, G. von, 1838—1917, tysk nationalekonom, tillhörande den historiska skolan. S. tillhörde de starkt socialreformatoriskt intresserade katedersocialisterna. Schnee’koppe, Riesengebirges högsta topp. 1,(500 nij ö. h. Sehnéevoigt [sjne’fåjkt], G. L., f, 1872, finländsk violoneellist och orkesterdirigent. 1914 blev S. förste dirigent vid den nybildade stadsorkestern i Helsingfors. 1915—24 var S. förste dirigent vid konsertföreningeu i Stockholm. S. har företagit flera konsertresor i Europa. SchnelTklops, maträtt, bestående av en skiva stekt oxkött, över vilken hälles en sorts gräddsås. Schnit’zeljakt, se Snitseljakt. Selinit’zer, E., 1840—92, tysk-judisk Afrikaforskare, med. doktor, vanligen kallad Einin pascha. S. hade en tid anställning i Turkiet men gick 1876 i egyptisk tjänst och övertog 1878 som guvernör efter Gordon ledningen av Ekvatorialprovinsen. Genom mahdins uppror avskars varje förbindelse med Egypten och Europa, och S. kom i en synnerligen farlig ställning, varur han befriades genom Stanleys undsätt-ningsexpedition 1889. Därefter gick S. i tysk tjänst och mördades av araber under en expedition i Central-Afrika. Schnit'zler, A., f. 1862, österrikisk författare. S. har skrivit en mängd teaterstycken, vilka med framgång uppförts (Älskog, L i 11 e r a t u r, Intermezzo, Det vida landet) samt ett flertal noveller och romaner (Löjtnant Gusti, Vägen u t t i 11 1 i v e t). S. har framför allt skildrat livet i Wien och mästerligt fått fram dess särstämning, blandningen av lättsinne och melankoli. Schnorr von Ca’roIsfeld [- fånn - felt] J., 1794—1872, tysk målare, 1846 direktör för akademin och målningsgalleriet i Dresden. S. är framför allt känd för sin Bibel in Bilder n. Schod’dy, se Shoddy. Scholan’der. — 1. F. V. S., 1816—81, arkitekt, målare, författare, 1848 professor i byggnadskonst vid akademin. Av S: s arkitektoniska arbeten må nämnas Bernadottes k a gravkoret i Rid da rholm skyrkan samt öster malm skyrkans kupol. S. utförde flera serier av teckningar (F j o 1 n e r s saga) samt skrev dikter och prosaberättelser. — 2. Sven S., f. 1860, den förres son, vissångare. S. har gjort sig särskilt populär som Bellmanssångare. Schola’ris [sko-], lat., skolgosse. Schonberg [skå’n-], Torsten, f. 1882, konstnär. Framstående tecknare av illustrationer och bokomslag. S. har även utfört en mängd verkningsfulla reklamaffischer.