luUwuse- s: s Sch.afllumstinr^_ (\Vui&fo?wr SCHWEIZ Skala 1:3200 000 <j>_25_5^kn JSaseL, 'j&rait. Womlxin, La, Ouuuyd&Fonds mnv /Xmlchattd- // S \\cnvdi^^flSS7-j| sjou, vsö UNTERWALDEN\ ■TIuitl >avos V A/U D / l^Lausaiirui bitrj-l iclwald ,S:t Gotthard \ passet A SjilfscrJoch: i* \ \ Berninafcslt .«* ) \ j~\y»o;VL / Simplon--f passet \ sJBeUinzona. j^Ö-tVcL calpern^ _ ^Matterhorn ^^500-U S^M;t R( 4638 Cham/mijc Conu» 4810 :t Blanc [Carrzo Schwa’biska skaldeskolan, beteckning dels för 1200-t:s tyska minnessångare, vilka använde sig av schwabisk dialekt, dels på en grupp nyromantiker på 1800-t., bland vilka märkas Uhland och Kerner. Schwartz, Marie Sofie, 1819—94, författarinna, som på sin tid var mycket populär. Bland hennes arbeten märkas Positivspelarens son, Mannen av börd och kvinnan av folket m. fl. IS:s författarskap spåras påverkan från Dickens. Hon gjorde sig även till tolk för jämförelsevis frisinnade idéer. De flesta av hennes arbeten ha föga litterärt värde. Schwarz^urg-RiFdoIstadt, förr fursten döme, ingår numera i den tyska republiken Thiiringen. 940 kvkm., 99.000 inv. Schwarz/burg-Son^lersliausen, förr fursten döme, ingår numera i den tyska republiken Thiiringen. 860 kvkm., 93.000 inv. Schwarzwald, bergstrakt i sv. Tyskland, på gränsen mellan Baden och Wurttemberg. Högsta toppen, Feld-berg, når 1,500 m. ö. h. S. är till stor del en urbergshorst, genom förkastningar begränsad mot Rhen dalens gravsänka. Schweinfiirtergrönt [sjvain’fort-], se Kejsargrönt. Schweinfurth .[sjvain’fort], G. A., 1836 —1925, botaniker och geograf, vilken företagit flera forskningsresor i Afrika, varvid han gjort betydelsefulla geografiska, etnologiska och botaniska rön. Seliweiz, fr. Suisse, förbundsrepublik i Mellaneuropa, i n. gränsande till Tyskland, i ö. till Österrike, i s. till Italien, i v. till Frankrike. 41,000 kvkm., 3,900,000 inv. I n. delen av S. utbreder sig en högslätt, vilken i nv. avgränsas av de mot gränsen till Frankrike löpande Jurabergen och i s. övergår i Alperna. Alperna upptaga större delen av landet. Den viktigaste fjällknuten.utgör S:t Gotthard. Här upprinna floderna Rhen, Ticino, Rhöne och Reuss, vilkas dalgångar dela Alperna i fem fjällgrupper. De högsta topparna äro Monte Rosa, som när 4,800 m. ö. h., och Matterhorn, 4,500 m. ö. h., belägna i den sydligaste fjällgruppen, Wallisalperna vid gränsen till Italien och Finsteraarhorn, 4,300 m. ö. h., belägen n. därom i fjällgruppen Berneralperna. De högsta alppartierna täckas av väldiga jöklar. Snögränsen ligger omkring 2,700 m. ö. h. I övrigt (geologiska förhållanden etc.) se Alperna. I de lägre delarna och dalgångarna, som äro mycket bördiga, odlas spannmål, främst vete, och potatis. Även en betydande vinodling be-drives. Huvudnäring är emellertid boskapsskötseln, vilken lämnar ost och