kondenserad mjölk till export. Industrin, till stor del baserad pä den rikliga tillgången på vattenkraft, har kraftigt uppblomstrat ocli omfattar främst textilindustri. Även maskin- och urindustri äro viktiga industrigrenar, lön icke oviktig inkomstkälla utgör turisttrafiken. Handeln är synnerligen livlig. År 1925 uppgick handelsomsätt-ningen till 2,034 milj. francs import och 2,039 milj. frcs export. En schweizisk franc motsvarar 0.72 kr. och står för närvarande i pari. Samfärdsmed-len äro både vad järnvägs- och lands-vägsnät beträffar rikt utvecklade. 1 de norra, östra och mellersta delarna av S. talas tyska, i v. talas franska och i s. italienska. Schweizarna äro till största del reformerta, till en mindre del katoliker. Folkbildningen står högt. — S. är en förbundsrepublik pä 25 s. k. kantoner med gemensam utrikespolitik men i övrigt tämligen självständiga. Republikernas gemensamma riksdag, förbundsförsamlingen, består av tvä kamrar, nationalradet och ständerrådet. Förbundsförsamlingen utser för 3 år en regering, förbundsrådet, på 7 medlemmar, varav en förbundspresident, vald på ett år. Huvudstad är .Bern, 105,000 inv. De största städerna äro Ziirich, 215,000 inv., Basel, 140,000 inv., och Genéve, 140,000 inv. — Historia. I S. bodde ursprungligen flera olika folkstammar. Bland dessa märkas särskilt två keltiska stammar, helvetier och rätier, vilkas land införlivades med Romerska riket (58 och 15 f. Kr.). På 400-1, invandrade germanska stammar, alemanner och burgunder, vilka bägge kommo under det frankiska rikets välde. I de alemanniska områdena blev för framtiden tysk kultur bestående, medan i de burgundiska den franska kulturen blev förhärskande. Efter frankiska rikets delning kom hela nuvarande S. under Tyska riket (1000-1.). S:s egentliga historia brukar räknas från 1291, från vilket är Schweiziska edsförbundets äldsta kända förbundsurkund härstammar. Schwiz, Uri och Unterwalden slöto sig tillsammans mot habsburgarnas övervälde. 1315 förnyades förbundet. Luzern anslöt sig till förbundet 1332, Ziirich 1351 och Bern 1353. Vid denna tid började förbundet kallas Schweiz, ehuru namnet ej var officiellt före 1803. Först 1474 kom det till ett slut pä de ständiga fejderna med huset Habs-burg, som då erkände S:s oavhängighet. S. å. började kriget med Bur-gund. Schweizarna vunno flera lysande segrar, vilket ytterligare stärkte förbundets maktställning. S. var nu praktiskt taget oberoende av Tyska riket. 1499 hävdade det genom ett krig mot habsburgarna sin fria ställ- ning, men först i westfaliska freden 1048 erkändes formellt dess frigörelse från Tyska riket. Under 1400- och 1500-t. hade flera nya kantoner upptagits i det schweiziska edsförbundet. På 1500-t. uppstod en stark religiös splittring i S. med anledning av reformationens genombrott. Allt framgent har S. förblivit delat i ett reformert och ett katolskt område. Sedan 1600-t. hade franskt inflytande gjort sig gällande i S. Under franska revolutionen satte sig franska trupper i besittning av S. En ny författning utarbetades efter franskt mönster. 1798 proklamerades S. som Helvetiska republiken. Fram till 1813 var S. därefter praktiskt taget en fransk lydstat. Efter Napoleons nederlag vid Leipzig 1813 proklamerade den schweiziska förbundsförsamlingen S:s ständiga neutralitet, vilken erkändes pä Wienkongressen 1815. Samtidigt garanterade stormakterna S:s integritet. På 1830-t. uppstod i S. en häftig strid mellan det radikala partiet å ena sidan och det katolska å andra. Motsättningen ledde slutligen till krig (1845), i vilket katolikerna besegrades, varefter det segrande radikala partiet genomdrev antagandet av en ny författning 1848. Enligt denna förvandlades S. till en förbund sstat. Senare omarbetades författningen ytterligare, och maktcentrum överflyttades från de olir ka kantonerna till förbundsrådet. Under världskriget förblev S:s neutralitet okränkt. Landet blev under krigs-och efterkrigstidens oroliga förhållanden en tillflyktsort för landsflyktiga politiska personer. Nationernas förbunds huvudkvarter är förlagt till Genéve, där den första officiella sammankomsten hölls 1920. Schweizeri, kafé, där även sprit serveras. Schweizer-ost, en särskilt i Schweiz tillverkad, hel- el. halvfet, storpipig ostsort. Scliweri’n, huvudstad i Mecklenburg, nv. Tyskland. 46.000 inv. SclnverPn, Vilhelm J. L. v., 1792— 1808, finsk militär, som stupade i slaget vid Oravais. Han har besjungits av Runeberg i Fänrik Ståls sägner. Schwind [-t], M. von, 1S04—71, tysk målare, professor vid Miinchens akademi 1847. S:s konst är nationellt betonad och har starkt romantisk prägel. Till hans finaste målningar höra hans friska och omedelbara sagomotiv (serierna Askungen, M e 1 u s i n e). S. ägnade sig även ät monumentalt måleri och utförde ett flertal dekorativa verk. Bland annat prydde han det nya operahuset i Wien med en serie fresker. Schvungr, fart, kraft, eld, hänförelse.