Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schwabiska skaldeskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kondenserad mjölk till export.
Industrin, till stor del baserad pä den rikliga
tillgången på vattenkraft, har kraftigt
uppblomstrat ocli omfattar främst
textilindustri. Även maskin- och
urindustri äro viktiga industrigrenar, lön
icke oviktig inkomstkälla utgör
turisttrafiken. Handeln är synnerligen
livlig. År 1925 uppgick
handelsomsätt-ningen till 2,034 milj. francs import
och 2,039 milj. frcs export. En
schweizisk franc motsvarar 0.72 kr. och står
för närvarande i pari.
Samfärdsmed-len äro både vad järnvägs- och
lands-vägsnät beträffar rikt utvecklade. 1 de
norra, östra och mellersta delarna av
S. talas tyska, i v. talas franska och i
s. italienska. Schweizarna äro till
största del reformerta, till en mindre
del katoliker. Folkbildningen står
högt. — S. är en förbundsrepublik pä
25 s. k. kantoner med gemensam
utrikespolitik men i övrigt tämligen
självständiga. Republikernas
gemensamma riksdag, förbundsförsamlingen,
består av tvä kamrar, nationalradet
och ständerrådet.
Förbundsförsamlingen utser för 3 år en
regering, förbundsrådet, på 7
medlemmar, varav en förbundspresident,
vald på ett år. Huvudstad är .Bern,
105,000 inv. De största städerna äro
Ziirich, 215,000 inv., Basel, 140,000 inv.,
och Genéve, 140,000 inv. — Historia.
I S. bodde ursprungligen flera olika
folkstammar. Bland dessa märkas
särskilt två keltiska stammar, helvetier
och rätier, vilkas land införlivades med
Romerska riket (58 och 15 f. Kr.).
På 400-1, invandrade germanska
stammar, alemanner och burgunder, vilka
bägge kommo under det frankiska
rikets välde. I de alemanniska
områdena blev för framtiden tysk kultur
bestående, medan i de burgundiska den
franska kulturen blev förhärskande.
Efter frankiska rikets delning kom
hela nuvarande S. under Tyska riket
(1000-1.). S:s egentliga historia
brukar räknas från 1291, från vilket är
Schweiziska edsförbundets äldsta
kända förbundsurkund härstammar. Schwiz,
Uri och Unterwalden slöto sig
tillsammans mot habsburgarnas övervälde.
1315 förnyades förbundet. Luzern
anslöt sig till förbundet 1332, Ziirich 1351
och Bern 1353. Vid denna tid
började förbundet kallas Schweiz, ehuru
namnet ej var officiellt före 1803.
Först 1474 kom det till ett slut pä de
ständiga fejderna med huset
Habs-burg, som då erkände S:s
oavhängighet. S. å. började kriget med
Bur-gund. Schweizarna vunno flera
lysande segrar, vilket ytterligare stärkte
förbundets maktställning. S. var nu
praktiskt taget oberoende av Tyska
riket. 1499 hävdade det genom ett
krig mot habsburgarna sin fria ställ-
ning, men först i westfaliska freden
1048 erkändes formellt dess frigörelse
från Tyska riket. Under 1400- och
1500-t. hade flera nya kantoner
upptagits i det schweiziska edsförbundet.
På 1500-t. uppstod en stark religiös
splittring i S. med anledning av
reformationens genombrott. Allt framgent
har S. förblivit delat i ett reformert
och ett katolskt område. Sedan 1600-t.
hade franskt inflytande gjort sig
gällande i S. Under franska revolutionen
satte sig franska trupper i besittning
av S. En ny författning utarbetades
efter franskt mönster. 1798
proklamerades S. som Helvetiska
republiken. Fram till 1813 var S.
därefter praktiskt taget en fransk
lydstat. Efter Napoleons nederlag vid
Leipzig 1813 proklamerade den
schweiziska förbundsförsamlingen S:s
ständiga neutralitet, vilken erkändes pä
Wienkongressen 1815. Samtidigt
garanterade stormakterna S:s integritet.
På 1830-t. uppstod i S. en häftig strid
mellan det radikala partiet å ena sidan
och det katolska å andra.
Motsättningen ledde slutligen till krig (1845),
i vilket katolikerna besegrades,
varefter det segrande radikala partiet
genomdrev antagandet av en ny
författning 1848. Enligt denna förvandlades
S. till en förbund sstat. Senare
omarbetades författningen ytterligare, och
maktcentrum överflyttades från de olir
ka kantonerna till förbundsrådet.
Under världskriget förblev S:s
neutralitet okränkt. Landet blev under
krigs-och efterkrigstidens oroliga
förhållanden en tillflyktsort för landsflyktiga
politiska personer. Nationernas
förbunds huvudkvarter är förlagt till
Genéve, där den första officiella
sammankomsten hölls 1920.
Schweizeri, kafé, där även sprit
serveras.
Schweizer-ost, en särskilt i Schweiz
tillverkad, hel- el. halvfet, storpipig
ostsort.
Scliweri’n, huvudstad i Mecklenburg,
nv. Tyskland. 46.000 inv.
SclnverPn, Vilhelm J. L. v., 1792—
1808, finsk militär, som stupade i
slaget vid Oravais. Han har besjungits
av Runeberg i Fänrik Ståls sägner.
Schwind [-t], M. von, 1S04—71, tysk
målare, professor vid Miinchens
akademi 1847. S:s konst är nationellt
betonad och har starkt romantisk
prägel. Till hans finaste målningar höra
hans friska och omedelbara sagomotiv
(serierna Askungen, M e 1 u s i n e).
S. ägnade sig även ät monumentalt
måleri och utförde ett flertal
dekorativa verk. Bland annat prydde han
det nya operahuset i Wien med en
serie fresker.
Schvungr, fart, kraft, eld, hänförelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
