vis återkommande allmänna konferenser. 1926 funnos 1,662,000 scouter, varav 264,000 ledare. Scranton [skrän’tn], stad i nö. Pennsylvania, U. S. A. 140,000 inv. SStor järnindustri ocli betydande kolfyndig-heter i stadens närhet. Scratch [skrsetj], eng., utan fördel, utan försprång. Scribe [skri b’], A. E., 1791—1861, fransk dramatiker. S:s dramer vunno en ofantlig popularitet. Hans karaktärsteckning är svag men intrigen synnerligen fyndigt hopkommen, och författaren visar en ovanligt skarp blick för sceniska effekter. Bland S:s många dramer märkas vådeviller, sedekomedier (Giftermål för pen-g a r) och politiskt historiska dramer (Ett glas vatten). S. skrev även libretter till komiska operor. Scrip’tum, plur. scripta, lat., skrift, bok. Scro’tum, skrotalsäcken, se Könsorgan. Scruti’nium, undersökning angående kompetens, som föregår utnämning till ett ämbete el. följer på avläggandet av étt examensprov. Scylla, se Skylla. S. 1)., officiell förkortning för staten South Dakota, U. S. A. Se, kem. tecken för en atom selen. Seans’, séance, sittning, föreställning, sammankomst. Seapoys [si’pojs] el. sepoys, de infödda soldaterna i den engelska armén i Indien. Seattle [siätt’1], stad i Washington, U. S. A., vid en vik (Pouget Sonnd) av Stilla havet. 316,000 inv. Washingtons största stad. Industristad med sågverk, kvarnar, slakterier etc. Universitet. Se’baot, benämning på Israels gud i egenskap av härskarornas gud, d. v. s. Israels härars skyddsherre. Sebastian, se San Sebastian. Sebas*tian, ”trons försvarare”, katolskt helgon. S. skall ha levat under kejsar Diocletianus’ tid och innehaft ett liögt militärt ämbete. Då han ej ville avsvärja sin kristna tro, bands han vid ett träd och genomborrades av pilar. En kristen kvinna berättas hava funnit honom levande och vårdat honom, tills han blev frisk. Han blev emellertid åter gripen och piskades nu till döds (20 januari 288). Legenden om S. har ofta behandlats inom konsten. Sebasto’pol, oriktig form för Sevasto-pol*. Seborré, en hudsjukdom, som karakteriseras av ökad avsöndring från talgkörtlarna. I en del av dessa stockar sig sekretet. Deras mynningar synas därför som mörka punkter, pormaskar. Hudytan får en oljig, fet beskaffenhet. S. uppträder mest hos yngre och lokaliserar sig vanligen kring näsa, haka, kinder, hjässa samt mittpartierna av bröst och rygg. En annan form av S., som uppträder pä samma områden, kännetecknas av torr, fjällande hud och lätt klåda. S. behandlas med tvättningar med tvål- el. såpsprit samt med 10-procentig svavelsalva. Se’bra, se Hästdjur. Se’bu el. indisk puckeloxe (Bos indi-cus) hör till nötdjurens familj (Bovi-dee). Den har en fettpuckel över bogarna. S. finnes i Ostindien. Se’bulon, en av Jakobs söner, efter vilken en av Israels stammar uppkallats. Secco [säk’o], it., torrt. Jfr Al secco. Mus., beteckning för hårt och kort anslag. Secession, avsöndring, skilsmässa. — S e c e s s i o n i s’t e r, benämning på fraktioner, vilka utträtt ur ett parti (särskilt de, som i nordamerikanska inbördeskriget 1861 uttalade sig för sydstaternas utträde ur unionen). Seekomåleri el. al secco, målning på torr kalkgrund med tempera- el. vattenfärger. Secon’do, ital., mus., den andra (t. ex. violi no S., andra violinen). Secu’ritas, romersk gudinna, personifierande ”säkerheten”, beskyddarin-na för statens trygghet. Sedan [södanp’l, stad vid floden Meuse, nö. Frankrike. 20,000 inv. Klädesfabriker. Vid Sedan kapitulerade Napoleon III med en stor del av franska armén den 2 sept. 1870 under fransk-tyska kriget 1870—71. Sedel, se Penningväsen. Sedelbank, se Bankväsen. Sedentä’r, stillasittande, orörlig. Sediment’, bottensats, fällning. — Sediment ä’r, uppkommen genom fällning. Sedimentä’ra bergarter, se Bergarter. Se’dum, fetknopp, är ett till familjen Crassulacefe hörande växtsläkte, av vilket ett flertal arter odlas som prydnadsväxter. Arterna ha i allmänhet köttiga blad. Inhemska hos oss äro bl. a. S. a c r e, S. album och S. rupestre. Sefardi’m, se Judar. Sefi’r, se Zefyr. — Sefi’r garn, ett slags fint. mjukt, löst spunnet ullgarn. som användes till brodering etc. Segranti’ni, G., 1858—99, italiensk målare. S. blev framför allt alpnaturens och alpfolkets målare. Han uppnådde en ovanlig teknisk skicklighet, särskilt i behandlingen av ljus- och luftproblem, oeh hans tavlor äro mästerverk av frisk och omedelbar, stundom storslagen konst (På bete i Alperna. Plöjning). S. målade även symboliska fantasier (Det ondas källa).